Syfte Syftet med föreliggande uppsats var att belysa och diskutera läraryrket ur ett brett arbetsmiljöperspektiv. Följande frågeställning har varit vägledande genom uppsatsen: Hur uppfattar lärare orsaken till att många inom lärarkåren tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande? Metod Studien har haft en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den fenomenografiska traditionen av att studera uppfattningar. Fyra manliga och sex kvinnliga lärare med en genomsnittlig ålder på fyrtiofyra år som i medeltal arbetat ungefär tolv år i grundskolan intervjuades med utgångspunkt i studiens syfte. Informanternas utsagor jämfördes och låg därefter till grund för bildandet av de fyra beskrivningskategorier som utgör studiens huvudsakliga resultat. Resultat Resultatet gör gällande att lärarna i den här studien uppfattade fyra huvudsakliga orsaker till varför många lärare tycks uppleva arbetet psykiskt påfrestande. För det första att det kan bero på svårigheter i att hantera mängden arbete, för det andra att det kan bero på svårigheter i att hantera yrkets krav på kompetens inom flera områden, för det tredje att det kan bero på svårigheter i att hantera undervisningen i de heterogena elevgrupperingarna och slutligen att det kan bero på svårigheten i att hantera den händelsestyrda aspekten av yrket där man som lärare kan behöva avbryta sitt pågående arbete för att lösa något i stunden. Slutsats De slutsatser som kan dras är möjligen att läraryrkets komplexitet leder till att det uppstår problem i delar av yrket vilket i en förlängning kan påverka lärarkårens upplevelser av att arbetet är psykiskt påfrestande.

Undersökningens syfte är att utifrån jungiansk teori bilda en förståelse för hur assimilation påverkar muslimsk identitet och självförverkligande i en sekulär kontext. Detta genom en fenomenografisk analys av det empiriska materialet, vilket består av kvalitativa intervjuer med troende muslimer. Utöver detta problematiseras Jungs analytiska psykologi i och med hur väl applicerbara dessa teorier är på muslimskt identitetsskapande idag. Undersökningen visar att det svenska sekulära samhället skapar ett assimilationstryck som upplevs av respondenterna i olika grader. Dessa påtryckningar innebär dock inga märkbara negativa tendenser i religionsutövandet bland de medverkande i den utsträckningen att den muslimska identiteten drabbas. Däremot tvingas respondenterna hantera utsatthet baserat på okunskap, rädsla och hat som på intet sätt bör försummas. Slutligen visar sig jungiansk psykologi fungera relativt oproblematiskt i en analys av den här typen. Jungs teorier är dock i behov av viss modernisering för att bättre passa samtida religionsvetenskap.

Val av ämne till studien föll på att det i tidigare kurser under utbildningen har nämnts mycket att en förskollärares uppdrag är att möta alla barn, detta är ett ämne som vi funnit intresse i. Syftet med studien är att förskollärares uppfattningar ska få presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det är en kvalitativ studie som är genomförd med frågeformulär via e-post. Undersökningen visar på förskollärares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien är inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser därmed hur förskollärare uppfattar något, i detta fall mötet med alla barn. Resultat i studien visar även att förskollärare anser uppdraget att möta alla barn svårt i och med tidsbristen samt de stora barngrupperna på förskolan. Förskollärares uppfattningar visar att smågrupper är en bra metod för att klara av att möta alla barn. I studiens svar framgår även att ett gemensamt förhållningssätt samt reflektion är av vikt då det gäller att möta alla barn. Resultatet visar både förskollärares uppfattningar av uppdraget att möta alla barn samt även metoder för hur detta kan göras i förskolan.

Studien, som utfördes på en kommunal gymnasial och vuxenutbildning, syftar till att undersöka elevers uttryckta uppfattningar av fenomenet "det flippade klassrummet". Det flippade klassrummet är ett arbetssätt som innebär att det som traditionellt sker i klassrummet nu äger rum i hemarbetet och tvärtom. Informanterna, eleverna, fick först uppleva det flippade klassrummet genom att deltaga i lektioner planerade utifrån arbetssättet. Därefter intervjuades de i olika former. Intervjuerna transkriberades och analyserades vilket genererade fem olika kategorier där eleverna på skilda sätt uttrycker sig om det flippade klassrummet. Den första kategorin fick benämningen "flippa klassrummet – teknik och lärande" där uttryckta uppfattningar som berör användningen av den digitala tekniken sorterats in. Den andra kategorin som uppkom vid analysen behandlar uttryckta uppfattningar där eleverna diskuterar hur det flippade klassrummet leder till en anpassning till samhällsförändring. Den tredje kategorin benämns "flippa klassrummet-leder till förändrat klassrumsklimat" där elever uttrycker att det flippade klassrummet erbjuder ett annat klassrumsklimat, i detta fall exempelvis gällande struktur och diskussioner. Den fjärde kategorin berör elevsvar där eleverna uttrycker att det flippade klassrummet leder till effektivt lärande, både i form av direkta effekter men även indirekta effekter. I den femte och sista kategorin behandlar elevsvar där eleverna uttrycker sig om hur det flippade klassrummet inverkar på dem, i både positiv och negativ mening. Resultatet visar att eleverna överlag uttrycker sig positivt om arbetssättet och påpekar både möjligheter och svårigheter. Dessa uttryckta uppfattningar kan och bör tas i beaktning av undervisande lärare.

Syftet med studien var att belysa hur personer med narkotikamissbruk som sökte sig till avgiftning uppfattade motivation, och vad som främjade eller hindrade dem i deras motivations-och förändringsprocess. Metod: Semistrukturerade, kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer. Som teoretiska perspektiv användes Prochaska & DiClementes teori om förändringsprocessen, Stages of change, samt teorier om motivation och motivationsprocessen. För det analytiska arbetet användes den fenomenografiska ansatsen för att kunna belysa kvalitativa variationer i resultatet. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med vardera tre underkategorier. Resultatet visade att intervjupersonerna hade tankar om en egen inre styrka, men även tvivel på den egna förmågan, och hur detta relaterade tillderas motivation och hur de uppfattade vården. Intervjupersonerna hade gjort förberedelser i olika hög grad och på olika sätt, uppvisade variation i hur de tänkte kring deras förändringsprocess, samt i vilka mål de hade. Vidare beskrev de på olika sätt hur de upplevt vården och tiden efter behandlingens avslut. Att få vara delaktig i planeringen, att ses som en enskild individ, och samtidigt bli sedd och omhändertagen under trygga former belystes särskilt. Slutsats: Resultatet belyste behovet av en individuell anpassning av vården, då behov och mål står i relation till den enskilde individen, dennes resurser, hjälpbehov och motivation.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda.  En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.

Hållbar utveckling är ett omtvistat och komplext begrepp med många tolkningsgrunder och en diffus definition. Trots detta står det tydligt framskrivet i både styrdokument och skollag att det skall undervisas om hållbar utveckling i skolan. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur två gymnasielärare och tio elever uppfattar begreppet hållbar utveckling, samt vad de anser om undervisning för hållbar utveckling. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Analysen av intervjumaterialet gjordes med en fenomenografisk ansats. Det som framkommit i läraranalysen är att hållbar utveckling antingen uppfattas som att leva i harmoni med varandra eller att leva i harmoni med naturen, samt Två synsätt. Det som framkom i analysen av lärarnas åsikter om undervisning för hållbar utveckling är Svårigheter och En möjlighet. Det som framkommit i analysen av elevers uppfattningar om hållbar utveckling är Ändliga resurser vilket har underkategorierna Framtidsoro, Resursfördelning och Livsstil. Analysen av elevernas åsikter om undervisning för hållbar utveckling utmynnade i Punktinsats respektive Önskeupplägg.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur lärare upplever syftet med att använda arbetsmetoden grupparbeten i sin undervisning, hur de resonerar kring indelning av eleverna till grupper samt hur de resonerar kring bedömningen av dessa grupparbeten. Studien bygger på halvstrukturerade intervjuer med nio yrkesverksamma lärare på gymnasial nivå och då syftet är att undersöka hur lärarna själva upplever dessa fenomen har resultaten analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Resultaten från studien visar att informanterna framförallt vill variera sin undervisning genom olika arbetsmetoder, och just grupparbeten anser de öva olika färdigheter hos eleverna, såväl ämneskunskaper som sociala färdigheter. Huruvida det ena prioriteras före det andra resonerar de olika kring, liksom hur gruppindelningen sker och vad som bör ingå i bedömningskriterierna. I resonemangen kring gruppindelning belyses olika variablers betydelse, såsom ambitionsnivå, kön och sociala relationer. Dessa variabler ligger även till grund för hur lärarna resonerar kring fördelarna med homogena respektive heterogena grupper. Informanterna lyfter även deras roll som lärare i elevernas grupp-arbeten och hur de kan understödja elevernas uppfyllande av de för grupparbetet uppsatta målen. Dessa resultat tyder sammanfattningsvis på en variation av resonemang kring syftet med denna specifika arbetsmetod och därmed även varierande resonemang rörande för-väntningar, gruppindelningar och bedömningar av dessa grupparbeten, då det som styr upplägget av såväl uppgift, gruppindelning som bedömning är den återkommande frågan: Vad är egentligen syftet?

The purpose of this paper is to examine how preschool educators reflect about celebrating holidays in preschool settings. We interviewed six educators from three preschools. Two of the preschools are independent preschools with religious profiles; Jewish and Muslim. The third preschool is a municipal preschool without a religious profile. In our interviews we aimed to examine how holidays are celebrated, how the educators think and reflect about the function of the holiday celebration, and how the educators relate to holiday celebrations that are not directly connected to their own profile. Which similarities and differences can we see among the educators' stories about holiday celebration in preschool settings?  Our main questions are: What comprises the concept of holiday celebration, according to the educators in their own preschool setting? Which function do the holidays have? Our research approach is phenomenography which seeks its results in qualitative interviews. With a qualitative analysis you can determine the educators own perception of the phenomena you want to examine. Our method of choice is there for qualitative interviews. In the results from the study we saw that using holiday celebration has a strong connection, according to the educators, to culture and identity. They use holiday celebrations as both an identity-generating function as well as a way to integrate both families and many objectives from the preschool curriculum.

In this study I have examined teachers’ attitude to children in preschool. I have used the qualitative method focus groups to collect empirical data where the participants discussed freely about two fictitious cases. The cases is of such a nature that they could happen daily in the preschool and that they have no right or wrong answer in how teachers should act, instead there are many different ways to act in the situations. The approach a teacher has to the children proved to be about what kind of view on children they have and how it is influenced by external factors. The result shows that there are many different ways to perceive and relate to children in preschool, in this study I have found seven different categories. In the study I use a phenomenographically way of looking at the phenomenon. In a phenomenographically way of looking at a phenomenon you are interested of the second order perspective. With the second order perspective it means that you look at how the participants perceive the phenomenon. / I denna studie har jag undersökt pedagogers förhållningssätt till barnen i förskolan. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal för att samla in empirin där deltagarna har fått diskutera fritt kring två fiktiva case. Casen är av sådan karaktär att de skulle kunna hända dagligen i förskolan och att de inte har något rätt eller fel i hur pedagogen ska handla utan det finns många olika sätt att agera i situationerna. Vilket förhållningssätt till barnen en pedagog har visade sig handla om vad denne har för barnsyn och hur pass påverkad pedagogen blir av yttre faktorer. Resultatet visar att det finns många olika sätt att uppfatta och förhålla sig till barn i förskolan, i den här studien har jag funnit sju olika kategorier. I studien använder jag mig av en fenomenografisk ansats och tittar i och med detta efter andra ordningens perspektiv. Med andra ordningens perspektiv menas att en tittar på hur deltagarna uppfattar fenomenet.