I studien undersöks hur matematikundervisningen bedrivs i två klasser, motsvarande år fem i Sverige, i en skola på Nya Zeeland, samt elevernas och lärarnas uppfattningar om densamma. Data har samlats in med hjälp av frågeformulär till samtliga elever, samt genom intervjuer med de båda lärarna var för sig, samt enskilda intervjuer med fem av eleverna. Därtill har även egna observationer genomförts vid fyra lektionstillfällen, två för vardera klassen. Några generella slutsatser kan ej dras, men man kan konstatera att en kombination av olika undervisningsmetoder är något som samtliga elever föredrar. Dock finns det metoder som eleverna hellre arbetar med än andra, såsom matematiska spel och undersökningar som relaterar till det vardagliga livet. Även lärarna föredrar undersökningar, men också gruppövningar i små grupper. Vidare föredrar de att göra undervisningen så praktiskt inriktad som möjligt för att försöka uppnå bästa möjliga förståelse hos eleverna.

Abstract We´re surrounded by music in many different ways. Sometimes we choose the music ourselves and sometimes it’s just there. The purpose of my thesis is to illustrate the students apprehension and understanding of the teaching of music in school. Moreover, my own interest in this subject and its influence during my school years motivated me in researching my thesis. Looking back historically we discover how and why music has changed and evolved over time. The main reason behind these changes and evolution today is the powerful influence that media has on it. Through interviewing students between ages 10-12 my research has revealed an interesting phenomenoraphy. I found variations in the students’ descriptions of their music teachings and after reviewing these variations have attempted to establish relationships between them. The results of my reasearch show that what is shown on television and the music played on television is what is totally accepted. Furthermore, my research also showed that the students themselves have no influence on class curriculum. Often lessons are perceived by students to be without structure and direction. Also the students fail to understand their role in the class and how their participation matters. It´s my opinion that if you establish more participation and influence from the students, there is a greater chance that the students take more responsibility and initiative for their role in the class. Keywords: music, students, apprehension of, phenomenoraphy,

Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.

Skolan är en av Sveriges största arbetsplatser och därmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohälsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lärare med avsikt att kunna ge en ökad förståelse av introduktionens betydelse för lärares välbefinnande. Fyra lärare från en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats och resultaten visar lärarnas uppfattningar av introduktion som olika former av stöd i beskrivningskategorierna Avsaknad av stöd, Att erhålla stöd, Förmåga till självstöd samt Stöd genom samarbete. En underkategori, Fortgående, visade sig under kategorin Att erhålla stöd. Resultaten visar vikten av att nya lärare får stöd under introduktionsperioden och att personliga egenskaper har betydelse för upplevelse och hantering av introduktionen.

I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget. Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs. Möjligheten att få insikt i människors erfarande är beroende av att ord och andra uttryck tolkas. Data av intresse är språkliga redogörelser och observationer. De insamlingsmetoder som valdes var audioinspelning av fokusgruppssamtal/intervjuer, fältanteckningar i samband med deltagande observation samt videoinspelning av situationer i vilka barn utforskar matematik. De transkriberade fokusgruppssamtalen/intervjuerna bearbetades med hjälp av Giorgios analysmodell och analyserades sedan med hjälp av begrepp hämtade från fenomenografin. Analysen visar att pedagogerna erfar att omsorgen tar så mycket tid i anspråk att man har svårt att hinna med lärandeuppdraget. Analysen visar också att möjligheten att urskilja den matematik små barn utforskar är som störst när arbetet organiseras i små grupper, att man inte alltid kan organisera arbetet som man vill och att orsaken är organisatoriska brister och brister vad avser intern information i kombination med mängden uppgifter och barngruppens storlek. Utöver detta visar analysen bland annat att möjligheten att se barnens matematiska utforskande kan öka med mer matematisk kunskap och fler matematiska begrepp och att man behöver någon form av fortbildningsinsats som tillför kunskap och begrepp. Eventuella fortbildningsinsatser bör dock sättas in efter en analys av var behoven finns. Detta eftersom fel insatser/insatser på fel nivå kan motverka sitt syfte.

No description available.

Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp. Resultatet av detta blev att jag i min undersökning inte kan se någon skillnad i utfall avseende på vilken arbetsform eleverna har arbetat i.

Efter sommarens Paralympiska spel i London 2012 kändes handikappidrotten mer intressant än någonsin att fördjupa sig i. Att se dessa atleter med ett funktionshinder prestera så bra i sina idrottsgrenar skapade en nyfikenhet i hur deras resa sett ut från att vara på amatörnivå till att nå den absoluta eliten. Syfte med denna studie var att belysa erfarenheter och uppfattningar hos personer med fysisk funktionsnedsättning av att vara amatör till att nå elitnivå inom ett antal individuella idrotter. Den kvalitativa metod som arbetet inspirerades av var fenomenografi och datainsamlingen är gjord via intervjuer. Analysen av data gjordes genom en sjustegsmodell där olika utsagor bildade kategorier. Undersökningsgruppen bestod av totalt fem deltagare över 18 år med fysiska funktionsnedsättningar, där alla var på landslagsnivå i sin respektive idrottsgren. Resultatet visade på att det fanns olika erfarenheter och uppfattningar om hur det är att gå från amatör till elitnivå. Alla var dock överens om att avsaknaden av tränare med rätt kunskap var ett stort problem. Resultatet visade även på att organisationen runt handikappidrotten har många brister som borde åtgärdas för att optimera elitsatsningen för dessa personer. Genom de olika resultaten har det framkommit att en sammanslagning av handikappidrotten och idrotten skulle kunna generera i bättre utvecklingsmöjligheter inom idrotten för personer med fysiska funktionsnedsättningar. Något som även det skulle kunna vara ett lyft för handikappidrotten är att låta kunskapen som redan finns inom handikappidrotten förs vidare genom att de som tidigare varit aktiva på elitnivå blir inspirerade till att fortsätta som tränare efter avslutad karriär.

Matematiken handlar i mångt och mycket om att lösa problem och se mönster. Talmönster är en viktig del inom algebran och aritmetiken och är det fenomen som jag i denna studie vill undersöka elevers uppfattningar av. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa kunskap om elevers skilda sätt att erfara talmönster, såväl talföljder som visuella talmönster. Därutöver syftar studien till att identifiera kritiska aspekter utifrån de skilda sätt som talmönstren erfars av eleverna. Nio elever i årskurs 3 och 4 har intervjuats utifrån ett antal talmönster. Fenomenografin och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkter och har använts för att analysera materialet. I analysen har förutom likheter och skillnader mellan sätten att erfara, innehållet i elevutsagorna analyserats utifrån erfarandets referentiella och strukturella aspekt. Resultatet av den fenomenografiska analysen har utmynnat i följande sex beskrivningskategorier: Jämn förflyttning, Konstant eller icke-konstant skillnad, Kombination av delar, Relation mellan vissa delar, Olika del- och helhetsstrukturer och Utöver angiven helhet. I analysen har de aspekter som eleverna fokuserat på varit vägledande för att skilja kategorierna åt och identifiera sex kritiska aspekter. En av dessa kritiska aspekter handlar om att urskilja att förhållandet mellan delarna i mönstret kan se olika ut. En annan kritisk aspekt är fråga om att kunna urskilja delarnas inbördes relation, relationernas förhållande till helheten och den icke angivna helheten. En tredje innebär att delarna behöver urskiljas samtidigt som helheten. Inte nödvändigtvis samtliga delar, men tillräckligt många för att se en regelbundenhet. Studiens resultat har gett didaktiska implikationer om vad eleverna i en undervisningssituation behöver ges möjlighet att urskilja för att utveckla ett mer innehållsrikt och differentierat sätt att erfara talmönster. Resultatet diskuteras utifrån tidigare internationella undersökningar. Det förs även en diskussion om vad studiens resultat kan tillföra och de didaktiska implikationer resultatet ger.

Sammanfattning Detta är en kvalitativ fallstudie av fem specialpedagogers arbete med specialundervisning i matematik. Syftet är att kartlägga deras arbete och uppfattningar genom att beskriva och analysera hur de organiserar sin undervisning i matematik, hur de undervisar ämnesinnehållet och hur de ger feedback till eleverna i klassrummet, samt hur de själva beskriver det de uppfattar som det specialpedagogiska inslaget i sin undervisning. För insamling av empirin har en kvalitativ metod med halvstrukturerade djupintervjuer samt observationer i form av ljudinspelningar och ostrukturerade fältanteckningar under lektioner gjorts. Ramfaktorteorier, fenomenografiska teorier, inlärningsteorier samt fallstudien, har styrt mitt sätt att bearbeta och analysera det empiriska materialet. Resultatet visar att det lärande som erbjuds eleverna av fyra av specialpedagogerna bidrar till ett ytinriktat lärande, och feedback som erbjuds bidrar till yttre motivation. Det specialpedagogiska inslaget anser de vara att se människan bakom ett beteende, att ha en positiv förväntan, att utgå från barnet, att vara personlig, att tycka om eleverna och att vara konkret i undervisningen. Den femte pedagogen erbjuder ett djupinriktat lärande och erbjuder ett arbetssätt under lektionerna som skapar vilja och motivation att lära sig. Det specialpedagogiska inslaget anser hon vara att ta reda på var eleven befinner sig kunskapsmässigt och utgå därifrån så eleven har möjlighet att förstå det den inte har förstått. / Summary This is a qualitative case study of five special educators work with special education in mathematics. The aim is to identify their work and ideas by describing and analyzing how they organize their teaching of mathematics, how they teach the subject matter, how they give feedback to students in the classroom, how they describe what they perceive to be the special education component of their teaching. For the collection of empirical data, a qualitative approach with semi-structured interviews and observations in the form of audio recordings and unstructured field notes during classes was used. Frame factor theory, phenomenographic theory, learning theories and case study have leaded me through the way of processing and analyzing the empirical material. Results show that the learning that four of the special educators offer the students contributes to a surface approach to learning, and the feedback they offer contributes to external motivation. The special education components they say are important: to see the person behind a behavior, have positive expectations, let the teaching be based on the child’s experience, to be personal, to like the students and to be concrete in teaching. The fifth special educator offers the students a contribution to deep approach to learning and she offers a way to work at the lessons that creates motivation and willingness to learn. The special education component she thinks is important is to find out what knowledge the child has, and work from there so the child has the possibility to understand what he or she hasn’t understood.