Sammanfattning Denna studie syftade till att undersöka pedagogers och föräldrars uppfattningar om musik som ett stöd för barns språkutveckling i förskolans verksamhet. Då vårat syfte med studien var att undersöka uppfattningar bestämde vi oss för att använda det fenomenografiska perspektivet som utgår från människors erfarenheter och uppfattningar. Studien genomfördes genom två delstudier, där Viktoria Nygren ansvarade för den ena innehållande kvalitativa intervjuer av fem förskollärare bosatta i olika delar av Sverige. Den andra delstudien, som Elida Berglin ansvarade för, består av en kvalitativ samt en kvantitativ webbaserad enkät där föräldrars uppfattningar om ämnet undersöktes. Genom dessa studier framkom respondenternas uppfattningar om att det finns ett samband mellan musik och språk samt att det finns en medvetenhet hos respondenterna om att musik kan påverka barns språkutveckling. Även om inte respondenterna säger det ordagrant tolkar vi det mellan raderna i deras svar på undersökningarna. Dessa resultat analyserades sedan utifrån den fenomenografiska analysmodell bestående av sju steg som beskriver hur analysen ska genomföras, detta går då i linje med vår teoretiska utgångspunkt. Genom denna studie kan det, som ovan nämnts, utläsas att det råder ett samband mellan musik och barns språkutveckling. Det kan även utläsas att både pedagoger och föräldrar ser musik som en viktig pedagogisk resurs och den forskning vi tagit del av visar att musik kan vara betydelsefull för barns språkutveckling. Enligt den nya läroplanen som börjar gälla i juli 2019 kan det utläsas att ett mer medvetet arbetssätt kring undervisning krävs, och att pedagogerna ska ge barnen möjlighet att utvecklas. I forskningen och hos respondenternas svar syns en medvetenhet kring musik som ett stöd för barns språkutveckling, dock krävs det nya metoder för ett undervisande arbetssätt i enlighet med nya läroplanen.

Denna studie syftar till att få en uppfattning om F-3 lärares attityder till flerspråkighet i skolan. Studien är baserad på intervjuer med lärare. Materialet har bearbetats med en fenomenografisk analysmetod. Analysen visade att det förekom fyra olika kategorier av attityder till flerspråkighet. Resultatet påvisade en variation av attityder. Inget entydigt resultat påträffades. Attityderna till flerspråkighet visade sig vara positiva på så sätt att lärarna bejakar eleverna tillhörighet och ser flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg. Attityderna visade sig även vara negativa på så sätt att flerspråkighet uppfattades som ett hinder för språkutvecklingen.

Bakgrund: Mörkertalen kring barn som far illa misstänks vara stort då flertalet aldrig söker vård, barn känner skam och skuld samt att hälso- och sjukvårdspersonal missar tecken på misshandel. Barnmisshandel innefattar fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp samt omsorgssvikt. Flertalet faktorer finns för att barn kan riskera att vara utsatta för misshandel som till exempel missbrukande föräldrar. Distriktssköterskor har en skyldighet att orosanmäla då barn misstänks fara illa.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka distriktssköterskors uppfattning av att se tecken på att barn far illa.Metod: En kvalitativ metod med fenomenografisk ansats har använts. Åtta intervjuer genomfördes med informanter från fyra olika enheter.Resultat: Studien resulterade i tre beskrivningskategorier: Det som är lätt att se, Brister i föräldraskap, Distriktssköterskors intuition.Konklusion: De synliga skadorna var de som var lättast att både upptäcka, hantera och orosanmäla. Erfarenhet och kunskap hos distriktssköterskor visade sig ha betydelse för igenkännande av barnmisshandel. Vid orosanmälan fanns ett behov av bekräftelse och stöd från kollegor för att styrka att tankarna stämde och att intuitionen var rätt.

Denna studies syfte är att synliggöra och identifiera förskollärares uppfattningar av ett utvalt läroplansmål, samt deras beskrivningar av hur målet implementerasi praktiken. Det har sedan läroplanerna införde naturvetenskapliga målsättningarfunnits en problematik rörande hur de naturvetenskapliga målen ska tolkas. Det har funnits svårigheter med hur arbetet i praktiken ska genomföras. De data som utgör studiens empiriska material samlades in genom kvalitativa intervjuer som dokumenterades med ljudupptagning och anteckningar. Studiens empiriska material har analyserats utifrån en fenomenografisk analysmodell innehållande flera steg, med avsikt att komma fram till ett resultat med fenomenografisk karaktär. I resultatet presenteras respondenternas olika uppfattningar och beskrivningar genom en fenomenografiskt ansats där studiens frågeställningar representerar två utfallsrum. Utfallsrummen utgörs av tydliga kategorier av sammanställningar av uppfattningar och beskrivningar. Genom denna studie har insikt erhållits i hur de naturvetenskapliga målen kan uppfattas av förskollärare samt hur arbetet med naturvetenskap ute i verksamheterna kan beskrivas. Resultatet diskuteras sedan i relation till tidigare forskning i diskussionsavsnittet där det bland annat lyfts fram dilemman som påverkar arbetet med de naturvetenskapliga målet.

Det nya arbetslivet kan definieras med ordet förändring, en stor del av företag och organisationer befinner sig i ständiga omorganisationer och omställningar. Flexibilitet har i denna utveckling därför blivit ett ledord för det nya arbetslivet. Mitt i detta finns ledarna, som även de måste vara flexibla. En av förutsättningarna för att kunna vara flexibel är ett pågående lärande. En förutsättning för lärande är reflektion och för reflektion krävs det tid. Något som dessvärre är en bristvara. Syftet med denna studie är att närmare studera, kategorisera och kartlägga hur ledare erfar det egna lärandet.   För att undersöka detta används en fenomenografisk intervju och analysmetod, där tolv respondenter intervjuats och deras uttalanden har kategoriserats i beskrivningskategorier baserat på uttalandens aspekter av fenomenet lärande. Uttalandena har även delats upp i olika nivåer som bygger på vilken kvalitet dessa har, kvaliteten bedöms enligt komplexitetsnivå, helhetssyn på lärande, atomisk syn eller holistisk syn, djupinriktning där individens förståelse är djupare respektive ytinriktning där den är ytlig och logiska resonemang kring fenomenet.   Vid analys har fenomenografiska begrepp använts för att såväl kategorisera som att analysera materialet. Detta har inneburit att efter transkriberingen av intervjuerna har materialet granskats i flera omgångar. Detta för att identifiera beskrivningskategorier, finna de mest beskrivande citaten inom respektive kategori samt att identifiera skillnaderna i respondenternas uppfattning av det aktuella fenomenet lärande. Efter att citaten har tilldelats en kategori, har varje citat gåtts igenom igen och djupare analys av respektive citat har gjort.   Resultatet och analysen, som går hand i hand, visar på en hierarki där erfarenheter, praktiska händelser som ackumulerats till kunskap, är den största och mest framstående aspekten av fenomenet lärande hos ledare. Reflektion över händelser och betydelsen av fenomenet lärande var nästa. Därefter kommer kommunikation sedan att ha och att vara en förebild, utbildning och sist att möta krav. Alla beskrivningskategorier presenteras i en logisk hierarkisk ordning, där den som är mest framträdande och den som är högst i hierarkin är först och den som kommer efter är en nivå lägre. De nästkommande underordnar sig i hierarkin på samma sätt.   Studien ger en subjektiv inblick i nya områden då den utforskar tolv ledares uppfattningar och erfaranden om lärande. Där likheterna och skillnaderna jämförs och sammanställs. Detta innebär att det går att se på vilka sätt dessa ledare erfar lärande. Denna inblick kan innebära nya perspektiv på ledares lärande, grundat i empiri.   Studien kan ligga som grund för framtida utbildningsinsatser för yrkesverksamma ledare. Det finns flertalet kurser och utbildningar som riktar sig mot ledare. Många utbildningar är riktade till just nya ledare, eller är uppbyggda på andra vetenskapliga grunder än fenomenografi, det vill säga att de är grundade på teorier eller hypoteser istället empiri.

<p>Syftet med denna C-uppsats har varit att få ökad insikt och kunskap kring föräldrasamverkan i förskolan. Vi har valt att undersöka och analysera föräldrasamverkan ur ett förskollärarperspektiv. I litteraturstudien ger vi en bild av hur föräldrasamverkan behandlas i tidigare forskning, utredningar och styrdokument utifrån följande tre aspekter: syftet, rollfördelningen och formerna. Resultatet i litteraturstudien visar att föräldrasamverkan har setts av staten som ett ej fungerande område i förskolan men också som en grundsten i den pedagogiska verksamheten. Vikten av en fungerade föräldrasamverkan poängteras även i Lpfö 98. Inställningarna som presenteras inom den tidigare forskningen är av varierande karaktär. Den empiriska undersökningen innefattar fem kvalitativa intervjuer med förskollärare om hur de uppfattar fenomenet föräldrasamverkan. I bearbetningen av intervjuerna har vi utgått ifrån den fenomenografiska ansatsen där fokus ligger på att lyfta fram variationer i uppfattningarna. I den empiriska undersökningen har vi kommit fram till att syftet, rollfördelningen och de olika formerna är komplexa aspekter av fenomenet föräldrasamverkan. Förskollärarnas uppfattningar som presenteras i den empiriska delen är mångfaldiga. Slutligen problematiseras vårt empiriska resultat kopplat till vår litteraturstudie samt våra egna reflektioner kring detta. Då variationerna i inställningarna bland förskollärare är vida kan vi se ett behov av att reflektera över fenomenet föräldrasamverkan både enskilt och i grupp speciellt med tanke på forskningens konstaterande relaterat till pedagogernas uppfattningar och den påverkan de har på föräldrasamverkan.</p>

<p>Vi har i denna studie undersökt vilka uppfattningar ett urval pedagoger i skolan har när det gäller motorikens betydelse för elevernas skolprestationer. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och analyserat dessa utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att pedagogernas olika uppfattningar om motorikens betydelse kunde delas in i två huvudkategorier. Den ena uppfattningen är att pedagogerna tycker sig kunna se ett samband mellan elevernas motorik och deras självkänsla och/eller koncentrationsförmåga. Den andra uppfattningen är att lärarna kan använda sig av motoriken som ett redskap i undervisningen för att förbättra elevernas skolprestationer. Studien visar att pedagogerna har tolkat myten om ”det du gör med kroppen kommer ut i knoppen” på olika sätt.</p>

<p>I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av <em>vad som görs</em> för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.</p><p>Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden. Det finns uppfattningar från att inget görs till att man sätts i reflekterande möten och diskussioner som främjar yrkesspråket vilket man i sin tur uppfattar höjer både kunskapsbasen och förmågan och intresset för att ta del av forskning. Det förbättrade yrkesspråket uppfattas också ge bättre förutsättningar för att få det omgivande samhället att se förskollärarnas specifika kunskapsbas. Men i sammanhanget finns det få uppfattningar om att det görs någon skillnad på barnskötare och förskollärare och därför kan det ifrågasättas om det verkligen rör sig om just förskollärarnas specifika kunskapsbas.</p>

<p>Jag har i detta arbete för avsikt att studera utfallet av undervisning, efter att eleverna har arbetat i grupp eller individuellt. För att kunna göra detta har jag valt att studera fenomenografin och dess syn på kunskap, inlärning etc. Jag tittar även på fenomenografisk forskning om inlärning och utfall av undervisning. I min studie har jag intervjuat eleverna före och efter undervisning. Hälften av dessa elever har under undervisningen arbetat individuellt och andra halvan har arbetat i grupp. Resultatet av detta blev att jag i min undersökning inte kan se någon skillnad i utfall avseende på vilken arbetsform eleverna har arbetat i.</p>

<p>Denna studie beskriver sju gymnasielärares uppfattningar om stöd och samtal i förhållande till sina kolleger och arbetsledning.  Den vetenskapliga metod som använts för undersökningen är kvalitativ och inspirerad av fenomenografin. I resultatet har sex övergripande kategorier vad gäller lärarnas upplevelser av fenomenen analyserats fram. De talar om lösningar av problem, samarbetet, tidsaspekten, inflytande och delaktighet, samtalens struktur och lärarrollen. Lärarna i undersökningen var överlag nöjda med tiden de fick för samtal med kolleger och ledning samt upplevde att stöd fanns att få vid behov. Då problem uppstod i arbetet kunde de få hjälp av kollegerna, skolledningen eller av skolans resurspersonal. Däremot avstod lärarna ibland hjälp från ledningen då de ansåg att den redan var överbelastad. Samarbetet mellan lärarna fungerade för det mesta bra och många upplevde att de också kunde påverka sin arbetssituation. Men en förändrad lärarroll och ökade krav på dokumentation bidrog till att lärarna upplevde sin arbetsbelastning som stor och menade att loven var en förutsättning för att orka fortsätta arbeta som lärare. För att utvecklas i sin profession både vad gäller kunskapsmässigt som didaktiskt, önskade lärarna kontinuerlig fortbildning bekostad av skolorganisationen.</p>