Syftet med denna studie är att utforska och beskriva erfarandet av vad som sker i min livsvärld när jag arbetar med gehörsbaserad instudering av ett klassiskt stycke. För att uppnå syftet är följande forskningsfråga ställd: Hur erfars gehörsmässig inlärningsprocess av ett klassiskt violinstycke? Självstudien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. Utgångspunkt var ett klassiskt violinstycke som övades in under en period av 9 veckor. Stycket övades 3 gånger varje vecka och samtliga övningspass dokumenterades med loggbok. Ett övningspass i veckan filmades för att också observeras. Resultatet bygger på de återkommande mönster som framkom under analysen och beskrivs i tre faser: Första fasen - Övningsstrategier, Andra fasen – Svårigheter och avslutningsvis Tredje fasen – Lösningar. I diskussionen berörs teman som erfarandet av att lära in ett klassiskt stycke på gehör, inlärningsstrategier och förändrad livsvärld. / The purpose of this self-study is to explore and describe the experiences of studying a classical peace by ear. The perspective is the phenomenological life-world perspective. Starting point was a classical piece for violin which I practiced for a period of 9 weeks. The piece was practiced 3 times each week and all sessions were documented in a logbook. Once a week the pratice occasions was also filmed for video observation. The result is based on the patterns which appeard during the analysis and are presented in three phases: First phase-Practice strategies, Second phase-Difficulties and Third phase-Solutions. A discussion about experiences of learning a classic piece by ear, learning strategies and changes in the life-world are made in the last chapter.

No description available.

Aural skills, design theory, learning process, semiotic resources, violin, folk music, video observation, self-observation

<p>Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ”måste” inte vara tekniskt skickligt för att vara ”bra” utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser. I studien fanns ett samband mellan informantens utbildning och komplexiteten i egna övningar samt rekommenderade övningar till elever.</p> / <p>The aim of this study is to examine how certain traditional musicians of today practice, and their thoughts on studying the violin. Also, if there was a specific kind of practice and teaching in the genre of Swedish traditional music.Five musicians with different backgrounds, age and sex were interviewed with open questions.The conclusions are that education can provide the traditional musician with a structured practice method.  Models are of great importance in music played by ear. The musician that plays traditional music “must “ not always be technically skilled to be a musician of importance. Character and expression can counterbalance a bad technique. A common way to teach Swedish music is to first play the whole tune and then divide it into smaller units. There was a connection in the study between the education of the informant and the complexity of their own exercises and the exercises they recommended to pupils.</p>

Syftet med det här arbetet var att närmare undersöka hur några nutida folkmusiker övar och tänker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sätt att öva in och lära ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, ålder och kön med hjälp av öppna frågor. Slutsatserna är att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sätt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lärs ut via gehör. Folkmusikern ”måste” inte vara tekniskt skickligt för att vara ”bra” utan mycket kan uppvägas av karaktär och uttryck.  Ett vanligt sätt att lära ut svensk folkmusik, är att först spela hela låten, spela en repris och sedan dela in den i fraser. I studien fanns ett samband mellan informantens utbildning och komplexiteten i egna övningar samt rekommenderade övningar till elever. / The aim of this study is to examine how certain traditional musicians of today practice, and their thoughts on studying the violin. Also, if there was a specific kind of practice and teaching in the genre of Swedish traditional music.Five musicians with different backgrounds, age and sex were interviewed with open questions.The conclusions are that education can provide the traditional musician with a structured practice method.  Models are of great importance in music played by ear. The musician that plays traditional music “must “ not always be technically skilled to be a musician of importance. Character and expression can counterbalance a bad technique. A common way to teach Swedish music is to first play the whole tune and then divide it into smaller units. There was a connection in the study between the education of the informant and the complexity of their own exercises and the exercises they recommended to pupils.

Syftet med studien är att beskriva tre fiollärares förhållningssätt till musikteori i undervisningen. Detta görs med forskningsfrågorna: Hur definierar fiollärarna begreppet musikteori? Vilka musikteoretiska element erfar fiollärarna att de integrerar i undervisningen?Hur erfar lärarna att de arbetar med musikteori i fiolundervisningen?och Vilka svårigheter förknippar lärarna med fenomenet musikteori i fiolundervisning? Studiens kunskapsteoretiska utgångspunkt är interpretativism och den vetenskapsfilosofiska utgångspunkten fenomenologi. För att uppnå syfte och svara på frågeställningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med tre fiollärare. I resultatet beskrivs deras förhållningssätt till musikteori i undervisningen kategoriserade i fyra teman: Fiollärarnas definition av begreppet musikteori, Att arbeta med musikteori i fiolundervisning, Val av musikteoretiskt lektionsinnehåll och Svårigheter med musikteori i fiolundervisningen. I resultatet framkommer många skillnader och olikheter i de intervjuade lärarnas utsagor, men alla berör ämnet notläsning och betonar vikten av att koppla musikteoriundervisning till spel på fiolen. I studiens avslutande kapitel diskuteras resultatet i förhållande till tidigare litteratur och forskning samt till studiens vetenskapsfilosofiska perspektiv fenomenologi. / The purpose of the present study is to describe three violin teachers approach to music theory in teaching. The study has three research questions: How does the violin teachers define the term music theory? What kind of music theory elements do violin teachers experience that they integrate into their teaching? In what way do the teachers experience that they work with music theory in violin education?and What are the music teachers experiences of the phenomenon music theory in violin education?The theoretical foundation of the study is interpretativism and the philosophical perspective is phenomenology. Semi-structured interviews were conducted with the three violin teachers. In the result, their approach to music theory in violin teaching is categorized into four themes: The violin teachers definitions of music theory, To work with music theory in violin teaching,  choice of music theoretical lesson contentand Difficulties with integrating music theory in violin teaching. The results reveals that there is differences between the teachers' approaches. However, all the teachers reported that they emphasize note acquisition  and the importance of combining music theory with playing the violin. Finally, the results are discussed in relation to previous literature and research, as well as to phenomenological perspectives.

<p>Eugene Ysaÿe, violinsonat No.2 sats 1 och 2. </p><p>Camille Saint - Saëns, Fantasie Op. 124. </p><p>César Franck, violinsonat i A-dur.</p>

Känslan av musikalisk frihet bidrar till att musikern kan lyssna inåt och bli en del av musiken. Därmed kan musikern uttrycka sig och framföra sina tolkningar på ett konstnärligt sätt i sitt musicerande. I detta arbete undersöker jag hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet. Olika psykiska och fysiska hinder kan påverka spelandet. För påfrestande och orealistiska mål, stress och frustration kan påverka spelet negativt. I detta arbete koncentrerar jag mig på att undersöka memorering och utantillspel som verktyg för att hitta musikalisk frihet. Forskningens syfte är att utreda hur utantillspel kan bidra till musikalisk frihet samt vilka metoder det finns att öva ett stycke utantill från grunden. Strategier för memorering presenteras och tillämpas på första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur (K. 219). En lyckad strukturerad memoreringsprocess kan bidra till musikalisk frihet medan en bristfällig memorering kan ha en motsatt effekt. Genom att memorera och göra musiken meningsfull kan man genom utantillspel nå musikalisk frihet. / <p>Inspelning av första satsen ur Mozarts violinkonsert i A-dur på Kungliga Musikhögskolan.</p><p></p><p>Antonia Somersalo, violin</p><p>Erik Lanninger, piano</p>

No description available.

Detta arbete syftar, genom fördjupning i olika fiolarrangemang, att ta reda på för- och nackdelar vid arrangering. Olika stycken analyseras uppdelade i 3 kategorier (soloarrangemang, kammarmusikarrangemang och ackompanjerande arrangemang). Genom att både lyssna på verken och analysera noterna jämförs arrangemangen med originalen. Det fokuseras på hur arrangören hanterar de tekniska utmaningarna, om originalkänslan behålls, och om arrangemangen ger en bättre, eller annan, musikalisk upplevelse. Slutligen redogörs för resultatet av de olika analyserna, och flera ämnen som kompositionsmängd, originalitet, tekniska svårigheter, användbarhet och instrumentation diskuteras. Dessutom inkluderas en intervju med kompositionsstuderande som med utgångspunkt i de analyserade verken diskuterar olika aspekter av arrangering. Arbetet kan används som inblick i, och analys av, centrala arrangemang inom fiolmusikvärlden, och som inspiration till användning av olika sorters arrangemang. / <p>E. Ysaÿe: Sonata no. 5 op. 27 - L'aurore, Danse Rustique</p><p>Z. Kodály: Duo för violin och cello op. 7: I. Allegro serioso, non troppo II. Adagio – Andante</p><p>Två sonatsatser i eget arrangemang:E. Grieg: Violin Sonata no. 2 op. 13, II: Allegretto tranquilloC. Franck: Violin sonata FWV 8, IV: Allegretto poco mosso</p><p>Medverkande:Adam Melchior Høier - violinLucie Žurmanová - celloElisa Onegård - flöjtMax Becker - klarinettLudvig Dahlström - violaElis Hakola - celloIsak Josefsson - bas</p>