Detta arbete är en observationsstudie av gruppundervisning i fiol och altfiol vid kulturskolan. Till undersökningsobjekt valdes gruppundervisning i fiol och altfiol. Båda instrumenten har en lång tradition av individuell undervisning men även gruppundervisning i ensembleform, inte sällan kombinerad vilket vill säga individuell lektion och ensemblelektion. Syftet med studien var att undersöka hur formen och strukturen för en sådan undervisning kan se ut och hur elever och lärare fungerar tillsammans i undervisningen. Studien har en multimodal socialsemiotisk och etnografisk metodologisk ansats och använder dessa i en kombination i valet av metod, vilket genomförts genom observation av undervisning samt transkription av utvalda delar som spelats in med ljud och bild. Observatören har haft närvarande men i första hand inte deltagande roll i undervisningen. Två kulturskolor där fiolundervisningen har en lång och stark tradition valdes ut och några av stråkpedagogerna vid dessa kulturskolor valde att delta i studien. Resultatet visar att formen för undervisningen byggde på principen att härma läraren och att läraren hjälpte eleven att justera och placera instrumentet samt att sång eller ramsor användes för rytminlärning. Skillnader kunde identifieras mellan undervisning i större och i mindre grupp både till form och struktur samt hur individerna interagerade, kommunicerade och tillämpade lärande av varandra. Resultatet ger en inblick i hur gruppundervisning i fiol och altfiol vid två kommunala kulturskolor i Stockholms län kan fungera och är ett tillskott till fortsatt forskning om gruppundervisning i kulturskolan. / This thesis is an observational study regarding group education in violin and viola at the Swedish Municipal School of Arts. As an object of study, group teaching in violin and viola was chosen. Both instruments have a long tradition of individual teaching, but also group teaching in ensemble form, not seldom combined, which means an individual lesson and an ensemble lesson. The purpose of the study was to investigate the form and structure of such group education and to get a closer look at how pupils and teachers interacted in that form of teaching. The study has a multimodal social semiotic and ethnographic methodological approach, and investigate through a combination of these, implemented through observation of teaching as well as transcription and analysis of selected parts recorded in audio and video. The observant was present but was not participating in the teaching process. Two municipal schools of arts, where the violin and viola education has a long and substantial tradition, were selected, and some of the teachers at these schools were chosen to participate in the study. The results show that the education formed the way that the pupil mimicked the teacher, that the teacher often helped the pupils to adjust and place the instrument, and that singing or different frames was used for rhythm learning. Differences were identified regarding teaching in bigger versus smaller groups by form and structure as well as how the participants interacted, communicated and applied knowledge from each other. The result gives an insight into how group teaching in violin and viola at two municipal schools of arts in Stockholm might function, and contributes to further research regarding group education.

No description available.

<p>Betraktelser - traditionell folkmusik samt ny folkmusik skriven och arrangerad av Alvina Herbinger Rygne. </p><p>Dikter av Alvina Herbinger Rygne</p><p>Medverkande musiker:</p><p>Alvina Herbinger Rygne - fiol</p><p>Sofia Hultqvist Kott - sång, shruti box</p><p>Klara Källström - cello</p><p>Christian Mohr Levisen - vevlira, cittern</p><p>Anna Østerby - dragspel</p><p>(Ljudet startar efter tre minuter i inspelningen.)</p><p></p>

Detta arbete syftar till att utforska hur övning på fiol kan designas för att den ska kännas meningsfull och effektiv. Studiens forskningsfråga är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av när jag övar terser på fiol? För att undersöka detta har jag under ett år gjort tekniska övningar med hjälp av olika övningsstrategier för att se progressionen i min utvecklingsprocess. Studiens metod är videoobservation och loggboksskrivande och arbetet utgår från ett designteoretiskt perspektiv. Resultatet presenteras i två teman: Semiotiska resurser för dokumentation och Semiotiska resurser för motivation och progression. I diskussionen problematiserar, belyser och jämför jag studiens slutsatser med forskning och litteratur inom området. / The purpose of this study is to explore how practice can be designed in a meaningful and effective way. The research question is: What kind of semiotic resources do I use during practice thirds on the violin? The study is based on technical exercises used over a period of one year, the used method is video observations and logbook notes and the perspective is design theoretical. Two themes are presented as result: Semiotic resources for documentation and Semiotic resources for motivation and progression. In the last chapter, I discuss, problematize and compare the result with literature and research in the field.

Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.

<p>Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.Av analysen kan Michelle sammanfatta att om hon skulle starta en kvartett i framtiden för till exempel lansering skulle hon ha en kvartett redan färdig och redo för repetition innan start av liknande projekt. Momentet att hitta potentiella medlemmar till stråkkvartetten på så kort tid är orimligt och även om hon hittade medlemmar till kvartetten så skulle det inte hålla i längden. Efter att Michelle fått erfarenhet av personer som inte hållit de muntliga avtal som faktiskt gjordes kommer hon lägga mer tid på att finna rätt personer. Dessutom hade alla de punkter angående mål, promotion och avtal diskuteras med kvartetten detaljerat för att allihop ska få en likvärdig respekt och förståelse i det samarbete som komma skall. Inget bör vara otydligt.  Hon kan också sammanfatta att om arrangerande av sådan typ av musik som inte är anpassat för stråkkvartetter, också kräver omsorg. Då detta tillfälle dyker upp nästa gång kommer hon att ha genomgått denna process tidigt under arbetets gång för att det ska finnas tid över att kunna gå tillbaka i arrangemangen för reflektion.</p>

Syftet med denna studie är att utforska mitt egna lärande i processen med att appropriera den ornamentik som är en central del i den irländska folkmusikkulturen. Syftet stärks med följande forskningsfrågor: Med vilka redskap tillägnar jag som lärling mig ornament från den irländska folkmusiktraditionen? samt I vilken utsträckning har jag approprierat irländsk ornamentik efter en period på tio veckor? Arbetet är baserat på ett sociokulturellt perspektiv med stark betoning på mästarläran. Detta ingår i bakgrundskapitlet tillsammans med relevant litteratur med inslag av tidigare forskning på området. Exempel på vad som tas upp är förklaringar om specifika ornament samt en översiktlig beskrivning av den irländska folkmusiktraditionen. Studien baseras på videoobservation av mig själv samt genom egna loggboksanteckningar. Resultatet presenteras med hjälp av olika rubriker; exempelvis olika redskap under enskilda fiollektioner, tillägnande av yrkesidentitet samt jag och min mästare. Avslutningsvis diskuteras resultatet i förhållande till litteraturen samt tidigare forskning där bland annat min etniska tillhörighet och outtalade regler vid sessions nämns. Här diskuteras även variation och improvisation samt vilka redskap som tillfört mest till min lärandeprocess. / The purpose of this thesis is to explore my own learning in the process of appropriating the kind of ornamentation that is a central part of the Irish trad music culture. The purpose is supported with these following reserch questions: Which tools do I use as an apprentice to appropriate the ornaments from the Irish traditional music culture? and To what degree have I appropriated the Irish ornamentation after a period of ten weeks? The thesis is based on a sociocultural perspective with a strong emphasism on master – apprentice teaching. This is included in the background chapter together with relevant litterature and earlier studies on this area. Explanations about specific ornaments and a brief description about the Irish trad culture are examples of what is brought up in the background chapter. The thesis is based on video observations of myself and by a written journal. The result is presented with several themes, for example different tools during individual fiddle lessons, adopting of professional identity and me and my master. In the conclution the results are discussed compared to the litterature and earlier research where my ethnical background and unspoken rules during sessions are mentioned. The discussion also include variation and improvisation together with which tools that have contributed the most to my process of learning.

Syftet med studien var att undersöka och utvärdera kulturella verktyg och metoder som ingående komponenter i en strategi för ett ergonomiskt musicerande avseende främst stråkmusiker. Studien är metodologiskt genomförd som en fallstudie med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer i kombination med observationer och tidigare insamlat datamaterial. Genom det kulturpsykologiska perspektivet kartläggs rytmik- och rörelsepedagogen Helle Axel-Nilssons kulturella verktygslåda. Axel-Nilsson är verksam vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Yttre (fysiska) påverkansfaktorer är kroppsliga besvär som uppstår av repetitiva rörelser, ensidiga och felaktiga ställningar i musicerandet. Med rätt metoder medvetandegörs vikten av dynamiken mellan spänning och avspänning. Inre (psykiska) påverkansfaktorer är en inre mental process, vi människor har möjlighet att förändra, hantera och påverka våra sinnen med tankens kraft. Mental närvaro bidrar till att upprätthålla en hållbar kropp. Det yttre och det inre samspelet bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra. För att vara en hållbar musiker och/eller pedagog är det viktigt att koppla samman den mentala närvaron med ergonomisk medvetenhet och att se hela kroppen som en helhet och inte som separata delar. Studiens övergripande resultat är att Axel-Nilsson kombinerar kunskaper från flera olika områden inom det yttre och det inre samt samspelet dem emellan i sin undervisning. Samspelet mellan det yttre och det inre utgör den pedagogiska metod Ki- kommunikation som Axel-Nilsson utformat och utövar. Hon arbetar med hela kroppens resurser och lyckas skapa en varierande undervisning med många sinnen aktiva. Genom att lära sig grunderna i hur man använder sin tyngdkraft i kroppens längd och rörelsemönster finner man sitt kroppsgehör för sitt kinistetiska sinne som tillsammans med mental närvaro ökar förutsättningarna för att upprätthålla en hållbar kropp. / The aim of the study was to examine and evaluate cultural tools and methods as components of ergonomic strategies for primarily string musicians. Methodologically, this thesis is conducted as a case study with semi-structured interviews in combination with observations and collected material. A cultural-psychological perspective has been employed to map out cultural tools used by Helle Alex-Nilsson, a teacher of music ergonomics at the Royal College of Music in Stockholm. External (physical) factors of influence are bodily discomfort from repetitive movements and bad ergonomics while playing music. With the correct methods and increased awareness of the causes of the problems, the teacher helps the students to understand the importance of dynamics between tension and relaxation. Internal (psychological) factors of influence are interpreted as an inner mental process. Human beings are dynamic and in possession of the power to control, change and influence our senses. Mental awareness contributes to sustain a solid body. The combination of the external and internal factors creates a bodily wholeness and one of the factors cannot function without the other, according to Axel-Nilsson. They contribute to an awareness of psychological factors within Ki-communication, a method that Axel-Nilsson has developed. The result of the study is that Axel-Nilsson uses various pedagogical tools and combines external and internal factors as a method called Ki-communication. By learning the basics of how to use gravity, body length and bodily movements, one can discover ones bodily “tonic” (as a musical metaphor used by Axel- Nilsson). By Ki-communication in combination with mental awareness and the kinaesthetic sense, the precondition to sustain a solid body increases.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare undervisar i folkmusik. Studien tar både upp förhållningssätt till den gehörstradition som folkmusik bygger på, hur utbildningen har påverkat musiken och vilka konkreta metoder lärare använder i sin undervisning. Bakgrundslitteraturen sätter folkmusik och undervisning i ett historiskt perspektiv och den tidigare forskningen tar upp begrepp som metodik, institutionalisering, gehör och tyst kunskap. Arbetet studeras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att samla in material till studien har semistrukturerade intervjuer använts och dessa har sedan analyserats tematiskt. I resultatet presenteras lärarnas metodiska tankesätt kring genrespecifika övningar som antingen har utformats på egen hand, utifrån låtar eller utifrån existerande material som har anpassats till genren. Vidare framkommer tankar kring tyst kunskap i en gehörstradition och hur detta ses i relation till utbildning. En folkmusikmetodik som är på väg att formas och utvecklas genom att folkmusiken har tagit plats i utbildningsmiljön är något som diskuteras av respondenterna. Diskussionen tar upp hur nya redskap för lärande utvecklas när musiken hamnar i nya kontexter och vilka redskap lärare tycker är viktiga för lärandet av fiol och folkmusik. / The main goal of this study is to examine the methodology in the teaching of fiddle, used by teachers in traditional music. The study examines the approaches to the tradition of learning music by ear which is central to the teaching of traditional music, how education has affected music and which methods teachers use in their tuition. The background literature sets traditional music and teaching traditional music in a historical perspective. Previous research studies address concepts such as methodology, institutionalization, learning music by ear and silent knowledge. Material for the study is collected through semi-structured interviews. The interviews were transcribed and then analyzed thematically. The result presents the teachers' methodical way of thinking about genre-specific exercises. These have either been designed by themselves, based on tunes or based on existing material that has been adapted to the genre. Furthermore, thoughts emerge about silent knowledge in a learning by ear-tradition and how this is seen in relation to education. A traditional music methodology that is about to be shaped and developed, due to traditional music taking place in the educational environment, is discussed by the respondents. The discussion addresses how new tools for learning develop when the music is put in new contexts and which tools teachers think are important for the learning of fiddle and traditional music.

Abstract  The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style.  The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. / Sammanfattning  Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet.  Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. / <p><strong>Systerkonsert </strong><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p>9 sep. 2023 kl. 16.00</p><p>Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm </p><p><strong></strong></p><p><strong>PROGRAMORDNING</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong></strong><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Madliene. Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof. </p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene. </p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene.</p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. <strong></strong></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p>Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p>Text &amp; musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>Vågsveparn </strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “<em>The Wave Sweeper</em>”, Irland. Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>Konstant </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. <strong></strong></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. Dansare: Marita &amp; Thommas. </p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.</p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p>Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene. <strong></strong></p><p><strong>Lilla Lasse </strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Vi ska dansa med Sara</strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar.</em> Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Ragatan </strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt <em>Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Skärborgarvisan</strong> </p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>No poker face </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.</p><p>______________________________________</p><p><strong></strong></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans </p><p></p>