Ohälsa bland ungdomar i Sverige inkluderar flera typer av folkhälsoproblem där psykisk ohälsa ökar och drabbar allt fler, vilket bland annat tar sig uttryck i självskadebeteende. Denna uppsats behandlar relationen mellan självskadebeteende och andra riskbeteenden utifrån datamaterialet kopplat till Liv & Hälsa ung i Sörmland. Det är en återkommande totalundersökning om levnadsvanor, riskbeteenden och hälsa bland elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet. Enkäten besvarades av 2750 elever från årskurs 9 och 2770 elever från årskurs 2. Endast flickor i årskurs 9 (n=1313) och år 2 (n=1384) på gymnasiet inkluderas i denna uppsats. För att undersöka förekomst och skillnader bland populationen har en kvantitativ metod använts. Teorin att empowerment anses vara ett viktigt verktyg för hur samhället kan hjälpa individer att stärka och bygga upp sitt självförtroende och på det sättet öka hälsan bland ungdomar diskuteras. Resultaten visar att det är vanligare att de individer som självskadar sig även utför andra riskbeteenden som till exempel daglig rökning och snatteri jämfört med kontrollgruppen. Detta kan vara en indikator för att mer fokus bör läggas på att ytterligare forska kring detta område för att framtida preventiva åtgärder skall kunna minska antalet flickor som självskadar sig. / Unhealthiness among youths in Sweden includes several kinds of public health problems where mental illness is increasing and affecting more and more people, resulting in, for example, deliberate self-harm. This thesis discusses the relations between self-harm and other dangerous behaviors based on the data set from Liv & Hälsa ung in Sörmland. It is a recurring total population survey about lifestyle, dangerous behaviors and health among pupils in year 7, 9 and second year at high school. The survey was answered by 2750 pupils in year 9 and 2770 pupils in year 2 at high school. Only girls in year 9 (n=1313) and year 2 (n=1384) at high school is included in this thesis. A quantitative method was used to investigate occurrence and differences among the population. The empowerment theory is discussed, which is considered to be an important tool in order for the society to help individuals strengthen their self confidence and in that way increase the health level among youths. The results show that it is more common that self-harming individuals are also engaged in other dangerous behaviors, such as daily smoking and shoplifting, in comparison to the control group. This could serve as an indicator that the area requires more research in order to develop future preventive measures to reduce the number of girls harming themselves.

Syfte: Att undersöka telefonsjuksköterskors syn på folkhälsa och hur de arbetar med folkhälsa i telefonrådgivning i primärvården. Metod: Studien har en explorativ design. Åtta telefonsjuksköterskor i primärvården intervjuades under slutet av april och i maj 2011. Vid bearbetning av materialet användes manifest innehållsanalys. Resultat: Informanterna uppfattar folkhälsa som förebyggande av sjukdomar för att må bra. Det förekommer ett visst mått av folkhälsoarbete, rörande hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt till viss del alkohol, tobak och spel, i telefonrådgivning i primärvården. Av olika anledningar, såsom tidsbrist och kunskapsbrist och ovana bland telefonsjuksköterskor, är folkhälsoarbete i telefonrådgivning i primärvården dock inte särskilt utbrett. Det finns faktorer som skulle kunna underlätta folkhälsoarbete i telefonrådgivning däribland beslutsstöd. Slutsats: Folkhälsoarbete i telefonrådgivning i primärvården tycks av olika anledningar inte vara särskilt utbrett. Om det skulle bli aktuellt att arbeta mer hälsofrämjande i telefonrådgivning i primärvården måste flera förändringar gällande bland annat arbetssätt, ersättningssystem och synsätt hos telefonsjuksköterskor komma till stånd. / Aim: To explore how telenurses in primary health care perceive public health and work with health promotion in telenursing. Method: The study has an explorative design. Eight telenurses in primary health care were interviewed during April and May of 2011. The data were analyzed using manifest content analysis. Results: The interviewees perceive public health as prevention of disease to feel healthy. There is a certain amount of health promotion, concerning mainly health promoting environments and ways of living and to some point also alcohol, tobacco and gambling, in telenursing in primary health care. Due to a number of reasons, among these lack of time and lack of knowledge and experience among telenurses, health promotion in telenursing is not common. There are factors that could facilitate health promotion in telenursing, for example decision support. Conclusion: Health promotion in telenursing in primary health care appears, for a number of reasons, not to be common. If working with health promotion in telenursing should be considered interesting several alterations would have to take place; the way of organizing work, the compensation system and telenurses’ own conceptions of work.

Bakgrund LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) är en lågkolhydratskost som fått stort genomslag i Sverige. Svenska Livsmedelverket är oroliga för hur denna utveckling kommer att påverka folkhälsan, framförallt då kolesterolnivåerna i landet under samma period ökat. Förespråkarna av kosthållningen ställer sig däremot frågande till rådande rekommendationer och menar att det är dessa som gör oss feta och sjuka. Trots debatten fattas det data på hur en LCHF-kost faktiskt ser ut.      Syfte Syftet med denna studie var att kartlägga hur en LCHF-kost ser ut gällande livsmedelsval och näringsintag och utifrån det diskutera kosthållningen ur ett folkhälsoperspektiv. Metod 14 individer som ansåg sig äta enligt LCHF rekryterades till att utföra en vägd kostregistrering under tre dagar. För att uppskatta om deltagarna riskerade att få i sig för lite av något näringsämne jämfördes deras rapporterade intag med estimated average requirement (EAR).   Resultat Åtta deltagare inkluderades i studien. BMI (body mass index) var >25 hos samtliga och fem angav att de försökte gå ned i vikt. Det rapporterade energiintaget (RE) var 34% lägre än det uppskattade energibehovet. Kolhydrater tillförde i genomsnitt 8% av energin och fett 69%, varav mättat fett 29%. Intaget av kostfiber och kolesterol var 7,5 respektive 625 mg/dag. Sackaros utgjorde 0,6% av energiintaget. Intag <EAR förekom i störst utsträckning för jod, järn och folsyra. Vitamin E, niacin, vitamin B12 och fosfat intogs med god marginal i relation till EAR. Slutsats LCHF-kosten i denna studie bestod av mycket fett och lite kolhydrater, vilket rapporterats innebära både för- och nackdelar på folkhälsan. Ska kosthållningen hållas en längre tid krävs modifieringar för att minimera rapporterade risker. / Background LCHF (Low Carbohydrate, High Fat) is a low-carbohydrate diet that have had a major impact in Sweden. The swedish National Food Administration are concerned regarding how this development will affect the public health, especially due to the rising cholesterol levels seen during the same period. The spokesmen of this diet are questioning the current recommendations meaning they are to blame for us being fat and ill. Despite this debate there’s a lack of data regarding the make up of  this diet. Objective The objective of the preset study was to chart the LCHF-diet regarding foodstuff choice and nutrient intake and discuss it from a public health perspective. Method 14 individuals who concidered eating a LCHF-diet were recruited to perform a scaled food record during three days. To estimate whether the participant where at risk consuming to little of a specifik nutrient the reported intake was compared with the estimated average requirement (EAR). Results Eight participants where included in the study. BMI (body mass index) exceeded 25 amongst all participants and five stated they where trying to loose weight. The reported energi intake(REI) was 34% lower than the estimated energy requirement. The mean carbohydrate consumtion contributed with 8% of the energy and fat 69%, of which saturated fat 29%. The consumption of dietary fiber was 7,5 g/day and the intake of cholesterol 625 mg/day. Sucrose contributed to 0,6% of total energy consumption. Intake <EAR where most common for iodine, iron and folic acid. Vitamin E, niacin, vitamin B12 and phosphate where consumed with margin to EAR. Conclusion The LCHF-diet in this study consisted of a large amount of fat and little carbohydrates, which has been reported to result in both advantages and disadvantages on public health. Should this diet be kept for a long time adjustments has to be made to minimize the reported risks.

Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka huruvida den psykiska hälsan påverkas av vistelse i naturmiljö jämfört med stadsmiljö. Vidare var syftet att undersöka om sinnestillståndet och även koncentrationsförmågan ser olika ut i de olika miljöerna. Slutligen undersöktes även respondenternas uppfattning om vikten av vistelse i de olika miljöerna för psykisk hälsa och välmående. Frågeställningar: Hur påverkas sinnestillståndet av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur påverkas koncentrationsförmågan av vistelse i naturmiljö respektive stadsmiljö? Hur viktig är naturmiljö respektive stadsmiljö för känslan av psykisk hälsa och välmående? Metoden vi använt är fältstudie, i form av promenader med paus för lösande av "tankenötter", det vill säga diverse problem som löses genom logiskt tänkande och tolkning, följt av en semistrukturerad intervju med åtta studenter/gymnasister från Stockholms län, varav två män och sex kvinnor i åldrarna 16-30. Intervjuerna spelades in på diktafon, efter vilka materialet transkriberades och mailades ut till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. Resultatet av studien visar på att samtliga respondenter känner att naturmiljön erbjuder avslappning och återhämtning samt bidrar till att de känner sig piggare jämfört med stadsmiljöns mer hektiska och händelserika miljö. De flesta ansåg dock att det var skönt att komma ut och promenera oavsett miljö. Majoriteten kände att de förbättrade koncentrationsförmågan i naturmiljön och att det var lättare att fokusera på de "tankenötter" som skulle lösas där, jämfört med i stadsmiljön. Samtliga respondenter anser att båda miljöerna är viktiga för deras välbefinnande och att en balans mellan båda är att föredra, samtidigt som de anser att naturen ger dem en bättre känsla av psykisk hälsa och välmående. Vår slutsats är att sinnestillstånd, koncentrationsförmåga samt känsla av psykisk hälsa och välmående påverkas positivt av vistelse i naturmiljö då den främjar lugn, avslappning och återhämtning jämfört med stadsmiljön som ökade närvaron och stressgraden genom att det fanns desto fler intryck, stimuli och störningsmoment i omgivningen. Vi anser därför att naturen bör utnyttjas mer då den absolut är en varaktig och hälsofrämjande miljö.

The central part in all public health work is health promotion and disease preventing actions among the population. Since all public health work includes the whole population, the work has to embrace disabled people as well. Within the disability policies, participation and equality are important goals, which illustrate the importance of a job. In previous studies the positive effects of animal have been detected among persons with disabilities, by better balance, better mobility, larger social network, new knowledge and most of all happiness. The aim of this study was to investigate how people with disabilities experience their health when they are working with animal husbandry at daily activities. The study was based on a project which started in Örkelljunga in January 2012. The purpose was to help the persons in the project to have a more active day at their daily activity. The survey was conducted with interviews as a qualitative method, in which six participants with disabilities where interviewed. The result showed that the participants felt that their daily activity was more meaningful since they had started working with animals and they showed joy while performing their tasks. Most importantly they felt better, where happier and more alert. The conclusion of the study showed that working with animals on daily activities could have a health promotion effect on the participant’s well-being and development. / Den centrala delen i allt folkhälsoarbete är hälsofrämjande och sjukdomsförebyggandesatsningar bland befolkningen. Då folkhälsoarbetet gäller hela befolkningen borde arbetetäven ha ett funktionsnedsättningsperspektiv. Inom handikappolitiken är delaktighet ochjämlikhet viktiga mål, vilket bland annat belyser vikten av att ha ett arbete. I tidigare studierhar de positiva effekterna av djur påvisats hos personer med funktionsnedsättning, blandannat genom bättre balans, bättre rörelseförmåga, större socialt nätverk, utveckling av nyakunskaper och framför allt glädje. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hurpersoner med funktionsnedsättning upplever sin hälsa vid arbete med djurskötsel på dagligverksamhet. Studien har sin utgångspunkt i ett projekt som startade i Örkelljunga kommun ijanuari 2012. Undersökningen genomfördes med intervjuer som kvalitativ metod, där sex avdeltagarna med funktionsnedsättning intervjuades. Resultatet visade att deltagarna upplevdesin dagliga verksamhet som betydligt mer meningsfull sedan de börjat arbeta med djur. De sersina arbetsuppgifter som betydelsefulla, de visar en glädje i att vilja utföra dem och lära signya saker. Framför allt upplever deltagarna stor skillnad i sitt psykiska välmående, de mårbättre, de känner sig gladare och piggare. Sammanfattningsvis visade studien att arbetet meddjur på daglig verksamhet kan ha en hälsofrämjande inverkan på deltagarnas välmående ochutveckling.

Att konsumera kosttillskott ökar i dagens samhälle. Exempel på kosttillskott är energigivande tillskott, prestationshöjande tillskott samt vitaminer och mineraler. En sammanställning av enkätundersökningar i Sverige visar att 61 % av männen och 41 % av kvinnorna konsumerar kosttillskott. Träningsverksamma upplever att produkterna är välgörande och ger positiva effekter på träningen, trots att riskerna med konsumtion av kosttillskott är omdebatterat och ett delvis obeforskat område. Bland träningsverksamma inom styrketräning förekommer även konsumtion av dopningspreparat. Dopning innebär att påverka eller förändra prestationer med olika substanser. Det finns olika slags dopningspreparat och anabola androgena steroider (AAS) är vanligast. Prevalensen av AAS har ökat under 2000-talet. I uppsatsen redovisas omfattningen av konsumtion av kosttillskott och dopningspreparat i Västmanlands län. Köns- och åldersskillnader samt samband mellan konsumtion och träningsform redovisas. Analyser har genomförts på enkätdata från Västmanlands Idrottsförbund, utifrån deras arbete med anti-dopning i Västmanland. Resultaten visar att det är vanligast att män i 17 – 30 års ålder konsumerar kosttillskott. Sannolikheten för att ha en hög konsumtion av kosttillskott ökar vid styrketräning. Socialkognitiv teori används föra att tolka den sociala aspekten på konsumtionen och ger en djupare förståelse för hur beteendet att konsumera kosttillskott och/eller dopningspreparat kan uppstå hos en individ. / Consuming dietary supplements is common in today's society. Examples of dietary supplements is energizing supplements, performance enhancing supplements and vitamins and minerals. A compilation of surveys in Sweden show that 61% of men and 41% of women consume dietary supplements. Athletes are experiencing that the products are beneficial and provides positive effects on the performance, even though there is a lack of knowledge about all the risks of consuming dietary supplement and a field partly un-researched. Consumption of doping substances also occur among athletes. Doping means to affect or change the performance with various substances. There are different types of doping substances, where anabolic androgenic steroids (AAS) are the most common. The prevalence of AAS has increased during the 2000s. The prevalence of the consumption of dietary supplements and doping in Västmanlands län are presented in the present study. Results revealed differences in gender and age and the relationship between consumption and exercise. Analyses have been performed on data from Västmanland Sports Federation, which through its anti-doping work conducted a survey in Västmanlands län. The results show that it is most common among men between the ages 17 – 30 to consume dietary supplements and to consume a few times a week or more often. The likelihood of consuming dietary supplements increases with strength training. Social cognitive theory is being used to interpret the social aspect of consumption and provides a deeper understanding for how a behavior can be developed in an individual.

Förändringar på arbetsmarknaden på grund av nedskärningar och effektiviseringar har för individen inneburit mer ansvar, tyngre arbetsbörda och högre krav i arbetsuppgiften. Med denna utveckling har stressrelaterade sjukdomar ökat i Sverige de senaste åren. Det framkommer att det sociala stödet kan fungera som en hälsofrämjande resurs i förhållande till graden av arbetsrelaterad stress. Vidare kan en hög belastning i arbetslivet och i privatlivet kan ha en negativ effekt och bidra till en högre skadlig stressnivå. Syftet med studien är därefter att undersöka i vilken utsträckning socialt stöd och dubbelbelastning kan kopplas till arbetsrelaterad stress. Resultatet har analyserats med teoretisk ansats utifrån Krav-kontroll-stödmodellen och socialt stöd som hälsofrämjande resurs. För att undersöka sambandet mellan socialt stöd och dubbelbelastning i förhållande till arbetsrelaterad stress tillämpades en kvantitativ enkätstudie. Insamlad data analyserades i univariata samt multivariata linjära regressionsanalyser. Analysen visade inte att arbetsrelaterad stress hade något signifikant samband med socialt stöd i arbetslivet, i privatlivet och dubbelbelastning. Dock framkom det att kön var associerat med graden av arbetsrelaterad stress. / Changes in the labor market because of downsizing and efficiency improvements for the individual meant more responsibility, workload and the increasing demands of the job. With this development, stress-related diseases have increased in Sweden in recent years. It appears that social support can serve as a health resource in relation to the degree of work-related stress. Furthermore, a high load at work and in private life may have an adverse effect and contribute to a higher distress levels. The purpose of this study is then to examine the extent to which social support and the double burden can be linked to work-related stress. The results have been analyzed with the theoretical approach based on the Demand-Control-Support model and social support that health promotion resource. To examine the relationship between social support and the double burden in relation to work-related stress a quantitative survey has been applied. Collected data were analyzed in univariate and multivariate linear regression analyzes. The analysis revealed that work-related stress had no significant correlation with social support at work, in private and double load. However, it emerged that gender was associated with the rate of work-related stress.

För att kunna främja god folkhälsa och omvårdnad samt utjämna ojämlik hälsa ställer den ökade migrationen med en ökad andel utrikesfödda högre krav på distriktssköterskors och sjuksköterskors kommunikation i vårdmötet. Syfte: Att undersöka vilka strategier distriktssköterskan/sjuksköterskan inom primärvård använde för att överbrygga språkbarriärer samt att undersöka om det fanns något samband mellan dessa strategier och hur sjuksköterskan uppfattade kvaliteten i omvårdnaden. Metod: Jämförande och deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter sändes ut till sjuksköterskor på vårdcentraler i kommuner med hög andel utrikesfödda.  Resultat: De strategier vilka framförallt användes var kroppsspråk samt professionell tolk.  Sjuksköterskorna uppfattade att kvaliteten i omvårdnaden vid språkbarriärer var relativt hög. Medelstarka samband framkom dels mellan uppfattad patientdelaktighet och användande av professionell tolk och dels mellan omvårdnadskvalitet och användande av material för omvårdnadsåtgärder. Signifikanta skillnader gällande omvårdnadskvalitet samt hur sjuksköterskorna uppfattade kvaliteten i kommunikationen framkom.  Slutsats: Förutom att sjuksköterskor på ett adekvat sätt använder samt utvecklar olika strategier för att överbrygga språkbarriärer, kan även ett varmt och professionellt bemötande ha betydelse i kommunikationen för att uppnå god omvårdnad samt folkhälsa. / To promote good public health and quality of care as well as to equalise health inequalities, the increased migration with more foreign-born individuals put more demands on district nurses and nurses' communication in the health care encounter. Purpose: To investigate which strategies the nurse in primary care used to bridge language barriers and to investigate whether there was any correlation between these strategies and how they perceived the quality of care.  Method: A comparative cross-sectional and descriptive study with quantitative approach. Questionnaires were mailed to nurses in health care clinics in municipalities with a high share of foreign-born.  Results: The primarily used strategies was body language as well as professional interpreter.  The nurses perceived that the quality of care was relatively high whenever it occurred a language barrier. Moderate correlation was seen between perceived patient participation and the use of professional interpreters and between quality of care and the use of materials for nursing interventions. Significant differences in the quality of care and how nurses perceived the quality of communication was found.  Conclusion: Besides that nurses adequately use and develop different strategies in bridging language barriers, also a warm and professional approach may have an important role in the communication to achieve appropriate nursing and public health.

Background: To achieve control of a vaccine preventable communicable disease, it is of importance to establish high enough coverage to reach the threshold for herd immunity.  Preventive public health interventions, such as vaccination programmes, create dilemmas between societal versus individual benefits of the programme. Vaccine providers handle this dilemma when motivating hesitant parents and vaccine providers´ own perceptions of vaccine benefits will possibly influence the parental decision. The motivating strategies need to support parental autonomy, the best interest of the child and societal benefits. By using the bioethical principles autonomy, beneficence and justice, strategies can be analyzed regarding what agents are most benefitted by the strategy. Purpose: To gain insight in how vaccine providers balance between individual, societal, parental and internal values when promoting vaccine towards vaccine hesitant parents. Method:  Explorative qualitative interview study. Results: The respondents´ strategies are more or less influencing and adjusted according to the underlying reason the parents have for hesitation. An underlying strategy is to use means of social interaction to build trustful relationships. Respondents perceived reasons to vaccinate are ranging from individual to societal and are reflected in the strategies and the respondents aim to aid parents to a well informed decision. Some strategies are more persuasive than others and in rare occasions infringe on parental autonomy in a less plausible manner. Conclusions: The findings from this study reflect that the public health dilemma is indeed present in the clinical context when motivating vaccine hesitant parents. Respondents do their utmost to aid the parents to a well informed decision, regardless if the child will be vaccinated or not, or whatever reason parents have for hesitance. Since vaccination  is a voluntary action that is required from many to reach herd immunity, vaccine providers need to consider the ethics surrounding motivating hesitant parents to reach best possible outcome regardless if  this is benefitting the child, society or parental autonomy / Bakgrund: För att kunna kontrollera vaccinerbara smittsamma sjukdomar är det av högsta vikt att etablera hög vaccintäckning och uppnå nivån för flockimmunitet. Preventiva folkhälsointerventioner, såsom vaccinationsprogram, skapar dilemman mellan samhällelig och individnytta. Yrkespersoner som erbjuder vaccin måste hantera detta dilemma när de motiverar föräldrar som är tveksamma till att vaccinera sina barn. Yrkespersonernas uppfattningar om nyttan med vacciner och motivationsstrategierna kan tänkas påverka föräldrarnas beslut. Strategierna behöver stödja såväl föräldrarnas autonomi, barnets rätt och samhällets bästa. Genom användande av de bioetiska principerna autonomi, godhet och rättvisa kan strategierna analyseras utifrån vilka agenter som gagnas mest. Syfte: Att få inblick i hur yrkespersoners balanserar mellan individuella, samhälleliga, föräldrarelaterade och interna värden när de promotar vaccin till föräldrar som är tveksamma till vaccin. Metod: Explorativ kvalitativ intervjustudie. Resultat: Respondenternas strategier anpassas efter föräldrarnas bakomliggande skäl till att inte vaccinera sina barn och är mer eller mindre influerande. En underliggande strategi är att använda social interaktion för att bygga förtroende hos föräldrarna. Respondenterna uppfattade nyttan med vacciner som både individuell och samhällelig och speglades i strategierna. Respondenterna siktade på att föräldrarnas beslut ska vara välgrundat. Några strategier är mer övertalande än andra och i sällsynta fall inkräktande på föräldrarnas autonomi på ett mindre lämpligt sätt. Slutsats: Fynden speglar att folkhälsodilemmat mellan individ och samhälle är närvarande i den kliniska situationen när tveksamma föräldrar ska motiveras till att vaccinera sina barn. Respondenterna gör sitt yttersta för att guida föräldrarna till ett välgrundat beslut, oavsett om barnet blir vaccinerat eller inte, oavsett vilket skäl föräldrarna har till tveksamheten. Eftersom att vaccination är en frivillig handling som krävs av många för att uppnå flockimmunitet så behöver yrkespersoner ta hänsyn till etiken kring när föräldrar motiveras till att vaccinera sina barn. Detta för att uppnå bästa möjliga resultat oavsett om det gagnar barnet, samhället eller föräldrarnas autonomi.

Det är en svensk ambition att folkhälsan ges större utrymme i samhällsplaneringen. Dock finns i dagsläget inga lagstadgade krav eller tydliga riktlinjer kring hur folkhälsoaspekter ska integreras i fysisk planering. En stor del av ansvaret för att uppfylla denna ambition hamnar på de svenska kommunerna och det är i dessa som de svåra avvägningarna mellan olika intressen måste göras. Syftet med denna studie är att studera vilka hinder och möjligheter som finns med att integrera folkhälsoaspekter i planering och utformning av den kommunala fysiska miljön. Denna studie är utformad som en fallstudie där en svensk kommun har studerats med hjälp av intervjuer och dokumentanalyser. Resultaten från denna studie visar att konflikter med miljömässiga och ekonomiska värden är ett hinder när folkhälsoaspekter ska integreras i kommunal samhällsplanering. En rådande oenighet kring hur folkhälsobegreppet definieras och används, samt bristande kunskap om begreppet är ytterligare hinder som belyses i studien. Att folkhälsoinsatser sällan ger mätbara resultat är en ännu en faktor som hindrar integreringen av folkhälsoaspekter i fysisk planering. Engagemang, arbetsbelastning och tidsbrist är andra faktorer som påverkar i vilken utsträckning folkhälsoaspekter beaktas i den kommunala samhällsplaneringen. Slutligen är målsättningar och tvärsektoriellt samarbete centralt för att skapa likvärdiga förväntningar och samförstånd mellan aktörer där folkhälsofrämjande insatser ska genomföras.