Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv. En kvalitativ metod valdes, där två gruppintervjuer genomfördes med ungdomsrådets styrelsemedlemmar. Studien visade att ungdomar upplever delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det är viktig för dem, då det innebär möjlighet att göra sin röst hörd. Ungdomarna ansåg att de via ungdomsrådet har möjlighet att påverka den kommunala verksamheten i viss mån. I de fall de inte kan påverka, är det viktigt att få möjlighet att vara delaktiga i diskussionen. Ungdomsrådet bidrar till att öka individers egenmakt, självkänsla och sociala nätverk samt att verkar för att erbjuda något som tilltalar samtliga ungdomar i kommunen. / Participation and influence are prerequisites for public health, in which community spirit, social relationships and social capital are important for an individual's wellbeing. It is important so that individuals can feel a sense of context and power to influence their own living conditions. Adolescents are entitled, in the same manner as adults, to share their views in a democratic society. Adolescent organizations, which aim to empower young people, are considered as a means of ensuring that their perspectives are observed. The purpose of this study was to examine how adolescents in a specific youth council experience participation and influence in the development of municipal activities from a health promotion perspective. A qualitative method was chosen, in which two group interviews were conducted with Youth Council Board members. The study showed that young people perceive participation and power sharing in democracy and that it is important for them because it means the opportunity to make their voices heard. The adolescents felt that they through the Youth Council have the opportunity to influence the development of municipal activities to some extent. In case they are not being able to influence it is important do have the opportunity to participate in the discussion. The youth council helps to enhance individual empowerment, self-esteem and social networks, as well as promoting the provision of something that appeals to all young people in the municipality.

SAMMANFATTNING   Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka utbudet i skolkafeterior på gymnasieskolor i Uppsala län och därefter granska hur kafeteriorna följde råden och rekommendationerna från Livsmedelsverket angående vad som bör finnas till försäljning i skolkafeterior. Avsikten var också att undersöka ungdomars inställning till det utbud som fanns i skolkafeterian och även undersöka hur ungdomarnas matvanor såg ut.   Metod: Studien utfördes genom att rektorer på de sex aktuella skolorna kontaktades angående förfrågan om medverkan i studien. Efter godkännande besöktes skolorna och dess kafeterior där 10 slumpmässigt utvalda elever per skola fick fylla i en enkät. Skolkafeteriornas utbud undersöktes av författarna genom en inventeringsblankett.   Resultat: Skolkafeteriorna hade ett utbud som inte fullständigt följde Livsmedelsverkets rekommendationer om hälsosamma produkter. Ungdomarna tyckte dock att utbudet på deras skolkafeterior var bra. I medeltal åt ungdomarna frukost tre till fem gånger per vecka och samma sak gällde för skollunchen.   Slutsats: Ohälsosamma produkter finns lättillgängligt för dagens ungdomar som konsumerar dessa produkter. I ett framtida perspektiv påverkar detta hälsan negativt. Det är därför viktigt att tidigt fokusera på ungdomars kostvanor för att i ett längre perspektiv kunna påverka deras hälsa och livsstil positivt vilket är en angelägen uppgift inom en hälsofrämjande hälso- och sjukvård.   Nyckelord: Nutrition, Skolkafeterior, Ungdomar, Folkhälsa, Kostvanor / ABSTRACT   Aim: The aim of this study was to investigate the supply of food in school cafeterias at upper secondary schools in Uppsala County and then examine how these cafeterias followed the advice and recommendations of the Swedish National Food Administration concerning what should be for sale in school cafeterias. The aim was also to investigate the school pupils’ attitude towards the food sold in the school cafeterias and to examine the eating habits among the pupils.   Method: The study was conducted as follows: the headmasters of the six chosen schools were contacted and asked about participating in the study. After approval, the school cafeterias were visited and 10 randomly selected pupils per school were asked to fill in a questionnaire. The supply of food in the school cafeterias was investigated by the authors of this study.   Result: The result indicated that the school cafeterias had a supply of food that did not entirely follow the recommendations of the Swedish National Food Administration about selling healthy food. The pupils, however, thought that the supply of their cafeterias was good. On average, the pupils ate breakfast and school dinner three to five times a week.   Conclusion: Today, unhealthy products are easily accessible for the school pupils who consume these products. This will influence the future health in a negative way. It is therefore important to focus on young people early, in order to have a positive influence on their health and lifestyle in a longer perspective.   Keywords: Nutrition, School cafeterias, Adolescent, Public Health, Food Habits

No description available.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att kartlägga den självrapporterade fysiska aktivitetsnivån och föreskrifter av fysisk aktivitet på recept (FaR) samt studera samband mellan dessa bland sjukvårdspersonalen på vårdcentraler/ husläkarmottagningar i Stockholms kommun. • Vilken erfarenhet har personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun från eget utövande av fysisk aktivitet? • I vilken utsträckning förskrivs FaR av personalen på vårdcentraler/husläkarmottagningar i Stockholms kommun? • Vilka samband finns mellan personalens erfarenheter från eget utövande av fysisk aktivitet och benägenheten till föreskrift av FaR? Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät som delades ut till 29 olika vårdcentraler och husläkarmottagningar i Stockholms kommun och 16 av dessa besöktes varvid 88 enkäter delades ut personligen. 84 enkäter skickades med post till 13 olika vårdcentraler. Sammanlagt delades 172 enkäter ut. Data bearbetades från sammanlagt 94 enkäter varav 56 hämtades och 38 returnerades. Svarsfrekvensen på enkäterna var 57 procent. Resultat: Studien visade att föreskriften av FaR sker i relativt liten omfattning. Föreskriften för läkarna visade sig vara 0,8 recept/månad, sjuksköterskorna hamnade på 0,6 recept/månad och i snitt skriver varje sjukvårdspersonal bara ut 0.7 stycken recept/månad. Under hälften (46 %) av sjukvårdspersonalen hade vid något tillfälle förskrivit FaR och 54 procent hade aldrig förskrivit något recept. Gällande den fysiska aktivitetsnivån så var det 15 procent som nådde upp till rekommendationen om 30 min fysisk aktivitet per dag, 50 procent utövade fysisk aktivitet i minst 60 minuter två till tre dagar i veckan och majoriteten (89 %) har tidigare erfarenheter av fysisk aktivitet. Den sammanlagda fysiska aktiviteten visade på att 55 procent kategoriserades som fysiskt inaktiva och 45 procent som fysiskt aktiva. Slutsats: I studien framkom det att ungefär hälften av sjukvårdspersonalen var fysiskt aktiv och att föreskriften av FaR sker i ganska blygsam omfattning dvs. 0,7 recept per sjukvårdspersonal och månad. Det framkom ett signifikant samband mellan sjukvårdspersonalens eget utförande och intresse för fysisk aktivitet och föreskriften av FaR. / Aim and question at issue: The aim of this study was to survey self-reported physical activity level and quantity prescription of physical activity and study if there is any relation between them among doctors and nurses in the primary health care in the municipality of Stockholm. • What kind of experience from physical activity is the most common among the nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm? • In what extent is physical activity on prescription (PaP) being used of nurses and doctors in the primary health care in the municipality of Stockholm? • Is there any relation between nurses and doctors own experience of physical activity and theirs propensity of the prescription of PaP? Method: The study was carried out by a questionnaire that was divided to 29 different healthcare centers in Stockholm. 88 questionnaires were personal handed in to 16 different healthcare centers. 84 questionnaires were mailed to 13 different healthcare centers. The entire number of questionnaires divided in this study was 172. Data used in this study turned out to be from a total of 94 questionnaires of which 56 was personally picked up and 38 was returned by mail. The total part of returned answers turned out to be 57 per cent. Results: The study showed that the prescription of physical activity is used rarely in the primary health care. The doctor’s prescription on physical activity turned out to be 0,8 prescription/month, while the nurses ended up on 0,6 prescription/ month and all told showed a result on 0,7 prescription/ month. 46 per cent of the doctors and nurses had at any occasion used PaP and 54 per cent had never used PaP. Regarding physical activity levels the study showed that 15 per cent reached the recommendation of 30 minutes physical activity/ day. 50 per cent practiced any kind of physical activity 60 minutes at least two or three days a week. The majority (89%) had earlier experience from physical activity. The entire physical activity level showed that 55 per cent was categorized as physical inactive while 45 per cent ended up being physical active. Conclusion: Our results demonstrate that about a little less than half of the doctors and nurses was categorized as physical active and the prescription of PaP is been used rarely in the primary health care centers i.e. 0,7 prescription/ stuff and month. However there is a significant relation between doctors and nurses physical activity level and theirs propensity to prescript PaP.

Föreningsidrott är en stor del av många barns liv och idrottsledarna är en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. Det finns idag negativa hälsotrender hos barn när det gäller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan påverka sina utövares hälsa. Studien syftar även till att söka förståelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hälsofrämjande miljö för barn. Detta kan i sin tur ligga till grund för det fortsatta hälsofrämjande arbetet inom idrottsrörelsen. Metoden som användes vid datainsamlingen var individuella kvalitativa intervjuer. Det genomfördes tio intervjuer med ledare i lagidrotter för barn i tio till tolvårsåldern. Resultatet av studien visade att idrottsledarna upplevde att de hade möjlighet att påverka barnens hälsa, såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan. De områden som idrottsledarna upplevde som påverkningsbara var bland annat fysisk aktivitet, kost och sömn, delaktighet och inflytande, självförtroende och självkänsla, krav och stress, motivation, kommunikation och klimat. Det framkom även att idrottsledare bör föregå med gott exempel, vara ett socialt stöd samt se och bekräfta alla barn för att gynna barnens hälsa. Utifrån resultatets användbarhet i folkhälsopedagogiska sammanhang drogs slutsatsen att det krävs ökad förståelse för hur en idrottsledare har möjlighet att påverka barns hälsoutveckling för att stärka barnens hälsa och vända de negativa hälsotrenderna. / Organized sports are a main part of many children's lives and sport leaders are an important part of organized sports. Coachesare important for children's health,physical as well as mental and social health. Today, there are negative health trends amongchildren, for example, obesity, sedentaryand mental illness. The purpose of thisstudy was to examine how theleaders of children’s sports teams experience that they caninfluence their practitioner’shealth. The study also aims toseek an understanding of how a leader in organized sports through attitude and behavior can create a healthy environmentfor children. This may serve asthe basis for future healthpromotion within the sports movement. The method used for data collection wasindividual interviews. Teninterviews with leaders in teamsports for children of ten totwelve years old were conducted. Theresult of thestudy showed that sports leadersfelt that they had the possibility toinfluence children's health, physicalas well as mental and social health.The sports leaders experienced that theycould influence physical activity, diet and sleep,participation and empowerment, confidence and self esteem,demands and stress, motivation, communication and the atmosphere. The result also showed that sportsleaders should lead by example,be a social support and acknowledge all children to benefit children's health. Based on the result's usefulnessin public health context,the conclusion wasthat greater understanding of howsports leaders can influence children's health development to enhance children's health and reverse the negative health trends.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rätt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i lägre grad i fritidsaktiviteter än övriga barn. Detta är oroväckande och kan ha negativa effekter på folkhälsan, då det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan på hälsan och välmåendet. Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföreträdare från Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsättningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i åldrarna 7-18 år. Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföreträdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i åldrarna 7-18 år i kommunen. Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jämlikt deltagande och en förståelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men även att det är svårt att nå ut till målgruppen. Resultatet lyfter även fram förutsättningar för barnens deltagande men även förutsättningar för verksamheterna. Det framgår också att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga. Diskussion: Det finns goda förutsättningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn såväl på vardagar som på lovdagar. Idag görs inga riktade insatser för att få dessa barn delaktiga i verksamheterna, vilket vi anser bör förändras för att skillnaderna i hälsa mellan barn med olika ekonomisk bakgrund ska minska. Kommunen har också en viktig roll i utvecklingen med att stötta verksamheterna på olika sätt / Titel: Leisure Activities for All? – A Qualitative Study about Opportunities and Obstacles to Leisure Activities for Economically Disadvantaged Children. Introduction/Background: All children should have the right to leisure and play. Unfortunately, things are different in the real world. Children who grow up in economically disadvantaged households participate to a lower degree in leisure activities than other children. This is a disturbing fact that may have negative effects on the public health, because scientific studies show that leisure activities have a positive impact on health and wellbeing. Aim: This study aims to examine possible opportunities and obstacles that representatives from both public sector and non-governmental organisations from the municipality of Karlskoga consider they have to create conditions for leisure activities for economically disadvantaged children aged 7-18 years. Method: Interviews with seven representatives from the public sector and nongovernmental organisations that offer leisure activities for children aged 7-18 years. Result: There are good opportunities for equal participation and an understanding of economically disadvantaged children in leisure activities, but also that it is difficult to reach out and capture the target audience. Furthermore, it shows that representatives from both sectors feel that in the future they could develop and offer additional opportunities for leisure activities for economically disadvantaged children in Karlskoga. Discussion: There is good potential to provide leisure activities for economically disadvantaged children. Today, neither sector specifically target children from economically disadvantaged backgrounds to involve them in the activities. Therefore, we think this is something that should change so that differences in health between children from different economic backgrounds decreases. Finally, the municipality also has an important role in the development of supporting relevant sectors in different ways.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor bidrar avsevärt till sjukdomsbördan. Allt mer tid spenderas vid skärm och forskning tyder på negativa effekter på mat-, motions- och sömnvanor. Teknikens utveckling har förändrat skärmtiden. Sociala medier har intagit en viktig plats i mångas liv och skärmtid är inte längre automatisk förknippat till faktorer såsom stillasittande samt möjlighet att äta mer. Forskning om levnadsvanor och sociala medier saknas. Syfte: Att undersöka graden av användning av de sociala medierna Facebook och Twitter samt dess samband med de tre olika levnadsvanorna mat-, motions- och sömnvanor. Metod: Deskriptiv, korrelativ tvärsnittstudie i form av en webbaserad enkätundersökning. Genom snöbollsurval rekryterades 150 deltagare i åldern 18-68 år. Inklusionskriterierna var att behärska svenska och vara användare av Facebook och/eller Twitter. Statistisk analysmetod var Spearmans rangkorrelation. Graden av användning av sociala medier var oberoende variabel och levnadsvanevariablerna var beroende variabler. Resultat: Det fanns signifikanta samband mellan mycket tid vid Facebook och färre frukostmåltider, lägre totalt antal måltider samt högre intag av sötade drycker respektive snabbmat. Mycket total tid vid sociala medier var associerat med lägre totalt antal måltider, högre intag av sötade drycker respektive snabbmat samt färre timmar sömn. Inga signifikanta samband återfanns för lunchmåltider, middagsmåltider, grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, sötsaker, snacks, motionsvanor, sömnstörningar samt tid vid Twitter. Slutsats: Det fanns signifikanta samband mellan graden av användning av sociala medier och vissa aspekter av mat- och sömnvanor, men inte för motionsvanor. Effekterna av tid vid sociala medier skiljer sig från traditionell skärmtid. Studien introducerar ett outforskat område. Fördjupning kan leda till effektiva, kostnadsbesparande folkhälsokampanjer utifrån modern skärmtid och dess hälsorisker. Sociala medier är möjligen en framtida arena för hälsobudskap. / Background: Unhealthy lifestyles contribute significantly to the development of diseases, and the strain which this causes on society. An increasing amount of time is spent in front of a screen and research suggests that this have negative effects on food, exercise and sleep habits. Technological development has changed the screen time. Social media has taken an important place in many people’s lives and screen time is no longer automatically linked to factors such as sedentary behavior and the possibility to consume more food. There is a lack of research regarding lifestyle and social media. Objective: To examine the relationship between the degree of usage of the social network sites Facebook and Twitter and food, exercise and sleeping habits.Method: A descriptive, correlative cross-sectional study in the form of a web-based survey. Through a snowball sample 150 participants between 18-68 years old were recruited. Inclusion in the study required participants to master the Swedish language and use Facebook and/or Twitter. Spearman's rank correlation was used for statistical analysis. The independent variable was the degree of social media usage and the lifestyles variables were the dependent variables. Results: There were significant correlations between a large amount of time spent on Facebook and fewer breakfast meals, a lower total amount of meals, and a higher intake of sweetened beverages and fast food. A large amount of total social media time was associated with a lower total amount of meals, a higher intake of sweetened beverages and fast food and fewer hours of sleep. No statistically significant associations were found in analyzes of lunch, dinner, vegetables and root crops, fruits, sweets, snacks, exercise habits, sleep disturbances, and time on Twitter. Conclusion: There were significant correlations between the degree of social media usage and some aspects of food and sleeping habits, but not regarding exercise habits. The effects of the time spent on social media differ from traditional screen time. This study introduces an unexplored area. Further development can lead to effective, inexpensive public health campaigns based on modern screen time and its health risks. Social media is pontentially a future arena for effective communication of health messages.

No description available.

Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor. Studien visar att området är välbesökt, ca 180 000 besökare per år. 77 % av besökarna bor i närområdet runt skogen, inom ett avstånd av 500 meter. Boendeformerna i området speglar besökarna och deras aktiviteter och I2-skogen kan kallas för en ”vardagsskog” med besökare som återkommer flera dagar i veckan. Om de tätortsnära skogarna runt Karlstad exploateras enligt kommunens översiktsplan kommer det att påverka invånare som idag bor nära skogsområden till att de får längre avstånd mellan bostaden och skogen. Ett längre avstånd kan göra att det tar för lång tid att ta sig till skogsområden, vilket leder till att antal besök minskar. När människor inte har tid att vistas i skogen ökar stress och ohälsa, även barn påverkas negativt av att inte få leka fritt i en tätortsnära skog. Det är nu läge att inrätta någon form av områdesskydd för vissa av de tätortsnära skogarna runt Karlstad, då de har ett oerhört viktigt socialt värde för befolkningen i Karlstad och därför behöver bevaras för framtiden. / The local authority in the city of Karlstad, Sweden, want the city to increase to 100 000 inhabitants, today it has about 80 000 inhabitants. To reach the goal several urban forests needs to be exploited. To get an understanding of how well visited the urban forest is in Karlstad, a visitor study were made in November 1995, February, May and August-September in 2006 in the I2-forest. The I2-forest is an urban forest surrounded by residences in three directions. In the area there are several trails, a golf court and shooting ranges. The quantitative visitor study shows that the I2-forest is well visited by about 180 000 visitors per year. 77 % of the visitors are living in residence maximum 500 meter from the forest. The different kind of residences in the neighbourhood shows who the visitors are and what activities they are doing. Many of the visitors come several days a week to the forest. If the forests around Karlstad city will get exploited as the local authority want, it will affect a lot of people to get longer distance to a forest from their homes. A longer distance could make it take too long time to get to the forest area and the number of visitors will decrease. When people don’t have time to be in the forest the stress and ill-health will increase, even the children will be affected negatively. Therefore it would be a good idea to establish some kind of reserve in some of Karlstad’s urban forests, to protect them from future exploitations. Because the urban forest have a great social value for the inhabitants in Karlstad and therefore the urban forest need to be saved in the future.

Under det senaste decenniet har media och forskare talat om att ett stillasittande beteende inte är bra för dig, och att du därför måste du träna regelbundet för att hålla upp en god hälsa. Nyligen publicerade rapporter visar nu att ett stillasittande beteende, definierat som muskulär inaktivitet ökar risken för de flesta av dagens folksjukdomar och förtida död. Dessa risker är oberoende av fysisk aktivitet mellan dina stillasittande perioder. Stillasittande tid bör betraktas som en separat hälsorisk och livsstilsvariabel.Vissa är mycket stillasittande på sin fritid och andra har ett mycket stillasittande jobb. Men det finns en grupp människor som inte kan påverka sin egen stillasittande tid under vardagar, nämligen barnen och ungdomarna i skolan. Denna undersökning riktar in sig på hur ungdomarnas dag i skolan kan se ut och se hur mycket tid de tillbringar stillasittande.Syftet med studien var att undersöka stillasittande beteende hos gymnasieungdomar på deras skoltid och på fritiden. Studien görs med en kvantitativ metod med enkäter som involverade 154 gymnasieelever. För att analysera data användes t-tester och Pearsons chi-square test.Resultatet visar att en genomsnittlig gymnasieelev tillbringar 58 % av sin vakna tid varje vecka stillasittande. De flesta av deras stillasittande timmar är under sina dagar i skolan och framför allt under sina lektioner. / During the past decade, the media and scholars told that sedentary behavior is not good for you, and you therefore need to exercise regularly to keep up a good health. Recent reports now show that a sedentary behavior, defined as muscular inactivity increases the risk of most of today's common diseases and premature death. These risks are independent of physical activity between your sedentary periods. Sedentary time should be considered a separate health and lifestyle variable.Some are very sedentary in their leisure time and have a very sedentary job. But there is a group of people who can not influence their own sedentary time during weekdays, the children and youth in school. This study focuses on how high school student’s day at school may appear and how much time they spend sedentary.The aim of the study was to examine sedentary behavior among high school students at their school and at their leisure time. The study is done by a quantitative method with surveys involving 154 high school students. To analyze the data t-tests and Pearson's chi-square test are used.The results show that an average high school student spends 58% of their waking hours every week sedentary. Most of their sedentary hours are during their days at school and especially during their lessons.