Denna studie har utgått från att samhällsplaneringen, genom gång- och cykelplanering, kan bidra mer till att öka nivån av fysisk aktivitet och därmed bidra till förbättrad folkhälsa. Syftet med studien har varit att undersöka hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomi idag tas i beaktning och influerar aktörer som arbetar med gång- och cykelsatsningar i Stockholmsregionen. Vidare undersöktes även hur folkhälsoperspektivet och hälsoekonomiska värden skulle kunna få större inflytande i planeringsprocesser. Detta har undersökts genom en enkätstudie med kommunerna i Stockholmsregionen samt semistrukturerade intervjuer med Sundbybergs stad, Södertälje kommun och Region Stockholm. Resultatet visar att folkhälsoperspektivet har fått ett större inflytande i planerings- och beslutsprocesser de senaste åren och att aspekten är på frammarsch. Folkhälsa ses bland annat som ett incitament för att genomföra gång- och cykelsatsningar bland andra argument, men det är däremot lågt prioriterat i förhållande till andra perspektiv och arbetet med hälsoperspektivet sker främst genom icke-strukturerade diskussioner och processer. Resultatet visar även att folkhälsa främst används som ett argument snarare än ett mål eller verktyg, samt att de som arbetar med kommunal trafikplanering generellt inte är integrerade i kommuners övergripande folkhälsoarbete. Mer kunskap om folkhälsa i relation till aktiva resor och trafikplanering skulle därmed kunna bidra till ett mer integrerat och stärkt folkhälsoarbete. Folkhälsa kopplar väl samman med andra aspekter i samhällsplaneringen, och folkhälsa används som ett ‘maskerat’ argument i gång- och cykelplaneringen för att stärka bland annat miljö- och klimatperspektivet. På grund av folkhälsans multidisciplinära kunskapsområde ses sektorsöverskridande samarbete som en nyckel för att inkludera folkhälsoperspektivet på ett holistiskt sätt. Aktörerna som deltog i studien har inte fullt ut uppmärksammat de hälsoekonomiska verktyg som finns och vilken roll dessa kan spela i att stärka folkhälsan. En oro finns för att inkludering av ytterligare ett perspektiv och värde i planeringen kan göra en redan komplex planeringsprocess svårare och det finns även delade meningar gällande vem som ska stå för investeringarna i gång och cykel. Avslutningsvis finns det stora möjligheter men också utmaningar i att utveckla och integrera hälsoperspektivet och hälsoekonomi i gång- och cykelplaneringen för att kunna förbättra folkhälsan. / This study has started from the assumption that urban planning, through walking and cycling planning, could contribute more to increase the level of physical activity and thus contribute to improved public health. The purpose of the study has been to investigate how the public health perspective and health economy today are taken into account and influence actors who work with walking and cycling initiatives in the Stockholm region. Furthermore, it was also investigated how the public health perspective and health economic values ​​could have a greater influence in planning and decision-making processes. This has been investigated through a questionnaire study with the municipalities in the Stockholm region and semi-structured interviews with the City of Sundbyberg, Södertälje Municipality and Region Stockholm. The results show that the public health perspective has gained a greater influence in planning and decision-making processes in recent years and that the perspective is on the rise within the field of urban planning. Public health is seen as an incentive to implement walking and cycling initiatives among other arguments, but it does however have a low priority in relation to other perspectives, and the work with the health perspective takes place mainly through unstructured discussions and processes. The results also show that public health is primarily used as an argument rather than a goal or tool and that those who work with municipal traffic planning are generally not integrated into municipalities' overall work with public health. More knowledge about public health concerning active travel and traffic planning could thus contribute to more integrated and strengthened public health work. Public health is well connected with other aspects of urban planning, and public health is used as a 'disguised' argument in walking and cycling planning to strengthen, among other things, the environmental and climate perspective. Due to the multidisciplinary knowledge area of ​​public health, cross-sectoral cooperation is seen as a key to including the public health perspective in a holistic way. The actors who participated in the study have not yet fully paid attention to the health economic tools that exist and what role these can play in strengthening public health. There is a concern that the inclusion of an additional perspective and value in planning can make an already complex planning process more difficult, and there are also divided opinions regarding who should be responsible for the investments in walking and cycling. Finally, there are great opportunities but also challenges in developing and integrating the health perspective and health economy in walking and cycling planning to improve public health.

Det övergripande syftet med denna C-uppsats är att få en generell förståelse för hur religion kan influera på folkhälsofrågor. Vi spenderade två och en halv månad i Honduras med syftet att få en förståelse för hur religion kan påverka folkhälsofrågor och folkhälsoarbete. I det specifika fallet Honduras är syftet att diskutera hur katolska kyrkan influerar på den reproduktiva hälsan i Honduras. Studien är kvalitativ till sin karaktär och resultatet baseras på information från personliga intervjuer. För att ta reda på hur katolska kyrkan influerar den reproduktiva hälsan i landet intervjuade vi personal som arbetar på de största aktörerna involverade i arbetet med reproduktiv hälsa. Vi intervjuade även två katolska organisationer. Det finns en konflikt mellan katolska kyrkan och de icke-katolska organisationerna som arbetar med reproduktiv hälsa. En majoritet av de icke-katolska organisationerna ser katolska kyrkan, i synnerhet de två katolska organisationerna Pro Vida och Opus Dei, som ett hinder i arbetet med att förbättra den reproduktiva hälsan hos befolkningen. Sett från ett maktperspektiv blir slutsatsen att det existerar en synlig konflikt mellan katolska kyrkans intressen och den honduranska befolkningens intressen och att katolska kyrkan utövar makt över den honduranska befolkningen i den bemärkelsen att de inkräktar på deras reproduktiva rättigheter. Hur katolska kyrkan influerar på den reproduktiva hälsan behöver dock mer omfattande undersökas. / The overall objective of this essay is to provide a general understanding of how religion can influence on public health issues. We spent two and a half month in Honduras with the goal to achieve an understanding of the influence of religion on public health issues and public health work. In the particular case of Honduras the purpose is to discuss how the Catholic Church influences reproductive health in Honduras. It is a qualitative study and the result is based on information gathered in one-on-one interviews. As a way to find out how the Catholic Church influences reproductive health in the country we interviewed the staff of the main actors involved in the work with reproductive health, as well as two Catholic organizations. There is a conflict between the Catholic Church and the Non-Catholic organizations working with reproductive health. Almost all of the Non-Catholic organizations view the Catholic Church, with focus on the two Catholic organizations, Pro Vida and Opus Dei, as an obstacle in the work with improving the reproductive health in the population. From a power theory perspective we reach the conclusion that there is a visible conflict between the interests of the Catholic Church and the interests of the Honduran population and that the Catholic Church exercises power over the population by intruding on their reproductive rights. However, how the Catholic Church influences reproductive health matters needs to be further investigated.

Bakgrund: I Sverige beräknas cirka 180 000 av befolkningen vara spelberoende. Antalet alkoholberoende uppgår till ungefär 330 000 personer. Med anledning av de hälsokonsekvenser detta frambringar, för en relativt stor del av befolkningen, är detta ett folkhälsoproblem. Syfte: Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilken roll sociala nätverk har för att människor ska vilja och kunna bryta ett alkohol- eller spelberoende samt fortsätta vara alkohol-och spelfri. Metod: Ansatsen till studien är kvalitativ och har som uppgift att förstå vilken roll sociala relationer har i att bryta ett alkohol- eller spelberoende. Inkluderingskriterierna i studien är att personerna tidigare har varit beroende av alkohol- eller spel och sedan haft minst tre år av avhållsamhet. Materialet är framtaget utifrån fem semistrukturerade intervjuer. De intervjuade personerna har blivit strategiskt utvalda genom alkohol- och spelberoendeföreningar/organisationer i Malmö och Göteborg samt via personliga kontakter. Resultat: Studien visade att sociala relationer är behövliga för att bryta ett beroende. Hur denna sociala relation ser ut är högst individuellt. Det som främst framhävs av informanterna är gruppmöten, där personer med beroendeproblematik träffas, samt vänner och familj. Genom öppenvårdsmötena framhävs faktorer som igenkänning och gemenskap som avgörande i förmågan att bryta ett alkohol- eller spelberoende för flera av informanterna. Det går emellertid inte att urskilja en specifik social relation som är universal för att bryta ett beroende och fortsätta vara avhållsam. / Background: In Sweden, it is calculated that about 180 000 of the population are addicted to gambling. The number of people suffering from alcohol addiction is approximately 330 000. Considering the health impacts this brings for a relatively large proportion of the population, this is a public health issue. Aim: The aim of this qualitative interview study is to investigate the role of social networks in people being able to, and wanting to, break an addiction to alcohol or gambling and continuing to be free of the addiction. Method: The study's approach is qualitative and its aim is to understand the role of social relationships in breaking an addiction to alcohol or gambling. The inclusion criteria for this study was abstinence from alcohol and gambling for at least three years. The material is gathered from five semi-structured interviews. The interviewees have been strategically chosen by alcohol and gambling addiction organizations in Malmo and Gothenburg as well as through personal contacts. Result: The study showed that social relationships are necessary in order to break an addiction. The appearance of this social relationship is highly individual. Group meetings and family and friends were the ones most emphasized by the informants. Through the group meetings factors such as recognition and togetherness were highlighted in the ability to break an addiction to alcohol or gambling for many of the informants. It is not possible to discern a specific social relationship that is universal in breaking an addiction and remaining abstinent yet.

Det har visats att homosexuella har sämre hälsa än övriga befolkningen, en bidragande orsak är diskriminering. Mer än en tredjedel av vårdpersonalen i Sverige skulle avstå från att vårda homosexuella om de fick valet. Syftet var att beskriva homosexuellas erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid kontakt med hälso- och sjukvården. Metoden utgjordes av en kvantitativ enkätstudie och distribuerats främst via sociala medier. Resultatet baseras på 66 st inkluderade enkäter. En öppen fråga har analyserats med manifest innehållsanalys och dess resultat har använts till att exemplifiera och validera det kvantitativa resultatet enligt mixad metod och triangulering. Resultatet visade att 50 % av informanterna, någon gång under de senaste tio åren, har upplevt negativt bemötande när de varit öppna med sin homosexuellitet vid kontakt med hälso- och sjukvården. Studien har också funnit att det är vanligare att de kvinnliga informanterna upplever negativt bemötande än de manliga informanterna. Tjugosju procent avstod från att berätta för hälso- och sjukvården om sin homosexualitet, då de var oroliga för att få en annan vård än om de inget berättar eller är oroliga för personalens reaktion. Fyrtiotvå procent skulle säga att de blev diskriminerade utifrån sin sexuella orientering. Diskussionen lyfter att de homosexuella i denna studie löper lika stor risk att diskrimineras när de besöker hälso- och sjukvården, som de gör i övriga samhället. En praktisk implikation av denna studie är att vårdpersonal behöver utbildning i frågor som rör homosexualitet, för att möjliggöra förbättring av vårdkvaliteten och folkhälsan för de homosexuella patienterna. / Homosexual's health has shown to be worst then the rest of the Swedish population. Discrimination is a part of that result. There has also been studies that show some nurses in Sweden would choose to refrain from nursing homosexual patients. The aim of this study is to describe homosexual's experiences of treatment in Swedish health care. The method used a quantitative questionnaire that has been distributed mostly through social media. An open question has been analysed with manifest content analysis and validates and exemplified the quantitative result according to mixed method and triangulation. The result shows that 50 % of the informants felt that they at some point during the latest ten years, been treated in a negative way in the Swedish health system, because they were homosexuals. We have found that women experience negative treatment more often than men. Twenty-seven percent of the informants would refrain from telling the healthcare personal that they were homosexual, because they were afraid to get another treatment or were afraid of the healthcare personals reaction. Forty-two percent would say they experienced discrimination in contact with the Swedish healthcare. The discussion shows that the homosexual informants in this study are at the same risk of discrimination as they are in rest of the society. One implication of this study is to educate nursing personal in question regarding homosexuality, to improve the quality of care and public health for the homosexual patients.

Spiritual health has an impact on physical, mental and social health. Working life is one of the Swedish public health arenas. The aim of this essay was to conduct an inductive and exploratory study into how leaders, in large organizations, freely reason based on a extended concept of health and the concept of spiritual health in an organizational and leadership context. Spiritual health and health as a resource were expressed by several leaders to be synonymous with what the organization strives for and what good leadership is and aims for. But the concept expresses it in a new and valuable way. The leaders linked many of the results created through their organizational and leadership development to the eight aspects of spiritual health. They see matters of meaning as important and topical. There was a strong belief among the leaders that the degree of Employee Engagement is high in their organiza­tions, that they create spiritual health through their work and that it positively affects the business profitability and competitiveness. The analysis gives the overall assessment that life and working life influence each other. It shows great potential from a public health perspec­tive as well as a socio-economic and business perspective. The analysis also points in the direction of a possible future model for research as well as several initiatives and work areas. For the psychology of religion, as a research topic, an opportunity arises for new research models, connect to other research areas, and contribute to an expanded political analysis.

Genom en digital enkätundersökning har kunskapsläget om medfödd Cytomegalovirus (CMV) i Sverige undersökts. Virusinfektionen är en av de vanligaste i världen och kan innebära skador på foster om smitta överförs från moder till foster under en graviditet. Av de 304 individer som besvarade enkäten hade 21 % hört talas om CMV men endast 10 % hade kunskap om hur man skyddar sig mot CMV. Att denna information inte nått ut till fler stämmer överens med andra undersökningar som genomförts i världen, men det preliminära genomsnittliga kunskapsläget för svenskar är lågt jämfört med övriga Europa. Blivande föräldrar behöver få veta riskerna med medfödd CMV och sambandet det har med rutiner i vardagen, som att dela bestick eller pussa syskon i yngre förskoleålder på munnen under en graviditet. Även i nära anslutning till COVID-19-pandemin tycks hygienrutiner inte blivit tillräckligt etablerade och säkra för att skydda även de svagaste i samhället mot onödig risk att smittas av medfödd CMV infektion som kan medföra allvarliga och bestående skador. / Through a digital survey, the level of knowledge about congenital Cytomegalovirus (CMV) has been investigated in Sweden. The virus infection is one of the most common worldwide and can cause damage to the fetus if the infection is transmitted from mother to fetus during pregnancy. Out of the 304 individuals who responded to the survey, 21% had heard of CMV, but only 10% had knowledge of how to protect themselves from CMV. The fact that this information has not reached more people is consistent with other studies conducted globally, but the preliminary knowledge level among Swedes is low compared to the rest of Europe. Parents need to be aware of the risks associated with congenital CMV infection and its connection to daily routines, such as sharing utensils or kissing younger siblings on the mouth during pregnancy. Even in the immediate aftermath of the COVID-19 pandemic, hygiene practices do not seem to have been sufficiently established and secure to protect the most vulnerable in society also from unnecessary risks of CMV transmission, which can lead to permanent and serious injuries.

Dagens samhälle blir alltmer digitaliserat och leder till fler stillasittande arbetsplatser. Forskning har belyst riskerna kopplade till långvarigt stillasittande, fysisk inaktivitet och stressrelaterad ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur upplevd arbetsrelaterad stress och fysisk aktivitet på fritiden korrelerar med stillasittande arbetstagares attityder till rörelse under arbetsdagen. Undersökningen tog även hänsyn till eventuell påverkan av bakgrundsvariablerna kön, ålder, befattning och anställningstid. I urvalet ingick 122 medarbetare, varav 82 kvinnor och 40 män. Dessa var från olika avdelningar och städer inom en nationellt omfattande svensk myndighet, där samtliga ansågs arbeta inom stillasittande yrken. Medelåldern var cirka 45 år. Deltagarna fick svara på en enkät som avsåg undersöka inställning till rörelse under arbetsdagen, upplevd arbetsrelaterad stress samt grad av tre olika former av fysisk aktivitet på fritiden. Dessa tre var vardagsmotion, pulshöjande fysisk aktivitet och muskelstärkande fysisk aktivitet. Resultaten i en korrelationsmatris visade inledningsvis signifikanta samband mellan attityd till rörelse under arbetsdagen med kön, vardagsmotion och pulshöjande fysisk aktivitet. När en multipel regressionsanalys utfördes kvarstod sambandet med både kön och pulshöjande fysisk aktivitet. Ju mer pulshöjande aktivitet som utfördes på fritiden, desto mer positiv var attityden. Vidare visades att kvinnornas attityd generellt var mer positiv än männens. Studiens resultat uppmärksammade även behovet av fortsatt forskning inom området, främst utifrån arbetstagarens perspektiv.

Författare: Celsing, Tom & Ekström, ZackariasHandledare: Backman, JyriNyckelord: Tillsammans för fler i rörelse, Svenska Spel, sponsorskap, folkhälsaSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur framgångsrikt projektet “Tillsammans förfler i rörelse” varit under pandemiåret 2021 för de Specialidrottsförbund anslutna tillprojektet. Metod: Vi har i uppsatsen utgått från en kvalitativ analysmetod där den empiriskainsamlingen är gjord utifrån en dokumentanalys samt en enkät som besvarats av 44 SFanslutna till projektet “Tillsammans för fler i rörelse”. Genom en tematisk analys kan vi hittasamband mellan de olika förbundens tankar kring samarbetet och få en tydlig bild av vad somhar fungerat bra med Svenska Spel sponsring i form av “Tillsammans för fler i rörelse”. Teori: Uppsatsens teoretiska ramverk utgår från funktionalismen tillsammans med AGIL-systemet och utbytesteorin. Resultat och slutsatser: Resultaten som visas i denna studie är baserade på en undersökningdär 44 av 65 specialidrottsförbund anslutna till “Tillsammans för fler i rörelse” deltog.Enkäten består av 7 frågor som huvudsakligen fokuserar på de erfarenheter förbunden harfrån det pågående samarbetet med “Tillsammans för fler i rörelse”. Resultatet avundersökningen visade på en överväldigande positiv inställning bland förbunden till projektet“Tillsammans för fler i rörelse” samt Svenska Spel och Riksidrottsförbundet. Bland svarenkunde vi dra slutsatsen att projektet “Tillsammans för fler i rörelse” starkt har hjälptförbunden att få mer utövare till sina respektive sporter och därigenom uppnått målet medprojektet, att få fler människor i rörelse. Slutsatsen av resultaten avslöjade att Svenska Spels sponsringsstrategi har hjälpt det svenskasamhället med bidrag till folkhälsan. Svenska Spels strategi visar på stor potential förnuvarande och framtida varumärkesexponering.

No description available.

Introduction The purpose of this study was to investigate to which extent people exercise MediYoga after completed course, if any symptoms change had occurred, and investigate the level of self-rated stress.  Method A quantitative method was used and the data was collected through an online survey. The sample included people who had completed a course in MediYoga within primary healthcare some time during 2015. The survey contained a validate questionnaire (SEQ-LT) to investigate self-rated stress during leisure time the past week, as well as a number of questions specific for this study. The survey was distributed to 123 people and 56 responded. Result The majority of people participating (n=30, 65 %) had not exercised MediYoga for the past week, most (n=31, 67 %) indicated that their symptoms had improved, and most (n=29, 63 %) rated stress as medium. Statistically, the results revealed that there was no significant difference in perceived symptoms change among those who had/had not exercised MediYoga for the past week (p=0,24). Furthermore, there was no statistic significant difference in levels of self-rated stress among those who had/had not exercised MediYoga for the past week (p=0,66). Conclusion The complexity of this study topic means that the result can be explained in several ways and can be due to different factors. / Syftet med denna studie var att undersöka i vilken mån personer utövar MediYoga efter avslutad kurs, om någon symptomförändring hade skett en tid efter kursen, samt undersöka självskattad stress. Studien var empirisk med en kvantitativ ansats. Urvalet inkluderade personer som hade genomfört kurs i MediYoga inom primärvården någon gång under år 2015. En webbenkät mejlades ut till 123 personer och det var 56 personer som besvarade enkäten, varav ett internt bortfall på 10 personer. Enkäten bestod av ett antal frågor som var specifikt utformade för denna studie, samt ett validerat frågeformulär (SEQ-LT) för att undersöka självskattad stress på fritiden den senaste veckan. Resultatet visade att en majoritet (n=30, 65 %) inte hade utövat MediYoga den senaste veckan, de flesta (n=31, 67 %) angav att symptomet hade förbättrats, och flest antal personer (n=29, 63 %) självskattade sin stress som mellan. Resultatet visade att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad i upplevd symptomförändring bland de som hade/inte hade utövat MediYoga den senaste veckan (p=0,24). Det fanns inte heller någon statistisk signifikant skillnad i självskattad stress på fritiden bland de som hade/inte hade utövat MediYoga den senaste veckan (p=0,66). Resultatet indikerade att det inte förelåg någon skillnad i upplevd symptomförändring och självskattad stress bland de som hade utövat MediYoga, samt de som inte hade utövat MediYoga. Det är ett komplext ämne vilket innebär att detta resultat kan förklaras på ett flertal sätt och bero på många olika faktorer.