Objective: Researches which studied the relation of dietary greenhouse gas emissions with health outcomes are few, inconsistent and most of them are modelling studies which have not investigated empiric dietary emission patterns. In this study, we employ a posteriori data dimension reduction method, treelet transform, to identify dietary and diet related emission patterns concurrently. We aim to evaluate if these patterns are correlated, if they areassociated with diabetes and if emission patterns can be used as a proxy for dietary patterns for assessment of association with diabetes. Design: Food items from dietary questionnaire were aggregated to 34 food groups. GHGE was estimated by linking food intakes with life cycle assessment data on emission. Dietary and emission patterns were identified by employing treelet transform on food intake and corresponding greenhouse gas emission data. Multivariate logistic regression was performed to investigate associations between quintiles of dietary patterns and diabetes. Adjusted mean values of emission estimates were obtained for the identified dietary patterns. Adjusted proportions of diabetes across quintiles of emission patterns were computed. Setting: Västerbotten Intervention Program Subjects: women (n 38,118); men (n 36,042) between the age of 35 and 65 years Results: Four dietary and four corresponding emission patterns in women, five dietary and five corresponding emission patterns in men were identified. Moderate to strong correlations were observed between dietary and corresponding emission patterns. Prudent dietary pattern (PP) in women was inversely associated with dysglycemia [ORQ5 vs. Q1 = 0.82 (95% CI 0.69—0.97, Ptrend =0.003)]. PP in women was also inversely associated with diabetes [ORQ5 vs.Q1 = 0.37 (95% CI 0.17—0.78, Ptrend = 0.002)]. However, adherence to this dietary pattern was associated with higher dietary emission. Finally, none of the corresponding emission patterns, were associated with adjusted proportions of either dysglycemia or diabetes. Conclusion: Treelet transform produces correlated dietary and emission patterns which are sparse and easily interpretable. However, some differences in loading structures between dietary and emission patterns result in different conclusion regarding the association with diabetes, rendering the usage of emission patterns as proxies of dietary patterns inappropriate. Results from our study also show that healthy dietary patterns do not necessarily reduce greenhouse gas emission.

Introduktion: Antalet stressrelaterade sjukdomar ökar i samhället där lärare är den yrkesgrupp som under 2022 rapporterade in flest arbetsrelaterade besvär. Läroväsendet står inför ett paradigmskifte, med den ökade tillgängligheten av generativ AI är den traditionella undervisningen mitt uppe i en förändringsprocess, vilket kan påverka lärarnas arbetssituation och arbetsmiljö. Lärare behöver rätt förutsättningar och kompetensutveckling för att integrera digitala tekniken. De teoretiska ramverken som applicerades var European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) och krav-kontroll-stödmodellen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur generativ AI påverkade lärarnas psykosociala arbetsmiljö. Metod: En kvalitativ fokusgruppsintervju med en deduktiv ansats och en innehållsanalys med induktiv ansats. Rekrytering av deltagare genomfördes med ett strategiskt urval och snöbollsurval. Totalt genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer med totalt 14 deltagare. Resultat: Resultatet bestod av sex kategorier; Professionellt engagemang, Digitala resurser, Undervisning och lärande, Bedömning och reflektion, Den lärande tar eget ansvar samt Stödja den lärandes digitala kompetens med tillhörande 13 underkategorier, där alla återspeglade studiens syfte. Slutsats: Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna är i stort behov av gemensamma riktlinjer och digital kompetensutveckling på arbetsplatsen, eftersom de saknar stöd från arbetsgivare och myndigheter. Lärarna behöver tid och resurser för att lära sig generativ AI, då det kan resultera i tidsvinster och fungera som ett stöd i arbetet och därmed minska arbetsbelastningen. / Introduction: The prevalence of stress-related illnesses is increasing in society, with teachers being the professional group that reported the highest number of work-related issues in 2022. The educational sector is facing a paradigm shift; with the increased availability of generative AI, traditional teaching methods are undergoing a transformation, which may impact teachers' working conditions and work environment. Teachers need appropriate conditions and professional development to integrate digital technology effectively. The theoretical frameworks applied were the European Framework for the Digital Competence of Educators (DigCompEdu) and the demand-control-support model. Aim: The aim of the study was to examine how generative AI affected teachers' psychosocial work environment. Method: A qualitative focus group interview with a deductive approach and content analysis with an inductive approach were employed. Participants were recruited using strategic and snowball sampling methods. A total of four focus group interviews were conducted with 14 participants in total. Results: The results consisted of six categories: Professional Engagement, Digital Resources, Teaching and Learning, Assessment and Reflection, Learner's Self-Responsibility, and Supporting Learners' Digital Competence, along with 13 associated subcategories, all reflecting the study's aim. Conclusion: To summarize, the study's results indicate that teachers are in substantial need of common guidelines and digital professional development in the workplace, as they lack support from employers and authorities. Teachers require time and resources to learn about generative AI, as it can lead to time savings and serve as a support tool in their work, thereby reducing their workload.

Elevhälsan är enligt skollagen en del av grundskolan och ska stödja elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande på en universell nivå som når alla barn och unga. Det finns däremot skillnader mellan skolor i det praktiska arbetet vilket inte är i samklang med de folkhälsopolitiska målen för en god och jämlik hälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är skolan en viktig arena som kan ses som en viktig hälsoresurs nu och för kommande generationer. En god hälsa genererar lärande och lärande bidrar till en god hälsa. Ett välfungerande elevhälsoarbete kan därmed bidra till långsiktiga samhällsekonomiska vinster. I studien användes kvalitativ metod då syftet var att undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av förebyggande arbete. För studien valdes målstyrt urval med sju informanter som arbetar inom grundskolors elevhälsoteam. Genom en manifest analysprocess med citat baserat på semistrukturerade intervjuer redogör denna studie för elevhälsopersonalens subjektiva uppfattningar. Resultatet visar en ojämlikhet i hur skolor arbetar förebyggande utifrån resurser och intresse hos personal och ledning. Dock genomsyras ett strukturerat värdegrundsarbete samtliga skolor. En stor del av resultatet redogör för vikten av att alla tillsammans tar ansvar för elevhälsoarbete. Det kan uppnås genom tvärsektoriellt arbete och samverkan mellan flera professioner. En engagerad rektor och ledning skapar förutsättningar för ett lyckat elevhälsoarbete. Detta i kombination med behovet på skolan avgör hur stor del av elevhälsoarbetet som prioriteras till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Elevhälsopersonalen lyfter även en önskan och ett intresse för fortsatt kompetensutveckling individuellt och för samtliga professioner på skolan. / According to law, student health is part of elementary school and must support students' opportunities to reach the knowledge goals. Student health work must primarily be health promotion and prevention on a universal level that reaches all children and young people. There are differences between schools in the practical work which contradicts with the public health policy goals for good and equal health. From a public health science perspective, the school is an important arena that can be seen as an important health resource now and for generations to come. Good health generates learning and learning generates good health. A well-functioning student health program can thus contribute to long-term socioeconomic benefits. A qualitative method was used as the purpose of the study was to investigate the student health staff's experiences of preventive work. For the study, a targeted sample was chosen with seven informants who work within elementary schools' student health teams. Through a manifest analysis process with quotes based on semi-structured interviews, this study reports on the subjective perceptions of the student health staff. The results show an inequality in how schools work preventively based on the resources and interest of staff and management at the school. However, all schools are permeated by a structured values-based work. A large part of the result explains the importance of everyone taking responsibility for student health work. It can be achieved through cross-sectoral work and cooperation between several professions. Having a committed principal and management creates the conditions for successful student health work. This in combination with the needs at the school must determine how much of the student health work is prioritized for prevention and health promotion actions. The student health staff also highlight the necessity and interest in developing more competence in prevention, both individually and for all professionals at the school.

Introduktion: Den mentala ohälsan ökar hos barn och ungdomar samtidigt som den självskattade hälsan och livstillfredställelsen minskar. Elevhälsan i skolorna spelar en viktig roll för hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Dagens samhälle övergår alltmer till att bli digitalt. Då barn och ungdomar idag är digitala invånare är det av vikt att undersöka om elevhälsa kan kompletteras med digitala verktyg. Teorin som applicerade svar Unified theory of acceptance and use of technology model (UTAUT). Syfte: Syftet var att studera acceptans och hälsomedvetenhet kopplat till digifysisk elevhälsa hos skolungdomar i årskurserna 7–9 i grundskolan och årskurserna 1–3 på gymnasieskolan. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät i en elevhälsoapp (n=207) med sammanlagt 24 frågor, varav 14 var validerade från UTAUT-teorin. Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: Studien visade att det fanns en hög acceptans av digifysisk elevhälsa hos studiepopulationen. Alla frågorna hade ett positivt medelvärde. Det fanns en koppling mellan graden av hälsomedvetenhet och att appen upplevdes hjälpsam med att öka medvetenheten kring behov och mående. Verktyget ansågs vara en bra och snabb väg för kontakt med elevhälsoteamet. Trygghet och utformning ökar användarviljan. Slutsats: Studien visade att acceptansen av digifysisk elevhälsa var hög och att användningen kan hjälpa elever att bli mer medvetna om sin hälsa och sig själva. Kombinationen av digital och fysisk elevhälsa kan därmed vara hälsofrämjande för elever. / Introduction: Mental illness is increasing among children and adolescents, while selfrated health and life satisfaction are decreasing. Health services in schools play an important role in promoting health for children and adolescents. Today's society is increasingly becoming digital. As children and adolescents are digital inhabitants, it is important to investigate whether school health services can be complemented with digital tools. The theory applied was UTAUT. Aim: The purpose was to study acceptance and health consciousness related to digiphysical school health service among adolescents in grades 7–9 in primary school and grades 1–3 in high school. Methods: The study was a quantitative cross-sectional survey. Data was collected using a digital survey in a student health app (n=207) with a total of 24 questions. Data was then analyzed using the IBM SPSS Statistics program. Results: The study showed that there was a high acceptance of digiphysical school health service among the study population. All the questions had a positive mean value. There was a connection between the degree of health consciousness and that the app was perceived as helpful in increasing awareness of needs and well-being.The tool was considered a good and quick way to contact the student health team. Safety and design increase user willingness. Conclusion: The study showed that the acceptance of digiphysical student health was high and that its use can help to become more aware of health and needs. The combination of digital and physical student health can thus be health promoting for students.

Introduktion: Psykisk sjukdom är en växande samhällsutmaning. Individer som lider av psykisk sjukdom har olika grader av allvarlighet och varaktighet, och får vanligtvis stöd från kommunen och/eller regionen, inklusive boende med särskilt service och boendestöd. Boendestödet utvecklas kontinuerligt och blir alltmer digitaliserat för att möta dagens behov och förbättra tillgängligheten och effektiviteten i tjänsterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjarnas upplevelser av utmaningar och fördelar med att använda digitala verktyg inom boendestöd för personer med psykisk sjukdom. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex boendestödjare från tre olika boenden i en storstadsregion. Metoden involverade ett tvåstegsurval. Rekrytering av boendestödjarna skedde genom fysiska informationsträffar. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Genom en noggrann innehållsanalys bröts texten ner i meningsenheter, vilka sedan kodades och kategoriserades för att identifiera mönster och kategorier. Därefter analyserades resultatet med hjälp av teorin om digital health literacy. Resultat: Genom innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: teknik, utbildning och säkerhet. Inom dessa kategorier identifierades sex underkategorier som inkluderade fördelar och utmaningar relaterade till digitala verktyg inom boendestöd. Resultaten visade att boendestödjarna ser potentialen i digitala verktyg för att förbättra boendestödet, samtidigt identifierades utmaningar kring säkerhet, integritet och hantering av personuppgifter. För att hantera dessa utmaningar och utnyttja fördelarna fullt ut krävs att de olika kompetensnivåerna inom digital health literacy beaktas. / Introduction: Mental illness is a growing societal challenge. Individuals with mental illness experience varying degrees of severity and duration, and typically receive support from municipalities and regions, including housing support. Housing support is evolving and becoming increasingly digitalized to improve accessibility and efficiency. Aim: This study aimed to investigate housing support workers' experiences of the challenges and benefits of using digital tools in housing support for individuals with mental illness. Methods: A semi-structured interview study was conducted with six housing support workers from three different residences in a metropolitan area. Participants were recruited through physical information meetings. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using content analysis to identify patterns and categories. The results were then analyzed using the theory of digital health literacy. Results: Three main categories emerged from the content analysis: technology, education, and security. Six subcategories were identified within these categories, highlighting benefits and challenges related to digital tools in housing support. Housing support workers recognized the potential of digital tools to enhance support, but challenges regarding security, privacy, and handling of personal data were noted. Addressing these challenges requires considering various competency levels in digital health literacy. Conclusion: Successful implementation of digital tools in housing support requires continued investment in education and fostering a culture of knowledge sharing, taking into account the experiences of housing support workers

Introduktion: Antibiotikaresistens är ett allvarligt och komplext folkhälsoproblem. WHO uppmanar genom initiativet One health att antibiotikaresistens behöver ses holistiskt och att tvärdisciplinära lösningar krävs. AI och maskininlärning bedöms ha stor potential att användas inom beslutsstöd för att begränsa antibiotikaresistensen. För att AI ska våga användas och implementeras bör den vara tillförlitlig, vilket innebär att hänsyn till etiska aspekter bör tas under hela systemens livscykel. Trots förhoppningar kring AI:s potential är forskningsfältet ungt och det beskrivs svårigheter med att utföra systematiska litteraturstudier. Det kan därför finnas behov av studier av kartläggande karaktär. Syfte: Syftet var att kartlägga rådande kunskapsläge kring hur artificiell intelligens kan användas som beslutsstöd i arbetet med att begränsa antibiotikaresistens. Metod: En kvalitativ scoping review med en induktiv tematisk analys. Resultat: Maskininlärning, såsom AI, användes för att utveckla beslutsstöd tänkta att implementeras i klinisk miljö. De hade i regel som avsikt att på olika sätt och i olika grad förutse viktiga aspekter i ett vårdförlopp som kan hjälpa vårdpersonal att välja en individanpassad antibiotikabehandling. Förhoppningarna med tekniken motiverades med en rad olika teoretiska nyttor, men de reala nyttorna kunde i regel inte konstateras inom ramen för studierna. Slutsats: För att konstatera och kunna fördela nyttan krävs vidare forskning som tar hänsyn till etisk AI. / Introduction: Antibiotic resistance is a serious and complex public health issue. Through the One Health initiative, WHO calls for a holistic approach to antibiotic resistance and for interdisciplinary solutions. AI and machine learning are considered to have great potential for use in decision support to limit antibiotic resistance. For AI to be used and implemented, it should be reliable, which means that ethical aspects should be considered throughout the life cycle of the systems. Despite hopes for the potential of AI, the research field is young and difficulties are present in conducting systematic literature studies. There may therefore be a need for studies of a mapping nature. Purpose: The purpose was to map the current state of knowledge on how artificial intelligence can be used as decision support in the efforts to limit antibiotic resistance. Method: A qualitative scoping review with an inductive thematic analysis. Results: Machine learning, such as AI, was used to develop decision support intended to be implemented in clinical settings. They generally aimed to predict important aspects of the course of care that could help healthcare professionals choose an individualized antibiotic treatment. The potential of the technology is justified by a variety of theoretical benefits, but the real benefits could not be ascertained in the context of the studies. Conclusion: Further research is needed to establish and distribute the benefits while also considering ethical AI.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter yrkesverksamma inom estetiska ämnen hade om hur kulturellt deltagande påverkar ungdomars psykiska hälsa. Intervjuer genomfördes med sex personer som arbetade inom kultursektorns olika områden riktade mot barn och unga, med särskilt fokus på ungdomar. Dataanalysen utfördes med tematisk analys. Resultatet visade att ungdomar som deltar i kulturella aktiviteter kan uppleva flera fördelar som främjar deras psykiska hälsa men kan också fungera som ett förebyggande verktyg mot psykisk ohälsa. Studien tyder också på att viktiga faktorer som påverkar tillgången till aktiviteterna inkluderar stöd från familjen och socioekonomisk status, vilket kan skapa ojämlikhet. Dessutom kan högpresterande miljöer, bristande kunskap inom samhället och ekonomiska begränsningar utgöra ett hinder för att skapa gynnsamma förutsättningar för ungdomars psykiska hälsa, och därmed försvåra arbetet med hållbar utveckling. Slutsatsen från denna studie är att kulturens betydelse för ungdomars psykiska hälsa borde ges hög prioritet och inte begränsas. Med tanke på de omfattande hälsofördelarna de erbjuder är det av yttersta vikt att främja och stödja kulturella aktiviteter för ungdomar. Vidare understryker studien behovet av att skapa tillgängliga och inkluderande möjligheter för ungdomar att delta i sådana aktiviteter, vilket kan fungera som ett kraftfullt komplement till skolan och befintliga insatser för att stödja deras välbefinnande och utveckling. / This qualitative study aimed to examine the perceptions and experiences of professionals in aesthetic fields regarding how cultural participation affects the mental health of young people. Interviews were conducted with six individuals working in various cultural sectors focused on children and youth, with a particular emphasis on adolescents. Data analysis was performed using thematic analysis. The results indicated that youth participating in cultural activities may experience several benefits that promote their mental health and serve as a preventive tool against mental illness. The study also suggests that significant factors influencing access to these activities include family support and socioeconomic status, which may create inequalities. Furthermore, high-performance environments, societal knowledge gaps, and economic constraints can present impediments to the establishment of conducive conditions for the mental well-being of youth, thus hindering endeavors toward sustainable development. The conclusion drawn from this study is that the significance of culture for the mental health of young people should be prioritized and not restricted. Given the extensive health benefits they offer, it is crucial to promote and support cultural activities for youth. Furthermore, the study underscores the need to create accessible and inclusive opportunities for young people to engage in such activities, which can serve as a powerful complement to school and existing interventions in supporting their well-being and development.

Psykisk ohälsa har under de senaste åren ökat och det är en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetet. Detta leder till stora kostnader för individer, organisationer och samhället i sin helhet. Därmed är det av stor vikt att arbeta med förebyggande åtgärder. Den psykiska ohälsan har ökat bland kontorsanställda. Kontorsarbete är ett stillasittande arbete vilket har negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Det har även visat sig att den psykosociala arbetsmiljön påverkar utvecklingen av psykisk ohälsa. I det hälsofrämjande arbetet har chefen en avgörande roll, därmed syftar den här studien till att beskriva chefers erfarenheter av att arbeta för att främja kontorsanställdas psykiska hälsa. Urvalet i studien består därmed av sex verksamma chefer med arbetsmiljöansvar. Studiens datamaterial samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analyserna framkom tre huvudkategorier. Resultatet visade att cheferna belyste faktorer som främjar psykisk hälsa, såsom ett öppet klimat och närvarande ledarskap. Att de arbetade med förebyggande åtgärder, såsom gemensamma aktiviteter och individuella samtal. Till sist visade resultatet att cheferna hade varierande erfarenheter och beskrev flera utmaningar med att främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Utmaningarna handlade bland annat om hög arbetsbelastning, digitalisering och tidsbrist. Studien kan bidra med kunskap om hur chefer arbetar för att främja psykisk hälsa bland kontorsanställda och medvetengöra faktorer som kan främja psykisk hälsa på arbetsplatsen. Resultatet i studien kan bidra med insikt i de utmaningar chefer möter i främjandet av psykisk hälsa, samt kan ge vägledning till hur chefer kan bli mer framgångsrika i det här arbetet och därigenom kan ett mer psykiskt hållbart arbetsliv uppnås. / This study aims to describe managers` experiences of working to promote the mental health of office employees. The sample in this study consists of six managers with work environment responsibility. Data material was collected through semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. Based on the analyses, three main categories were identified. The results showed that the managers` described several factors to promote mental heath, such as an open work environment and present leadership. They worked with preventive measures to promote mental health, such as group activities and individual counseling. Finally, the results indicated that managers had different experiences and described severalchallenges in promoting mental health in the workplace, such as high workload, digitalization and lack of time. This study contribute with knowledge about how managers can work to promote mental health among office workers. It also raises awareness of factors that can enhance mental health in the workplace. The results can provide insights into the challenges managers face in promoting mental health, but also how managers can become more successfully in doing so and, hence, a more mentally sustanable working life can be achieved.

Introduktion: Fysisk aktivitet är viktigt för både psykiskt och fysiskt välbefinnande. Idag är vi allt mer fysisk inaktiva och stillasittande ökar. Fysisk aktivitet minskar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. För de som har typ 2- diabetes eller graviditetsdiabetes funkar fysisk aktivitet även behandlande. I takt med digitaliseringens framfart ökar hälsoappar. Dessa har potential att främja hälsosamma beteendeförändringar. Syfte: Syftet med studien var att utvärdera vad för faktorer i hälsoappar som gör att vissa hälsoappar är effektiva för att öka fysisk aktivitet hos vuxna individer med risk för typ 2-diabetes, diagnostiserad typ 2- diabetes eller graviditetsdiabetes. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med 12 vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en tematisk analys. Resultat: Effektiva appar är multifaktoriella, fler faktorer påverkar. Analysen genererades i tre teman; användarupplevelse och engagemang, beteendeteorier och funktioner i hälsoappar. Dessa tre teman är viktiga för att lyckas med beteendeförändring i en hälsoapp. Användarupplevelse och engagemang kan främjas genom regelbunden feedback. Även individanpassade mål kan ge bra effekt på engagemanget för hälsobeteenden. Appdesign som integrerar beteende teorier kan stödja motivation och hjälpa användare att övervinna hinder för fysisk aktivitet. Slutsats: Effektiva hälsoappar är multifaktoriella och kräver integration av funktioner som förbättrar användarupplevelsen, inkorporerar beteendeteorier och anpassas efter målgruppen för att stödja beteendeförändring. Framtida forskning bör fokusera på att utvärdera del ångsiktiga effekterna av digitala hälsointerventioner för att främja hållbara beteendeförändringar över tid. / Introduction: Physical activity is crucial for both physical and mental well-being. Unfortunately, society is becoming increasingly physically inactive, leading to more sedentary lifestyles. Engaging in physical activity reduces the risk of diseases such as cardiovascular conditions and type 2 diabetes. For individuals with type 2 diabetes or gestational diabetes, physical activity can be an important part of treatment. The rise of digitalization has brought about a proliferation of health apps, which have the potential to promote healthy behavior changes. Purpose: The purpose of the study was to evaluate the factors in health apps that make some of them effective in increasing physical activity among adults at risk for type 2 diabetes, diagnosed with type 2 diabetes, or gestational diabetes. Method: The study was conducted as a systematic literature review with 12 scientific articles. The analysis was performed using thematic analysis. Results: Effective health apps are multifactorial, influenced by multiple factors. The analysis generated three themes: user experience and engagement, behavioral theories, and app functionalities. These three themes are crucial for achieving behavior change in a health app. User experience and engagement can be enhanced through regular feedback. Additionally, personalized goals can positively impact engagement in health behaviors. App design that integrates behavioral theories can support motivation and help users overcome barriers to physical activity. Conclusion: Effective health apps are multifactorial and require the integration of features that enhance user experience, incorporate behavior theories, and are tailored to the target audience to support behavior change. Future research should focus on evaluating the long-term effects of digital health interventions to promote sustainable behavior changes over time.

Bakgrund: Idag är det brist på utbildade lärare och pedagoger i svenska skolor, därtill ärarbetsmiljön och arbetsbelastning bidragande faktorer för att de lämnar yrket. Unga saknarvuxna förebilder i dagens samhälle och det relationella samspelet är viktigt men däremotbristande i skolmiljön. Forskning visar att generationsöverskridande samarbeten har positivpåverkan på både den fysiska och psykosociala hälsan. Syfte: Att undersöka betydelsen av generationsöverskridande samarbeten i skolan. Frågeställningar: Hur upplever äldre och personal betydelsen av generationsöverskridandesamarbeten? Vilket är den upplevda effekten av generationsöverskridande möten i skolanenligt äldre och personal? Vilken påverkan upplever äldre och personal att generationsöverskridande relationer har på skolans verksamhet? Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design tillämpades fördjupgående förståelse för klassförfäders och personalens upplevelser och erfarenheter ombetydelsen av generationsöverskridande arbete i skolan. Empirin samlades in genom niosemistrukturerade intervjuer via Zoom med deltagare från tre skolor i Sverige. Deltagarnavaldes genom ett avsiktligt urval av äldre och personal. Intervjuerna transkriberades ochanalyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Social inlärningsteori och ekologisksystemteori är studiens teoretiska referensramar. Resultat: Generationsöverskridande samarbeten i skolan har betydelse för skolan, vilket differentieras genom två dimensioner av påverkan där den ena handlar om verksamheten ochpedagogiken, och den andra är den psykosociala påverkan. Den första kategorin visar attklassförfäder i skolan bidrar till ett positivt förhållningssätt och perspektiv sinsemellangenerationerna, ömsesidigt kunskapsutbyte mellan generationerna och, sociala relationer ochgemenskap. Den andra kategorin visar att klassförfäder fungerar som ett hälsofrämjandekomplement i skolan som stöd för personal, elever och vårdnadshavare vilket har främjatutökade kreativitetszoner med tryggt utforskande för elever. Slutsats: Relationella samspel bör prioriteras för att främja elevernas välmående och framtidautveckling. Skolornas resursbrister och lärarnas ökade arbetsbelastning bidrar till mindrefokus på kunskapsinlärning, vilket påverkar möjligheterna för elever att skapa goda relationertill vuxna. / Background: Today, there is a shortage of trained teachers and educators in Swedish schools.Additionally, the work environment and workload are contributing factors to their leaving theprofession. Young people lack adult role models in today's society, and relational interactionis important but lacking in the school environment. Research shows that intergenerationalcollaborations have a positive impact on both physical and psychosocial health. Purpose: To investigate the importance of intergenerational collaborations in schools. Research Questions: How do older adults and school staff perceive the significance ofintergenerational collaborations? What is the perceived effect of intergenerational meetings inschools according to older adults and staff? What impact do older adults and staff perceivethat intergenerational relationships have on the school's operations? Method: A qualitative method with an inductive approach and descriptive design was appliedto gain an in-depth understanding of the experiences and perceptions of class elders and staffregarding the significance of intergenerational work in schools. Data were collected throughnine semi-structured interviews via Zoom with participants from three schools in Sweden.Participants were selected through purposive sampling of older adults and staff. Theinterviews were transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Social learningtheory and ecological systems theory serve as the theoretical frameworks for the study. Results: Intergenerational collaborations in schools are significant, differentiated through twodimensions of impact: operational and pedagogical, and psychosocial. The first categoryshows that class elders in schools contribute to a positive attitude and perspective amonggenerations, mutual knowledge exchange, and social relationships and community. Thesecond category indicates that class elders act as a health-promoting complement in schools,providing support for teachers, students, and guardians, which has fostered expanded zones ofcreativity and safe exploration for students. Conclusion: Relational interactions should be prioritized to promote the well-being andfuture development of students. Resource shortages in schools and increased teacherworkload contribute to less focus on knowledge acquisition, affecting students’ opportunitiesto establish good relationships with adults.