Studien syftar till att öka kunskap och förståelse för hur olika grundskolor i Södra Sverige arbetar hälsofrämjande för att skapa god hälsa bland eleverna. Studiens målgrupp är skolans elevhälsoteam.Skolornas hälsoarbete belyses ur ett salutogent perspektiv där huvudfokus ligger på det hälsofrämjande arbetet snarare än det patogena, sjukdomsförebyggande. Studien har resulterat i en ökad uppfattning om de olika skolornas elevhälsoarbete samt elevhälsorepresentanternas upplevelser av det egna hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Särskilt intressant för studien var elevhälsoteamens positiva respons till en eventuell samverkan med en folkhälsovetenskaplig kompetens, som fullt ut kan arbeta med hälsofrämjande insatser. Detta skulle kunna resultera i avlastning av arbetsuppgifter för elevhälsans medicinska kompetenser.

The aim of this literature study is to critically examine if and how digital games can promote students' development in mathematics. Given that digitalization is increasing in society, this subject was considered interesting and relevant.  To be able to give an accurate answer to the overall aim, two sub-question were formulated; what significance does the teacher have for how digital games can promote students’ development in mathematics, and how can digital games motivate students when teaching mathematics?   Data have been collected from several databases, and the results of the journals have been summarized and analyzed. The result indicates that digital games can increase students’ development if the teachers are well prepared and the games are motivating and contains a feedback-system.

I vår studie framkommer att skolelever med problematisk skolfrånvaro är ett växande problempå många skolor både i Sverige och internationellt. Detta i sin tur leder till stora konsekvensersett både ur individ- och samhällsperspektiv. Syftet med studien är att sett utifrån enspecialpedagogisk roll belysa komplexiteten kring problematisk skolfrånvaro gällandeförebyggande, främjande och åtgärdande insatser.För att få en bakgrund och förståelse för problemet ges en redogörelse för vad lagstiftningensäger, vad som räknas som problematisk skolfrånvaro, orsaker till skolfrånvaro samt hur manskapar goda förutsättningar genom att främja och förebygga skolnärvaro. Utifrån tidigareforskning fokuseras på flera perspektiv kring problematisk skolfrånvaro samt åtgärder kringelever med problematisk skolfrånvaro.Studiens teoretiska ramverk är den sociokulturella teorin, från vilken begreppen scaffoldingoch proximal utvecklingszon lyfts fram. I den kvalitativa undersökningen intervjuasspecialpedagoger om deras erfarenheter av problematisk skolfrånvaro utifrån frågor sombygger på de centrala begreppen förebyggande, främjande och åtgärdande insatser.I resultatdiskussionen framkommer att specialpedagogerna arbetar förebyggande, främjandeoch åtgärdande genom att samverka med elevhälsans övriga professioner för att främjaskolnärvaro. De beskriver att detta arbete sker på både individ och gruppnivå.Framgångsfaktorer som specialpedagogerna beskriver kring det åtgärdande arbetet motproblematisk skolfrånvaro är samverkan med hemmet samt övriga samhällsaktörer. En centraldel som bidrar till framgång är vikten av goda relationer mellan elev och skolpersonal samtmellan elever. Det framträder en tydlig bild av vikten av elevhälsans roll både sett ur ettelevperspektiv och samverkansperspektiv både med hem och andra samhällsaktörer. Det stårklart att det behövs mer forskning kring problematisk skolfrånvaro. Det finns ett stort behovav mer kunskap hos skolpersonal, elevhälsa och skolledning för att vända trenden så att denproblematiska skolfrånvaro minskar.

Sammanfattning/Abstract Fogelklou, Charlotte och Olausson, Kim (2023). Främja närvaro – Specialpedagogens betydelse och roll inom skolsystemet. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90hp.   Förväntat kunskapsbidrag Vår studie förväntas bidra till ökad kunskap om främjandet av skolnärvaro och specialpedagogens upplevda roll. Skolfrånvaro utgör ett växande och komplext problem som har fångat forskares intresse och många har fokuserat på de bakomliggande faktorerna. I studien har fokus lagts på att undersöka skolors arbete för att främja elevers närvaro samt att studera framgångsrika exempel från olika skolverksamheter. Syftet är även att tydliggöra specialpedagogens roll och uppdrag, samt att identifiera både möjligheter och hinder. Detta kunskapsbidrag är av stor vikt för att förbättra förutsättningarna för elevers närvaro i skolan och därigenom påverka deras utbildning och framtida möjligheter positivt.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt specialpedagoger förstår sitt uppdrag och upplever sin roll inom främjandet av närvaro. Studien ämnar även bidra med kunskap om hur elevers närvaro i skolan kan genomföras för att framhäva framgångsrika exempel i olika verksamheter.   Preciserade frågeställningar ●        Vilket uppdrag har specialpedagoger inom området att främja närvaro?  ●        Hur uppfattar specialpedagoger sin roll kopplat till att undanröja hinder, förebygga frånvaro och främja närvaro?    Teori I studien används systemteorins beskrivningar utifrån Bronfenbrenners (1979) ramverk för att förstå sammanhanget och specialpedagogernas roll på de olika nivåerna. För att fördjupa vår teoretiska inramning ytterligare används Antonovskys (2005) salutogena perspektiv och dess begrepp; känslan av sammanhang (KASAM) inom hälsofrämjande teori.   Metod Vi har valt en mixad metod och använt en förklarande sekventiell design hämtad från Creswell (2017) där forskaren först använder sig av kvantitativa data för att undersöka på bredden och därefter kvalitativ för att undersöka på djupet. Den valda forskningsmetoden innefattar en kvantitativ aspekt genom enkäter samt en kvalitativ aspekt genom semistrukturerade intervjuer. Vid analysen använder vi den hermeneutisk-fenomenologiska analysmetoden, som beskrivs av Eriksson med flera (2019), för att identifiera koder, teman, eventuella motsatsförhållanden och djupare förståelse.   Resultat I studien framkommer det att specialpedagoger kan hjälpa elever att få en känsla av sammanhang i skolan genom att arbeta på olika nivåer enligt Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Enligt studiens resultat spelar specialpedagoger en roll när det gäller att främja elevers närvaro i skolan och hantera problematisk frånvaro genom samarbete med lärare, vårdnadshavare och elevhälsoteamet. Genom att arbeta nära eleverna och deras närmiljö på både meso- och mikronivå samt analysera frånvarostatistik och belysa gynnsamma lärmiljöer på makronivå, kan specialpedagogerna bidra till att skapa en gynnsam och inkluderande skolmiljö. Även om det förekommer vissa skillnader i graden av engagemang inom främjande och åtgärdande områden, är majoriteten av specialpedagogerna involverade i båda dessa områden.   Specialpedagogiska implikationer Specialpedagogens uppdrag är enligt examensordningen (SFS 2017:1111) bland annat att arbeta förebyggande och undanröja hinder i lärmiljön. En specialpedagog behöver ha kunskap om närvaro och dess främjande arbete.  Specialpedagogens vana av att se till helheten blir ett viktigt perspektiv vid utredningar kring bakomliggande faktorer och planeringen framåt. Studien strävar efter att dra nytta av specialpedagogers erfarenheter och tidigare forskning för att bygga kunskap om närvaroarbetet på en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.   Nyckelord främja skolnärvaro, KASAM, salutogent perspektiv, specialpedagog, systemteori

Uppsatsen syftar till att undersöka hur grundskoleutbildning främjar ett barns livskvalitet. Det uppnås genom att dels besvara en frågeställning gällande hur grundskolelärare tolkar att grundskoleutbildning främjar ett barns livskvalitet och dels en frågeställning gällande hur dessa tolkningar kan ses stå i relation till Martha Nussbaums teori om Förmågemodellen och till barnets rätt till utbildning. Arbetets metodologi bygger på en samhällsvetenskaplig metod, vilken består av en teoretisk grund i Martha Nussbaums utvecklingsteori om mänskliga förmågor, Förmågemodellen, och en kvalitativ forskningsprocess bestående av semistrukturerade intervjuer med lärare vid en grundskola. I och med intervjustudien kan teori kompletteras med en inblick i praktiken och därmed får såväl forskare som läsare möjlighet att inhämta och skapa sig en bred helhetsbild av forskningsämnet. I studien framkommer att de i intervjustudien medverkande grundskolelärarna är av den gemensamma uppfattningen att grundskoleutbildning är av väsentligt värde och främjar ett barns livskvalitet. Utsagorna kan många gånger relateras till Nussbaums teori om Förmågemodellen, vilken även den påvisar att utbildning i stor utsträckning påverkar och har en positiv inverkan på ett barns möjlighet att nå livskvalitet. Sett till barnets rätt till utbildning verkar denna ur ett rättighetsperspektiv för att varje barn ska åtnjuta utbildningsmöjligheter och kan även sägas understödja både grundskolelärarnas tolkning och Förmågemodellens uppmärksammande av utbildningens främjande av ett barns livskvalitet.

Med tanke på den ökade digitaliseringen av samhället, och elevernas stora intresse för digitala verktyg, väcker intresset att undersöka fritidshemslärares förhållningssätt till digitala verktyg. Syftet med detta arbete har därför varit att undersöka hur fritidshemslärare talar om digitala verktyg i relation till fritidsverksamheten. Studien har utgått utifrån frågeställningarna: Hur använder fritidshemslärare digitala verktyg i sin verksamhet?, Hur upplever fritidshemslärare att digitala verktyg fungerar som metod för att motivera elevers lärande och deltagande i sin verksamhet? och Hur förhåller sig fritidshemslärare till digitala verktyg i verksamheten? Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med fritidshemslärare från olika verksamheter i Sverige och resultatet har analyserats huvudsakligen utifrån teorin om inre och yttre motivation. För att analysera djupare kring den inre och yttre motivationen har teorin om självbestämmande använts samt teori om motivation ur ett sociokulturellt perspektiv.  Resultatet av studier visar att fritidshemslärares förhållningssätt till digitala verktyg handlar om att hitta en balans mellan inre och yttre motivation, tillgodose grundläggande psykiska behov och skapa en gynnsam lärandemiljö som främjar elevernas motivation till lärande. Detta upplever fritidshemslärarna gör det via de digitala verktygen då de kan användas som styrningsmekanismer för att motivera eleverna till att utföra uppgifter eller delta i aktiviteter som från början inte är intresserade av, antingen genom belöning eller på grund av möjligheten som det digitala verktyget skapar. Resultatet visar på att när de digitala verktygen plockas fram blir det något extra och annorlunda för eleverna som motiverar de till att delta i aktiviteten och på så vis kan det användas som belöning, samtidigt visar resultatet också att de digitala verktygen skapar möjligheter för eleverna att utgå. ifrån sina egna intressen och behov, vilket i sin tur också motiverar elever till att utföra uppgifter eller delta i aktiviteter.

Syftet med denna studie är att bidra till en fördjupad kunskap om arbetssätt i förskolan som kan främja utveckling och lärande hos barn med autism och autismliknande svårigheter som även fokuserar på kommunikation och sociala relationer. Barn med autism och autismliknande svårigheter är ofta i behov av särskilt stöd och vi vill undersöka hur det särskilda stödet kan se ut. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare. De forskningsfrågor som används är ”Vilka framgångsrika arbetssätt beskriver förskollärare att de har gällande kommunikation och sociala relationer som främjar barn med autism och autismliknande svårigheter?” samt ”Hur beskriver förskollärarna att de arbetar för att inkludera barn med autism och autismliknande svårigheter i gruppen?” Sedan analyserades resultatet ur två specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi valde dessa två specialpedagogiska perspektiv eftersom vi ansåg att de kunde användas för att klargöra vårt resultat samt att de är breda och populära inom dagens specialpedagogik. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av förstärkning, tydliggörande pedagogik, mindre grupper och social träning i form av lekstarka barn som förebilder. Dessa arbetsmetoder beskrivs även gynna de neurotypiska barnen i förskolan. Slutsatsen blir att det finns flera gynnsamma metoder att arbeta med barn med autism och autismliknande svårigheter. Det finns olika hjälpmedel för att förstärka och förtydliga kommunikationen, exempelvis bildstöd eller TAKK. I slutsatsen lyfts även vikten av de neurotypiska barnens roll som förebilder för socialt relationer.

Language is a tool for communication. Through language we build relationships, share and create experiences with other people. Furthermore, language is an essential part of our identity. Our society is multicultural and it means that many people in Sweden are multilingual. The views on multilingualism has not always been positive, they have changed over the years and research shows the benefits of being multilingual. The purpose of this study is to gain knowledge of how preschool is working with multilingual children to give them the same opportunities that monolingual children already have from start. In this study I have investigated the vision educators have on multilingualism and the way they work to promote the development of multilingual children. This is an important topic because multilingualism is increasing dramatically in our society. There are more and more multilingual preschool children. According to the preschool’s teaching programme (Lpfö98 rev2010), every child has the right to develop its mother tongue as well as the Swedish language. Every child should also be entitled to the same stimulating environment and the same conditions for development and learning. It should feel safe and natural to be himself. To carry out this study, I have used qualitative methods. It means that I have visited three preschools and interviewed three preschool teachers and one preschool director. In my study, I have concluded that the preschool teachers I interviewed think highly of multilingualism and on how to promote it. They are aware that they need different methods, but especially that they need to keep up with the scientific developments.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna. Konkurrens från andra medier uppges här vara ett av skälen. I arbetet med att främja läslust påpekar lärarna att det är viktigt att avsätta mycket tid för läsning. De menar också att elever behöver hjälp med att hitta stimulerande litteratur som utvecklar deras vilja att läsa mer. Genom högläsning anser lärarna att man kan få elever att upptäcka tjusningen med skönlitteratur. Lärarna betonar också vikten av att skapa en lugn och stimulerande miljö för att eleverna ska kunna koncentrera sig på läsningen.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare tänker kring användandet av skönlitteratur i undervisningen i grundskolans år 3-6. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare. Resultatet av studien visar att lärarna anser att de prioriterar läsning av skönlitteratur i undervisningen eftersom de tycker att det medför så många positiva effekter för elevernas språkliga och personliga utveckling. Lärarna önskar dock att de skulle hinna med att använda skönlitteraturen mer. Enligt resultatet finns en viss tendens till minskat intresse för skönlitteratur hos eleverna. Konkurrens från andra medier uppges här vara ett av skälen. I arbetet med att främja läslust påpekar lärarna att det är viktigt att avsätta mycket tid för läsning. De menar också att elever behöver hjälp med att hitta stimulerande litteratur som utvecklar deras vilja att läsa mer. Genom högläsning anser lärarna att man kan få elever att upptäcka tjusningen med skönlitteratur. Lärarna betonar också vikten av att skapa en lugn och stimulerande miljö för att eleverna ska kunna koncentrera sig på läsningen.