Bakgrund: Venösa bensår är ett växande problem som orsakar smärta, begränsad rörlighet och minskad livskvalitet. Genom att främja egenvård till patienter med venösa bensår kan sårläkning förbättras. Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare har bedömt att personen kan utöva själv eller med hjälp av någon annan. Sjuksköterskors nyckelroll är att främja och optimera följsamhet av egenvård. Patientdelaktighet leder till att målen med vård och behandling uppfylls bättre. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att främja egenvård hos patienter med venösa bensår. Metod: Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Tio intervjuer med distriktssköterskor genomfördes. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier med elva underkategorier; Involvera patienten i behandlingen, Skapa samsyn till förändring, Samarbeta kring patienten och Beakta patientens bristande medverkan. Konklusion: Studiens resultat visade att egenvårdsråd främjas till patienter med venösa bensår men att distriktssköterskorna saknade gemensamma riktlinjer. Genom att distriktssköterskorna tar sig tid och främjar egenvård kan patienten få ökad insikt till varför egenvård behövs för att främja sårläkning. / Background: Leg ulcers are a growing problem causing pain, limited mobility and reduced quality of life. Through promotion of self-care for patients with venous leg ulcers, wound healing can be improved. Self-care is a health measure that qualified professionals can decide a person can exert him or herself or with assistance from others. Nurses’ key role is to foster and optimize adherence to self-care. Patient participation leads to better fulfillment of the goals for the care and treatment. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the district nurses’ experiences of promoting self-care in patients with venous leg ulcers. Method: Data were analyzed using qualitative content analysis and an inductive approach. Ten interviews with district nurses were conducted. Results: Analysis of the data produced four categories with eleven sub-categories; Involve the patient in treatment, Create consensus for change, Collaborate with the patient and Observe the patient's lack of participation. Conclusion: Our results showed that self-care is promoting to patients with venous leg ulcers, but that the district nurses lacked common guidelines. The district nurses can by taking the time to promote self-care advice give the patient a greater understanding why self-care is needed to promote wound healing.

No description available.

På senare år har skolfrånvaro blivit en allt större problematik som uppmärksammats genom olika rapporter. Vår studies syfte är att bidra med ökade kunskaper utifrån åtta specialpedagogers syn på orsaker och insatser när det gäller oroväckande frånvaro samt utveckling för att främja närvaro. Våra frågeställningar lyder: Hur beskriver specialpedagogerna orsakerna till oroväckande frånvaro? Hur beskriver specialpedagoger insatser kring elever i oroväckande frånvaro på sina respektive gymnasieskolor? Vilka insatser är enligt specialpedagogerna önskvärda för att utveckla verksamheten kring att främja närvaro? I vår intervjustudie framkommer att orsaker till oroväckande frånvaro främst ses ur ett kompensatoriskt perspektiv, vilket gör att eleven blir bärare av problematiken. Vi utläser två huvudsakliga kategorier som kompensatoriska förklaringsmodeller, nämligen bristförklaringar och psykologiska förklaringar. Studien pekar på vikten av att fånga upp oroväckande frånvaro tidigt. Tidigare insatser, kontaktpersoner och samverkan är exempel på hur specialpedagoger vill utveckla verksamheten för att främja närvaro. Det är ur ett dilemmaperspektiv vi relaterar problematiken som är komplex. Det finns inte någon enkel generell lösning utan insatser är unika och krävs på både på individ-, grupp- och organisationsnivå. Skolans verksamhet behöver arbeta främjande genom att skapa en lärmiljö som bygger på framgångsfaktorer och innefattar det som behövs för att alla ska må bra och utvecklas mot målen.

Syftet med denna studie var att undersöka skolpersonals erfarenheter av skolfrånvaro, hur de arbetar för att främja närvaro och åtgärda skolfrånvaro samt vilka möjligheter och hinder som personalen upplever i arbetet kring skolfrånvaro. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen. I studien genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat analyserades med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt risk och skyddsfaktorer. Resultatet visar att skolfrånvaro påverkas av olika faktorer som återfinns både i skolan, hemmet, elevens sociala närmiljö och på en samhällsnivå. Skolorna strävar efter att bli en plats där alla elever ska trivas och ha en god relation till både andra elever och till personal samt att de ska få förutsättningar till att klara skolans kunskapsmål. En slutsats är att genom en medvetenhet kring elevers risk och skyddsfaktorer på olika nivåer möjliggörs det för personal på skolan att arbeta mer individanpassat vilket i sin tur kan leda till högre närvaro i skolan samt att fler elever når sina kunskapsmål.

Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

Bakgrund: Diabetes är en folksjukdom som drabbar ca fem procent av Sveriges befolkning. En av de allvarligaste diabeteskomplikationerna är fotsår och amputation. Därför är det viktigt att veta vilka omvårdnadsåtgärder som kan främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår, så de får en god omvårdnad som skapar förbättrad livskvalitet och välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att studera sjuksköterskors beskrivning av åtgärder som kan vidtas för att främja livskvaliteten hos äldre personer med diabetesrelaterade fotsår i hemsjukvården. Metod: En empirisk kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier, Personcentrerat vård, Vård i teamsamarbete, Evidensbaserad omvårdnad och Säker vård. Slutsats: Slutsatsen är att sjuksköterskan har kunskap i omvårdnadsåtgärder som kan förbättra livskvaliteten hos personer med diabetesrelaterade fotsår. Den professionella kompetensen kombineras med den sociala kompetensen och ett gott samarbete mellan sjuksköterska och patient så att hen kan vara delaktig i sin egenvård.

Bakgrund: Familjecentraler finns till för att hjälpa och stötta familjer som är i behov av stöd. Det görs genom hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Två teoretiska ansatser har kopplats till ämnesområdet, dessa är SESAME modellen och stödjande miljöer som används i hälsofrämjande arbeten. Syfte: Syftet var att undersöka vilka upplevelser personal vid familjecentraler har gällande arbetet för att främja barns möjlighet till fysisk aktivitet. Metod: En kvalitativ studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval har använts och består av fem pedagoger, en BVC-sköterska och en kurator från fyra olika familjecentraler i Örebro län. Materialet har analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultat: Familjecentraler har bra kontroll över begreppet att främja fysisk aktivitet bland barnen. Bland annat har personalen fokus på samtal och information till vårdnadshavare, då det är de som har den avgörande rollen i arbetet. För att underlätta arbetet är det viktigt med en god samverkan med andra aktörer och arenor. Slutsats: Arbetet med att främja barns fysiska aktivitet är en viktig del i det hälsofrämjande arbetet. Det kan därför behövas ännu mer resurser från personalen till föräldrarna, för att ge föräldrarna ett utökat stöd för att lättare kunna främja barns fysiska aktivitet i hemmet. Nyckelord: Fysisk aktivitet, Familjecentral, Hälsofrämjande arbete, SESAME, Sjukdomsförebyggande insatser, Stödjande miljöer. / Background: Family centers are available to help and support families in need of support. This is done through health promotion and disease prevention efforts. Two theoretical Approachers have been linked to the subject area, these being the SESAME model and supportive environments used in health promotion work. Aim: The aim of the study is to investigate how family centers in Örebro County work to promote children's physical activity. Method: A qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. A convenience selection has been used and consists of five educators, one BVC nurse and one curator from four different family centers in Örebro county. The material has been analyzed using a manifest content analysis. Results: Family centers have good control over the concept of promoting physical activity among children. Among other things, the staff focuses on conversations and information for custodians, though they play the crucial role in the work with their children. In order to facilitate the work, it is important to have good cooperation with other actors and arenas. Conclusion: The work of promoting children's physical activity is an important part of the health promotion work. Therefore, even more resources may be needed towards the parents, in order for them to be able to demonstrate to the children what physical activity is considered to be. Keywords: Disease prevention work, Family center, Health promotion, Physical Activity, SESAME, Supportive environments.

Aim:Examine primary school teachers experience and experience of how a hig school (grades 7-9) works to promote attendance at the school. Methods: The survey used a qualitative inductive approach, meaningful selection, semi-structured interwiews and a qualitative content analysis. Results: The results presents with three main categories Attention Attendance, Municipal level intiatives and early interventions is important. The results shows that in the work to promote attendance at school, relationships between students and a reliable adult are an important component. Municipal-level intiatives may look different, but are based on creating the conditions for students with low attendance at school to be able to return to functioning schooling. Early intervention for students with hig absenteeism is important. Conclusion: The attention-grabbing problem of problematic absence affects both the individual and the community unless measures are promptly initiated. For students who do not complete the education, it can lead to lower conditions in the labor market and poorer health. This study highlights the importance of erly efforts to promote attendance.

Studens syfte var att undersöka lågstadielärares uppfattningar om hur entreprenörskap kan främjas i undervisningen. Att skolan ska främja entreprenörskap nämns i en mening i läroplanens första kapitel (Skolverket, 2019), men återkommer inte i kursplanerna. I studien har semistrukturerade intervjuer använts då tio lågstadielärare intervjuades och för att analysera data användet tematisk analys (Bryman, 2018). Studiens resultat visar att lågstadielärarna upplevde en begreppsproblematik beträffande entreprenörskap och ansåg sig sakna kompetens i att undervisa på ett sätt som främjar entreprenörskap. Lärarna i studien ansåg att det är svårt att främja entreprenörskap, då de inte vet hur det ska mätas kunskapsmässigt. Därav har entreprenörskap ingen självklar plats i undervinsningen.

Tidig matematisk förståelse har stor betydelse för framtida utbildningsresultat i matematik. Det är därför viktigt att redan i förskoleklass upptäcka elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter och att erbjuda dessa elever stöd. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om hur förskoleklasslärare och speciallärare/ specialpedagoger arbetar, för att i tidiga år upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter samt att få kunskap om vilket stöd som erbjuds elever i förskoleklass. Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer med tolv förskoleklasslärare och speciallärare/-pedagoger i tre olika kommuner. Utifrån sociokulturella och relationella perspektiv med Bronfenbrenners ekologiska systemteori som utgångspunkt lyftes förskoleklasslärarnas och speciallärarnas/-pedagogernas arbete, elevernas utveckling och samspel och kommunikationen med omgivningen fram. Resultatet i den här studien tyder på att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna ser vikten av att tidigt upptäcka elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Förskoleklasslärarna använder Skolverkets obligatoriska kartläggningsmaterial och läromedel för att kartlägga elevernas kunskaper i matematik. För att främja matematikutvecklingen och förebygga matematiksvårigheter använder sig förskoleklasslärarna av en varierad undervisning och metoder och poängterar vikten av praktiskt och konkret material. Slutsatsen från denna studie är att förskoleklasslärarna och speciallärarna/-pedagogerna har olika material och metoder för att upptäcka och stödja elever som är i risk att utveckla matematiksvårigheter. Däremot visar det sig att tidsbrist hos lärarna och språksvårigheter hos eleverna är hinder i lärarnas arbete samt att ett fullgott samarbete mellan professionerna behöver utvecklas.