• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 60
  • 3
  • Tagged with
  • 63
  • 17
  • 15
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
61

Enablers of Continuous Improvement When Using a PDCA Cycle Based Information Technology Tool : A Comparative Study of Two Swedish Logistics Centers Within Grocery Retail / Främjande faktorer för ständiga förbättringar vid användandet av ett IT-verktyg baserat på PDCA-cykeln : En jämförelsestudie av två svenska logistikcenter inom dagligvaruhandeln

HEYDARI, AMANDA January 2018 (has links)
Logistics centers can implement continuous improvement in order to stay competitive. Enablers of continuous improvement have been widely researched in academia. However, there is a gap regarding research about enablers in organizations using a plan-do-checkact (PDCA) cycle based IT tool to support their continuous improvement process. This study investigates the enablers of employees posting, implementing, and following up continuous improvement suggestions when using a PDCA cycle based IT tool and the support this IT tool provides for a logistics center. This was done by conducting a comparative study of two logistics centers working with grocery retail; one center in Västerås, where the employees had exceeded their goals for amount of posted, implemented, and followed up suggestions for 2017, and another one in Kallhäll, where they did not meet their goal for 2017. Qualitative data was gathered by carrying out eight interviews, four at each logistics center, with employees holding different positions within the organization. The study identified that for a logistics center to succeed with its continuous improvement efforts, it should have a well developed understanding of continuous improvement and the IT Tool. Employees need to be supported by providing them with an easy way to give suggestions and a leadership where improvement initiatives are supported. Employees should also be provided with sufficient resources, examples of successful improvement implementations, and feedback on all their suggestions. The organization must also consider continuous improvement as a long-term commitment and set a clear goal for their work with it. Lastly, employees at all levels need to be involved in all stages of the continuous improvement process and have a committed management team. The study also identified that the PDCA cycle based IT tool supported the organization in their work with continuous improvement by providing them a structure, which the employees were enforced to work by. The structure also enabled the organization to handle a large amount of suggestions and employees to easily post suggestions independently of their location. The tool also supported the organization by acting as a database, sending notifications, and providing the centers with statistics. / Ständiga förbättringar kan implementeras för att göra ett logistikcenter konkurrenskraftigt. Det har sedan tidigare bedrivits forskning för att identifiera faktorer som främjar implementationen av ständiga förbättringar. Det finns dock brist på forskning gällande vilka faktorer som främjar ständiga förbättringar i en organisation som använder sig av ett IT verktyg som är baserat på PDCA (planera-göra-studera-agera) cykeln. Den här studien syftar därför till att identifiera vad som främjar medarbetare att föreslå, implementera, och följa upp förbättringsförslag i ett logistikcenter som använder ett PDCAbaserat IT-verktyg och vilket stöd verktyget ger ett logistikcenter. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en jämförelsestudie av två logistikcenter inom dagligvaruhandeln; ett center i Västerås där medarbetarna hade överträffat 2017 års mål gällande antalet inlämnade, genomförda, och uppföljda förslag, och ett center i Kallhäll där målen för 2017 inte hade uppnåtts. Kvalitativ data samlades in genom att intervjua åtta personer, fyra på varje center, med olika befattningar inom organisationen. Studien identifierade ett antal faktorer som hjälper en organisation att lyckas med sin satsning på ständiga förbättringar. Bland annat måste medarbetarna ha en förståelse av ständiga förbättringar och IT-verktyget. Medarbetare behöver ett enkelt sätt att ge förslag som är oberoende av var de befinner sig och ett ledarskap som stödjer förbättringsinitiativ. Medarbetare behöver också förses med tillräckliga resurser, exempel på framgångsrika förbättringar, och återkoppling på de förbättringsförslag de lämnat in. Logistikcentret måste dessutom se ständiga förbättringar som en långsiktig satsning och sätta ett tydligt mål för arbetet. Slutligen, borde alla medarbetare involveras i hela förbättringsprocessen och ledningsgruppen måste vara engagerad i frågan. Studien identifierade även att ett IT-verktyg baserat på PDCA-cykeln stödjer ett logistikcenter med deras arbete med ständiga förbättringar genom att förse dem med en struktur som måste efterföljas. Denna struktur möjliggör även för logistikcentret att hantera en stor mängd förbättringsförslag och att ge förslag oberoende av var de befinner sig. IT-verktyget stödjer även logistikcentret genom att skicka notifikationer, förse dem med statistik, och samla alla förbättringsförslag på ett ställe.
62

Multimodal undervisning med lärplatta ur lärarnas synvinkel. : En enkätstudie riktad mot lärare i grundskolans F-6 / Multimodal teaching with a learning tablet from the teachers' point of view : A survey study aimed at teachers in primary school F-6

Madsen, Melina January 2023 (has links)
Denna studie belyser lärarnas syn på hur undervisningspraktiken och elevernas lärande påverkas av multimodal undervisning med lärplatta i svenskämnet. Föreliggande studies syfte är att skildra lärarnas syn på hur den multimodala undervisningen med lärplatta kan agera som ett hinder eller verka främjande för elevernas lärande i årskurserna F-6. Den belyser även hur detta påverkar lärarnas egen undervisning i klassrumssituationen. Detta görs med fokus på frågeställningar som hanterar hur multimodalt lärande med lärplatta enligt lärarna möjliggörs i deras undervisningspraktik, samt lärarnas syn på främjanden och hinder kring detta arbete. Studien bearbetas med ett designorienterat multimodalt perspektiv, en teori som trycker på att skapa sammanhang där form och funktion sammanlänkar. Undersökningen sker genom enkäter som distribuerats via mejl och Facebook-grupper och bearbetas utifrån ett kvantitativt perspektiv med inslag av kvalitativt data. Resultatet i studien visar att multimodal undervisning med lärplatta kan ske på ett antal olika sätt, där de främsta arbetsområdena är vid skrivande, läsande och lyssnande. Resultatet visar även att denna undervisning är främjande på ett flertal sätt, så som anpassning vid bland annat finmotorikssvårigheter samt att det är intresseväckande hos eleverna. Det visar sig även finnas hindrande effekter av denna undervisning, exempelvis hur användningen av lärplatta även hämmar finmotoriks-utvecklingen, samt att dess användning kommer med ett antal tekniska problem och missförstånd. Slutsatsen som dras av detta är att lärarna använder lärplattan på flera olika sätt, med övergripande likartade användningsområden, samt att deras syn på multimodal undervisning med lärplatta innefattar både för- och nackdelar angående elevers lärande. / This study highlights teachers' views on how teaching practice and students' learning are affected by multimodal teaching with a learning tablet in the Swedish subject.  The purpose of this study is to depict teachers' views on how multimodal teaching with a learning tablet can act as an obstacle or promote students' learning in grades F-6.  It also highlights how this affects the teachers' own teaching in the classroom situation. This is done with a focus on issues that deal with how multimodal learning with a learning tablet is enabled in their teaching practice, as well as the teachers' views on the promotion and obstacles around this work. The study is processed with a design-oriented multimodal perspective, which is a theory that emphasizes creating contexts where form and function link. The survey takes the form of questionnaires distributed via email and Facebook groups and is processed from a quantitative perspective with elements of qualitative data. The results of the study show that multimodal teaching with a learning tablet can take place in several forms, where the main areas of work are in writing, reading, and listening. The results also show that this type of teaching is beneficial in a few different ways, such as accommodation to fine motor difficulties, among other things, and that this way of working causes an interest among the students. There are hindering effects of this teaching as well, for example how the use of learning tablets also inhibits the development of the fine motor skills, and that its use comes with a few technical problems and misunderstandings. The conclusion drawn from this is that teachers use the learning tablet in several different ways, with overall similar uses, and that their view of multimodal teaching with a learning tablet includes both advantages and disadvantages regarding students' learning.
63

Den fysiska planeringens möjligheter och begränsningar - att främja fysisk aktivitet

Naucler, Agneta January 2015 (has links)
Detta arbete tar sin utgångspunkt i hur det genom den fysiska planeringen kan vara möjligt att främja fysisk aktivitet. Idag har många en passiv och stillasittande livsstil och detta har direkta negativa effekter på våra kroppar och vår hälsa. Människor är i grunden skapade för att utföra sysslor som kräver fysisk aktivitet och när vi i dagens samhälle inte kan tillgodose oss detta behov på ett naturligt sätt i vardagen börjar vi på olika sätt må dåligt, både fysiskt och psykiskt. Utformningen av miljöerna vi rör oss i dagligen är en viktig faktor gällande vilken mängd fysisk aktivitet vi uppnår. Hur det påverkar oss och vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har gällande att främja fysisk aktivitet undersökas i detta arbete. Svar på problemformuleringar och forskningsfrågor kommer att sökas genom en explorativ fallstudie (forskningsdesign) och en kvalitativ innehållsanalys (metod). För att kunna avkoda tillgänglig data har tre huvudsakliga ämnesområden framarbetats: Aktiv transport, sociala aspekter och grönområden och aktivitetsytor. Genom kunskaps- och forskningsöversikten har ytterligare underkategorier till dessa huvudkategorier framtagits.  Fyra utvalda dokument, två dokument från Boverket, ett tematiskt från Malmö stad och en fördjupning av översiktsplan från Umeå kommun kommer att behandlas, granskas och analyseras för att se hur de behandlar dessa aspekter. Samtliga granskade (Boverket, Malmö och Umeå) behandlar dessa olika kategorier i sina dokument. Aktiv transport anses viktigt och bör främjas genom stödjande infrastruktur, exempelvis bra, gena och attraktiva gång- och cykelvägar. Korta avstånd mellan målpunkter anses förbättra möjligheterna för aktiv transport och en tät, funktionsblandad stad förespråkas. Mer jämställda möjligheter till fysisk aktivitet behövs och de behöver vara mer anpassade till den mångfald av individer som nu finns i våra kommuner. Ett varierat utbud av tillgängliga, bostadsnära, attraktiva grönområden och aktivitetsytor motiverar till mer fysisk aktivitet. Fler som rör sig ute anses skapa trygghet och i denna trygghet kan möten mellan människor uppstå. I dessa möten finns grogrunden och förutsättningarna för jämställdhet, tolerans, delaktighet och demokrati. Genomtänkta offentliga platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet och möten mellan olika samhälls- och åldersgrupper kan på så sätt förbättra både individens hälsa och samhället i stort. Den fysiska planeringen kan därigenom anses ha en nyckelroll gällande det framtida samhällets utveckling. De granskade dokumenten verkar utgå ifrån att en tät och funktionsblandad stad är hållbart, tryggt och eftersträvansvärt. Detta medan en gles stad anses vara otrygg, icke hållbar och något starkt kopplat till passiva transportmedel. Förtätningsidealen kan innebära intressekonflikter gällande viljan att förtäta ställt mot bevarandet av tätortsnära grönområden. Områden som idag kanske är tillgängliga för fysisk aktivitet och sociala möten. Om samhället ska kunna stödja och främja fysisk aktivitet så krävs även beteendeförändringar för att åstadkomma med tiden hållbara förändringar hos individer (och på sikt samhället). För att uppnå resultat krävs delaktighet från hela samhällstrukturens uppbyggnad, inte bara de fysiska planerarna. Kanske krävs det också att fysisk aktivitet uppmärksammas tydligare, som ett allmänintresse. Även om det är individens slutgiltiga val gällande utövandet av fysisk aktivitet; Skapas inte de fysiska förutsättningarna som främjar fysisk aktivitet, så finns inte ens valmöjligheten för individen. Framtiden planeras idag!

Page generated in 0.022 seconds