Syftet med studien är att utveckla kunskap om lärares närvarofrämjande arbete i grundskolans olika stadier samt lärares erfarenheter av vad som försvårar arbetet med att främja skolnärvaro. Genom att identifiera framgångsfaktorer och försvårande faktorer hoppas jag att studien kan bidra med ökad kunskap kring ett ämne som berör många svenska skolor idag. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv på specialpedagogik, där det är miljön och andra kringliggande faktorer som behöver utredas och åtgärdas. Samt ett salutogent hälsofrämjande perspektiv på individen där begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet tillsammans skapar en känsla av sammanhang, KASAM. Studien är kvalitativ och data har samlats in genom fokusgruppintervjuer med lärare som arbetar i grundskolans olika stadier. I studien deltog lärare i arbetslag åk F-3, arbetslag åk 4 och arbetslag åk 8. Studiens insamlade data har analyserats efter Braun & Clarkes sexstegsguide och resultatet presenteras i form av tematisk analys. Genom analysen identifierade jag följande tema (a) tydlighet, (b) delaktighet och (c) tillgänglighet som var för sig befrämjar elevers skolnärvaro. Lärarna i studien beskriver faktorer som försvårar för elevers skolnärvaro som (a) brister i organisationen (b) brister i samarbetet mellan hem och skola, (c) brister i samarbetet mellan skolan och andra instanser och (d) brister i att skapa en skola för alla.

Den statliga utredningen SOU 2016:94 har som problemområde identifierat att ”det finns brister i skolans och elevhälsans närvarofrämjande arbete och i arbetet med att förebygga frånvaro”. Konsekvensen blir att skolornas arbete i första hand inriktas på åtgärder när frånvaron är ett faktum. Utredningen fann också en bristande kunskap om vad som främjar närvaro. Förväntat kunskapsbidrag för denna studie är att belysa vilka framgångsfaktorer som några specialpedagoger av erfarenhet vet har goda effekter för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några specialpedagoger arbetar för att främja skolnärvaro respektive förebygga problematisk skolfrånvaro.Av studiens resultat framkommer att närvarokultur, en tillgänglig lärmiljö och goda relationer till lärare är framgångsfaktorer för att främja närvaro. Till stor del arbetar specialpedagoger och verksamheter förebyggande då frånvaron redan är ett faktum. Orsaker till frånvaron är ofta flera, påverkar varandra ömsesidigt och behöver kartläggas i samverkan. Kunskaper om orsaker och den tidiga upptäckten lyfts i studien fram som viktiga eftersom det är en förutsättning för att främja närvaro. Studien betonar att elevens röst kring frånvaro behöver stärkas.Specialpedagogen ska i ett övergripande främjande och förebyggande arbete verka för alla elevers närvaro i verksamheter. Genom kompetensutveckling leder specialpedagogen insatser som ökar kunskapen och förståelsen kring skolnärvaro. Studien visar på vikten av att specialpedagogen verkar för ett relationellt perspektiv i att främja goda relationer och skapa en tillgänglig lärmiljö för alla elever.

Skolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att utveckla sin läsförståelseförmåga för ett livslångt lärande. Vi har utfört en kvalitativ undersökning där syftet är att undersöka vilka arbetsmetoder lärare i grundskolan använder i sin undervisning med läsförståelse och vilka faktorer som påverkar lärares undervisning. För att kunna ta reda på detta har åtta lärare intervjuats och observerats under undervisningstillfällen som berör läsförståelse. Vi har utifrån vårt insamlade material granskat och analyserat med hjälp av teoretiskt perspektiv. Resultatet av analysen relateras även till andra studiers resultat. Resultatet visar att lärare använder sig av olika arbetsmetoder där olika påverkande faktorer har effekt på undervisningen med läsförståelse. Slutsatsen vi drog av detta var följande: lärarna använder olika arbetsmetoder i sin undervisning med läsförståelse men under arbetsgången uppstår svårigheter som de försöker lösa genom att ändra i arbetsmetoderna och nivågruppera eleverna. Lärarna upplever också att de påverkande faktorerna lämnar spår på undervisningsupplägget och på elevernas synsätt på läsförståelse.

Studien är en granskning av ett frisläppt nationellt delprov i matematik och ett läromedel för årskurs 6. Uppgifterna som granskas är muntliga uppgifter där eleverna ska diskutera och resonera. De granskas för att se hur muntliga uppgifter från läromedel och nationella prov är utformade samt om de kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Uppgifterna är hämtade från Delprov A 16/ 17 för årskurs 6 och Favoritsidorna i Mera Favorit matematik 6A.För att svara på frågeställningarna användes ett analysverktyg vid granskningen avuppgifterna för att identifiera kriterier som kan främja ett lärande för elever med matematisk fallenhet. Med analysverktyget blev det synligt att det fanns uppgifter som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet bland de granskade uppgifterna. För att svara på hur uppgifterna var utformade granskades uppgifternas beskrivning i läromedel och delprov.Resultatet av granskningen var att muntliga uppgifter var ofta utformade för en lekfull repetitionsträning i läromedlet och ett redovisande av kunskaper i Delprov A. Det fanns en uppgift i läromedlet och fyra uppgifter i Delprov A som kan främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. Alla uppgifter bjöd in till en formativ möjlighet för läraren och för eleverna att träna sin resonemangsförmåga. Läromedlet saknade kriteriet tidigare kunskaper. Om läromedlets uppgifter används vid tillfällen då eleverna inte använt samma räknesätt nyligen uppfyller läromedlet tidigare kunskaper på alla uppgifter. Att använda sig av muntliga uppgifter kan vara en god idé för att variera undervisningsmetoden i klassrummet och främja lärandet för elever med matematisk fallenhet. För att vara säker på det sistnämnda bör uppgifterna granskas innan användning.

I aktuell forskning kring skolfrånvaro framkommer ett behov av perspektivskifte, från att se till individuella orsaker gällande frånvaro mot att se till skolan och dess lärmiljöer i syfte att främja närvaro. Specialpedagogens uppdrag handlar enligt examensförordningen (SFS 2017:1111) om att verka för en lärmiljö som är tillgänglig för alla elever genom att arbeta på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogers arbete med att främja närvaro i grundskolan senare år. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemteori vilket bidrar till att en helhetssyn påproblemområdet kan intas, samtidigt som ett främjande och förebyggande arbete inom olika systemnivåer kan undersökas. Studien är kvalitativ och det empiriska underlaget utgörs av svaren från semistrukturerade intervjuer med åtta specialpedagoger verksamma i år 7–9. Ianalysen används en modell som utgår från Bronfenbrenners systemteori. Modellen harbearbetats i denna studie för att även inkludera de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt perspektiv. Resultatet visar att specialpedagoger inte arbetar med att främja närvaro eller förebygga frånvaro i den utsträckning som kan förväntas. Vidare framstår i resultatet kedjor av relationer som spänner över systemnivåerna och som kan verka både främjande och hindrande för närvaro. Det relationella perspektivet syns främst i arbete kring den sociala lärmiljön och för att eleverna ska mötas av en tillgänglig lärmiljö, både pedagogiskt, socialt och fysiskt, behöver skolans närvarofrämjande arbete genomsyra hela systemet. Studiens slutsatser är att för att främja närvaro behöver skolsystemet vara i balans. För att uppnå balans behöver främjande insatser med salutogen utgångspunkt och utifrån relationellt perspektiv få större utrymme, främst i den pedagogiska lärmiljön. Specialpedagogen har en unik möjlighet att bidra till detta, men behöver inta en mer aktiv och tongivande roll i det närvarofrämjande arbetet.

Bakgrund: Kunskap, kompetenser och utbildning är ett folkhälsopolitiskt målområde som lyfter vikten av utbildning för barn och unga. Skolan utgör en viktig roll i arbetet med att uppnå en jämlik hälsa på nationell nivå, vilket gör skolan till en arena av betydelse vid hälsofrämjande arbete. Att arbeta närvarofrämjande skapar goda förutsättningar för en individ att uppnå en god hälsa över hela livsförloppet. Det hälsopromotiva arbetet bör fokusera på att stärka friskfaktorer och rikta uppmärksamheten till barn och ungdomars styrkor och resurser.  Metod: Systematisk litteraturöversikt där främjande faktorer för skolnärvaro sammanställdes utifrån sju artiklar publicerade mellan 2015–2023, begränsade till barn och ungdomar i åldern 6–18 år. Fem kategorier utvecklades utifrån analysen: socialt stöd, delaktighet, ökad medvetenhet, belöning och hälsoförbättringar med skolsköterska  Resultat: Socialt stöd främjar närvaro genom tillgängliga lärare, partnerskap mellan lärare och vårdnadshavare, samtal mellan lärare och elever, lärare och vårdnadshavare samt hembesök. Delaktighet främjar närvaro genom att både lärare och elever involveras i kring hälsorelaterade policyer. Medvetenhet innebär att samtal om frånvaro genom att identifiera inställningen till skolgång ökar medvetenheten och förändrar beteenden positivt. Belöning lyfter fram vikten av positiva incitament för att främja närvaro. Hälsoförbättringar med skolsköterska belyser skolsköterskans förmåga att anpassa programmet till skolans behov, vilket förbättrar närvaron.  Slutsats: Alla elever behöver bli sedda och hörda av en vuxen för av att trivas och känna sig trygga i skolan. Barn som går i skolan ges möjlighet att utveckla grundläggande förmågor vilket i ett långsiktigt perspektiv skapar förutsättningar för god hälsa. Genom denna litteraturöversikt har ytterligare ljus riktats mot vad som är viktigt för skolnärvaro. Fokus bör läggas för att främja närvaro hos elever oavsett låg närvaro, problematisk frånvaro eller förväntad närvaro. / Background: Knowledge, skills and education is a public health policy target area that highlights the importance of education for children and young people. The school plays an important role in the work to achieve equal health at the national level, which makes the school an important arena for health promotion work. Working to promote attendance creates good conditions for an individual to achieve good health over the entire course of life. The health promotion work should focus on strengthening health factors and direct attention to the strengths and resources of children and young people.  Method: Promoting factors for school attendance were compiled with a systematic literature review based on seven articles published between 2015–2023, limited to children and adolecents aged 6–18 years. Five categories were developed based on the analysis: social support, participation, increased awareness, reward, and health improvements with the school nurse.  Results: Social support promotes attendance through available teachers, partnerships between teachers and guardians, conversations between teachers and students, teachers and guardians, and home visits. Participation promotes attendance through the involvement of both teacher and student in health-related activities. Awareness means that conversations about absence by identifying the attitude to schooling raise awareness and change behavior positively. Reward highlights the importance of positive incentives to promote attendance. Adaptations as needed highlight the school nurse's ability to adapt the program to the needs of the school, which improves attendance.   Conclusion: All students need to be seen and heard by an adult in order to thrive and feel safe at school. Children who go to school are given the opportunity to develop basic abilities, which in a long-term perspective creates the conditions for good health. Through this literature review, further light has been directed towards what is important for school attendance. Focus should be placed on promoting attendance among students regardless of low attendance, problematic absence or expected attendance.

Bakgrund: Hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning på vårdcentral är en stor del i distriktssköterskans arbete. Arbetsuppgiften blir allt vanligare och ställer krav på distriktssköterskans yrkeskunnighet för att utifrån ett personcentrerat förhållningssätt skapa ett patientmöte där hela patientens livsvärld tas i beaktande. Hälsofrämjande patientmöten innebär bland annat att distriktssköterskan lämnar egenvårdsråd som bidrar till att stärka patienten i sin hälsa och sitt välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning, såsom det erfars av distriktssköterskor. Metod: Studien är en fenomenologisk intervjustudie med grund i livsvärldsperspektivet som genomförts i södra Sverige. Tolv deltagare kontaktades via e-post efter godkännande från vårdcentralchefen. Intervjuer skedde via fysiskt eller digitalt möte och deltagarna svarade på sex intervjufrågor och tre stödfrågor som berörde hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning. Datamaterialet analyserades genom RLR. Resultat: Resultatet består av essensen som är en stund av bekräftelse och skapande av trygghet för patienten och dess tre konstituenter: Inlyssnande av människan i sitt sammanhang, ett lugnt samtal utan stress och ömsesidig förståelse och meningsfullhet. Resultatet beskrivs utifrån distriktssköterskors livsvärldsbeskrivningar. Slutsats: Hälsofrämjande patientmöten skapas genom lyhördhet och fullt fokus på patienten utifrån dennes livsvärld. Det krävs också en meningsfullhet för patienten som sker genom samförstånd och skapandet är beroende av distriktssköterskans erfarenhet. / Background: Health promotion meetings with patients during telephone counselling at healthcare centers are a large part of the district nurse's work. This task places demands on the district nurse's knowledge to create a meeting based on a person-centred approach, where the patient's entire lifeworld is considered. Health-promoting patient meetings mean, among other things, that the district nurse provides self-care advice that contributes to strengthening the patient's well-being. Aim: The aim was to describe health promoting patient encounters during telephone counselling, as experienced by district nurses. Method: The study is a phenomenological interview study grounded in the lifeworld perspective conducted in southern Sweden. The participants were contacted through e-mail after approval from the head of the healthcare centers. Interviews took place in physical and digital meetings. The participants answered six interview questions and three support questions concerning their health-promoting work in patient encounters during telephone counselling. Result: The result consists of the essence which is a moment of confirmation and creating of security for the patient and its three constituents: Listening to the person in context, a calm conversation without stress and mutual understanding and meaningfulness. The result is described based on district nurses' descriptions from experience. Conclusion: Health-promoting patient meetings are created through sensitivity and focus on the patient based on their life world. Meaningfulness is required for the patient, which is created through consensus, this creation is dependent on the district nurse's experience.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka specialpedagogers uppfattningar gällande närvarofrämjande arbete på några högstadieskolor samt vilka framgångsfaktorer och utmaningar de upplevde. Undersökningen intog en kvalitativ ansats där metoden var digital enkät och intervju. Studien vilar på Bronfenbrenners systemteori vilken förklarar elevers utveckling som social och kulturell. Slutsatser som gick utläsa från resultatet var vikten av tidig upptäckt och tidiga insatser då högstadieskolorna ofta arbetade åtgärdande och att insatser gjordes när den problematiska frånvaron väl uppstått. Förutsättningarna för att främja närvaro såg olika ut och påverkades framförallt av politiska beslut. Samtidigt visade såväl tidigare forskning som studiens resultat på många goda exempel, hur skolor kan arbeta närvarofrämjande. Områden vilka uppmärksammades som extra viktiga var systematiskt arbete, samverkan, lärmiljöer och elevhälsoteam. En skolutveckling behöver ske och specialpedagogen är central i arbetet.

I denna uppsats försöker vi visa på hur förskollärare förstår och arbetar med att förverkliga ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen, genom hur de bygger upp relationer med vårdnadshavare. Studiens resultat utgår ifrån åtta kvalitativa, halvstrukturerade, intervjuer med förskollärare från en och samma kommun i Sverige. Resultatet visar på att förskollärare lägger stor vikt vid att försöka utveckla en nära relation med vårdnadshavare för att skapa förutsättningar för ett samarbete som bygger på gemensamt engagemang, inte bara för det enskilda barnet utan även för det övergripande pedagogiska syftet med verksamheten i förskolan. Relationsbyggande pågår hela tiden och leds av förskollärarna. I vår studie kan vi urskilja en form av systematik som förskollärarna tillämpar vilken vi benämner som en trestegsraket där förskollärarna först bjuder in och öppnar upp genom att delge information. Genom olika former för informationsspridning och fysiska möten ser förskollärarna till att upprätthålla en kontinuerlig kontakt med respektive vårdnadshavare för att bibehålla trygghet och tillit. Förskollärarna beskriver detta som avgörande för att vårdnadshavarna i sin tur ska öppna upp och delge kunskap om sitt barn. Övervägande beskrivs vikten av att man har ett stort intresse av vårdnadshavarnas, tankar och idéer kring barnet och dess utveckling. Att initialt skapa en sådan trygg relation för förskolan uppfattas av förskollärarna som avgörande för att få till ett mer ömsesidigt informationsutbyte rörande utbildningens övergripande syfte och inriktning. I vår studie såg vi hur förskollärarna var uppfinningsrika kring vilka informationskanaler, kontaktytor och mötesformer man utvecklade i syfte att komma nära och därmed få till ett gott samarbete med vårdnadshavarna,