Arbetet är en stor del av mångas liv och ledarskapet på arbetet har en stor betydelse för trivseln och effektiviteten på företaget. Chefer har stor påverkan på arbetsplatsen och har möjligheten att förändra och förbättra. Ledarskap har en stor betydelse för medarbetarna och deras hälsa. I denna studien är syftet att förklara hur chefer främjar sina medarbetares goda hälsa. Detta är en kvalitativ studie där nio semistrukturerade intervjuer har genomförts på olika företag. Resultatet av empirin har skapat en modell som förklarar de fyra huvudkategorierna intagande, delgivande, pådrivande och påverkande. Två begrepp som återkom flertalet gånger under resultatet var lyhördhet och gemenskap. Studiens slutsats är att det krävs ett ledarskap som ger medarbetare förutsättningar till utveckling vilket indirekt leder till effektivisering av arbetsprocessen. Nyckelord: Hälsa, främja, ledarskap, chef, medarbetare, gemenskap. / Work is a large part of many people's lives, and leadership at work is of great importance for the well-being and efficiency of the company. Managers have an influence in the workplace and have the opportunity to change and improve. Leadership has great importance for employees and their health. In this study, the aim is to investigate how managers promote the good health of their employees. This is a qualitative study where nine semi-structured interviews have been implemented at different companies. The results of the empirical work have created a model that explains the four main categories of intake, sharing, pushing, and influencing. Two concepts that came up several times during the results were sensitivity and community. The study concludes that leadership is required that gives employees the conditions for development and indirectly leads to the efficiency of the work process. Keywords: Health, promote, leadership, manager, employees, community.

Då det idag finns forskning som menar att nyttjandet av skönlitteratur i NO-undervisningen är fördelaktigt för eleverna när det kommer till deras kunskapsutveckling, intresse och nyfikenhet har jag för avsikt att ta reda på mer om detta.Jag har genom detta arbete fått möjlighet att intervjua fem grundskolelärare som alla arbetar i olika kommuner i Sverige. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur grundskolepedagoger använder sig av skönlitteratur i sin NO-undervisning. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilka sätt använder verksamma pedagoger skönlitteratur i den naturvetenskapliga undervisningen i åk 1-3? På vilka sätt kan man som pedagog utgå ifrån skönlitteratur för att öka elevers nyfikenhet för ämnet? Alla pedagoger undervisar i NO-ämnena och försöker att göra sin undervisning så varierad som möjlig där de även använder skönlitteratur som kunskapskälla.

Syftet med vår studie är att undersöka svårigheterna i pedagogers arbete med flerspråkighet, i förhållande till målet i förskolans läroplan. Målet i Läroplan för förskolan: Lpfö 18, (Skolverket 2018) betonar att “Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål” (Lpfö 18 s. 8). Fokuset har även varit att tydliggöra hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barn och hur barnen får de rätta förutsättningarna för att utveckla både sitt modersmål och det svenska språket. För att kunna få svar på syftet och frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är verksamma i förskolan.  För att analysera vår insamlade empiri har vi använt oss av läroplansteorin med koppling till formulerings, - transformerings, - och realiseringsarenan för att kunna se hur pedagogernas arbete i förskolan främjar utveckling och lärande för flerspråkiga barn som inte har svenska som modersmål. Resultatet av studien visar att pedagogerna ser flerspråkighet som en tillgång i förskolans verksamhet men det framkommer även att det kan finnas svårigheter i arbetet med flerspråkighet. I pedagogernas arbete använder de sig av verksamma metoder för att flerspråkiga barn ska få de bästa förutsättningarna för att utveckla båda sina språk.   Vår slutsats är att inte se flerspråkighet som ett hinder utan som en tillgång som öppnar upp dörrarna till nya möjligheter och till en gemenskap. En annan slutsats är att pedagogerna behöver vara flexibla i sitt arbete och uppmärksamma för ta tillvara på de olika språk som barnet besitter.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av arbetet med barn som har en otrygg anknytning. Syftet med arbetet är att undersöka förskollärares beskrivningar av arbetet med barn med otrygg anknytning i kontext till ett utsatt område. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi valt att använda följande frågor: Vilka metoder med avsikt att främja en trygg förskolemiljö beskrivs? Vilka utmaningar uppmärksammas? I vårt examensarbete har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi använt semistrukturerade intervjuer för att samla in den data vi behöver. Studiens respondenter är förskollärare som arbetar på olika förskolor i utsatta områden. I vårt resultat kan vi se att förskollärarna använder olika strategier och metoder för att identifiera barn som har en otrygg anknytning, men även för att stödja dessa barn på bästa sätt. Vi kan även se i vårt resultat att förskollärarna stöter på utmaningar i arbetet med dessa barn. De utmaningar som lyfts fram är språk och kommunikation, stora barngrupper och brist på förskollärare med rätt utbildning.

Hyllberg, Malin och Persson, Jeanette (2024). Tidiga insatser för att främja skolnärvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom studien vill vi bidra med erfarenheter och uppfattningar om arbetet med främjande av skolnärvaro som utförs på organisations- och gruppnivå. Vi vill belysa vad som görs för att förhindra problematisk skolfrånvaro genom att lyfta fram det proaktiva arbetet i tidiga skolår. Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetet med främjande av skolnärvaro, avseende olika professioners uppfattningar och erfarenheter av insatser i tidiga skolår. Preciserade frågeställningar Vilka erfarenheter och uppfattningar har olika professioner kopplat till EHT om arbetet med främjande av skolnärvaro? Vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns mellan olika professioners tankar om närvarofrämjande arbete i tidigare år? Hur främjas skolnärvaro på organisationsnivå och gruppnivå enligt dessa professioner? Vad beror professionernas uppfattningar kring närvarofrämjande arbete på? I studien används systemteoretisk teori för att analysera empirin och få syn på organisationen och gruppens arbete med främjande av skolnärvaro i sin helhet och dess olika nivåer (Öquist 2018a). För att få ett specialpedagogiskt perspektiv används även Hirshs (2021) relationell pedagogisk teori. För att undersöka respondenternas uppfattningar och erfarenheter användes semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide med öppna frågor som skulle få respondenterna att berätta mer fritt. Sammanlagt genomfördes en gruppintervju och fyra enskilda intervjuer. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med inspiration av fenomenologisk metodanalys. Resultat från studien visar att relationer, trygghet, tidiga insatser samt rutin och struktur är viktiga för att arbetet med främjande av skolnärvaro ska vara framgångsrikt i tidiga skolår på grupp- och organisationsnivå. Studien lyfter även fram respondenternas uttryck för utmaningar och behov för att kunna lyckas med arbetet. Relationer inom EHT och mot vårdnadshavare var betydelsefulla resultat, men även relationer mellan elever och pedagoger. Trygghetsskapande faktorer som framkom är bland annat vikten av att uppmärksamma vårdnadshavare men också att arbeta främjande med stadieövergångar för elever. Resultatet visar vidare att tidiga insatser i tidiga skolår är betydelsefulla men också tidiga insatser vid minsta oro för elevens frånvaro. När det gäller rutiner och struktur berättar flera respondenter att de har strukturerat upp sitt arbete och genomfört flera aktiviteter för att främja närvaron på gruppnivå så som olika fritidsaktiviteter. Slutligen visar resultatet inom utmaningar och behov bland annat att det finns behov av förbättringar inom skolorganisationerna och att skolorna har stora utmaningar i att konkurrera med bland annat gaming. Enligt examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen arbeta förebyggande och främjande med lärmiljön men även arbeta utifrån Skolverkets (2023) krav på att samordna arbete inom skolan och ge tidiga insatser för att främja skolnärvaron. Det är signifikant för specialpedagogen att skapa goda relationer för att skapa ett samarbete över alla gränser. Specialpedagogen bör kunna se till den enskilda individens bästa genom att se helheten.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur yrkesaktiva högstadielärare upplever och arbetar med fenomenet studiemotivation. Studien tar avstamp i centrala begrepp inom motivationsforskningen. Avsaknaden av konsensus kring en entydig beskrivning av vad studie-motivation inbegriper medför en utmaning inom studieområdet. Forskningen visar dock att studiemotivationen ofta går ner under högstadietiden och att lusten att lära påverkas starkt av relationen till skola och lärare. Den teoretiska ansatsen för arbetet grundas på Vygotskijs soci-okulturella teorier runt lärandeprocesser och frågeställningar som undersöktes var: Hur upplever lärare studiemotivation bland elever? och Hur arbetar lärare för att främja studie-motivation bland elever? Kvalitativa halvstrukturerade livsvärldsintervjuer användes som metod och undersökningen genomfördes på författarens arbetsplats vilket gav intervjuerna en prägel av vardagssamtal, kollegor emellan. Resultatet utmynnade i sju teman som beskriver lärarnas upplevelser och fyra teman som berättar hur de arbetar. Temana visar på varierande förhållanden till fenomenet studiemotivation. Exempelvis speglar lärares upplevelser olika ingångar till fenomenet, vilket sammanställts till en definition, samt föranlett en djupare definitionsdiskussion. Lärares arbete för att främja studiemotivation liknar den roll sociokulturell teori ger läraren och inbegriper både medvetna och automatiserade strategier. Slutligen framträder behov av ett fortsatt samtal om vilken roll arbetet, för att främja studiemotivation bland elever, behöver få i syfte att ge elever en meningsfull skolgång.

This study aims to identify and evaluate how teachers effectively can bring literature to life in the EFL classroom and promote high school students’ engagement and understanding of the text. Through a comprehensive literature review and analysis of empirical data, this study will provide recommendations for teachers on how to enhance the teaching of literature and improve students’ comprehension, critical thinking, and engagement with texts. While challenges in the EFL classroom have been studied, research exploring literature as a means of promoting reading engagement is limited and outdated. Our study contributes to this area of research and presents a few examples of how teachers can incorporate literature in dynamicand engaging ways. As research in this area evolves, new ideas and approaches will undoubtedly emerge. Keywords: literature in the classroom; teaching literature; why literature; effective strategies for teaching literature; teaching literature EFL; effective strategies literature; More Happy Than Not; Adam Silvera.

I samband med den nya skollagen i Sverige 2010 förändrades skolkuratorns uppdrag. Ett syfte med förändringen var att knyta skolkuratorn närmare skolans övergripande uppdrag samt att styra arbetet till att företrädesvis handla om främjande och förebyggande insatser. Den här studien handlar om att undersöka hur skolkuratorer uppfattar att de kan bidra till lärmiljöer som främjar elevernas lärande och identitetsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter lyfter fram psykosociala faktorer i skolans lärmiljö samt barn och ungas psykosociala utveckling. Tio semistrukturerade intervjuer på 40-60 minuter har gjorts med olika kuratorer som jobbar med elever årskurs 7-9 i Västra Götaland. Studiens resultat visar att en viktig del i arbetet med att skapa psykosocialt främjande lärmiljöer handlar om att nå ut till vuxna på skolan med kunskap, synsätt och sätt att bemöta eleverna. Resultatet visar också att skolkuratorn själv behöver ha god kontakt med eleverna samt att skolan som helhet behöver arbeta med psykosocialt perspektiv i åtanke. / In connection with the new school law in Sweden 2010, the school social counsellor's mission changed. One purpose of the change was to tie the school social counsellor closer to the school's overall assignment, as well as to direct the work to preferably supporting and prevention efforts. This study tries investigating how school social counsellor's perceive that they can contribute to learning environments that support pupils' learning and identity development. The theoretical foundations of the study highlight psychosocial factors in the school's learning environment and the psychosocial development of children and adolescents. Ten semi structured interviews, 40-60 minutes long, have been made with different school social counsellor's who work with pupils grade 7-9 in Västra Götaland. The results of the study show that an important part of the work on creating psychosocial supporting learning environments is to reach out to adults at the school with knowledge, approaches and ways to respond to the students. The result also shows that the school social counsellor needs good contact with the students and that the school as a whole needs to work with a psychosocial perspective in mind.

Recovery from work is crucial for health and well-being, and organizations have an obligation to enable employee recovery. Organizations can promote employee recovery by implementing strategies and thus reach sustainable development. In 2020, organizations exist in a digitalized world, which has expedited the need to implement digital solutions and use them for processes. Encouraging and fostering recovery are central elements in promoting recovery and digital solutions could help with both elements.The usage of digital solutions include how digital solutions are used and how they could be used. There is no previous research on digital solutions, recovery promotion and usage, so we define our research phenomenon as the usage of digital solutions to promote recovery. We identify our research gap in the connection of recovery and digital solutions in an organizational context. By describing the research phenomenon, we can fill this research gap and thus add to the existing literature on organizational health and well-being. The purpose of this research is to describe organizations’ usage of digital solutions to promote recovery.By performing an inductive qualitative case study, we collect data by performing a documentation review and online surveys. We find that mobile applications, virtual assistants, activity trackers, virtual reality and smart electric bicycles can be used to promote recovery. We also find a favorable context for both recovery and for digital solutions to promote recovery. Further, we see potential for using the identified digital solutions to promote recovery. We conclude that strategy implementation consisting of digital solutions to promote recovery in organizations will lead to a higher level of healthy workforce. / Återhämtning från arbetet är centralt för hälsa och välmående och organisationer har en skyldighet att möjliggöra anställdas återhämtning. Organisationer kan främja anställdas återhämtning genom att implementera strategier och på så sätt nå hållbar utveckling. År 2020 existerar organisationer i en digitaliserad värld, vilken har påskyndat behovet av att implementera digitala lösningar och använda dem för processer. Att uppmuntra och stödja återhämtning är centrala delar i att främja återhämtning och digitala lösningar kan hjälpa båda delar.Användningen av digitala lösningar inkluderar hur digitala lösningar används och hur de kan användas. Det finns ingen tidigare forskning om digitala lösningar, att främja återhämtning och användning, så vi definierar vårt forskningsfenomen som användningen av digitala lösningar för att främja återhämtning. Vi identifierar vårt forskningsgap i kopplingen av återhämtning och digitala lösningar i en organisatorisk kontext. Genom att beskriva forskningsfenomenet kan vi fylla detta forskningsgap och därmed addera till den befintliga litteraturen om organisatorisk hälsa och välmående. Syftet med denna forskning är att beskriva organisationers användning av digitala lösningar för att främja återhämtning.Genom att utföra en induktiv kvalitativ fallstudie samlar vi in data genom att utföra en dokumentinsamling och enkätundersökningar online. Vi finner att mobilapplikationer, virtuella assistenter, aktivitetsmätare, virtual reality och smarta el-cyklar kan användas för att främja återhämtning. Vi finner också en gynnsam kontext för både återhämtning och för digitala lösningar för att främja återhämtning. Vidare ser vi potential för att använda de identifierade digitala lösningarna för att främja återhämtning. Vi drar slutsatsen att strategiimplementering bestående av digitala lösningar för att främja återhämtning i organisationer kommer att leda till en högre nivå av hälsosam arbetskraft.

Introduktion: Brister i aktivitetsutförandet inom personliga vardagliga aktiviteter PADL ger upplevelsen av minskad delaktighet. Arbetsterapeuter arbetar med interventioner för att möjliggöra utförandet i aktiviteter. Delaktighet kan skapa känslan av meningsfullhet för individen som leder till hälsa. Syfte: Beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja delaktighet i personliga aktiviteter i det dagliga livet (P-ADL) med interventioner för äldre individer som bor på äldreboende. Metod: Utifrån kvalitativ design med strategiskt urval utfördes semistrukturerade intervjuer med tretton arbetsterapeuter. Manifest innehållsanalys användes. Resultat: Av arbetsterapeuternas erfarenheter framkom fyra kategorier; organisatoriska beslut, arbetsterapeutens relation till omvårdnadspersonal, kompensatoriska interventioner på beställning och interventioner som hindrar eller bidrar. Det gemensamma temat hindrande eller bidragande för att främja delaktighet, binder ihop kategorierna. Konklusion: Resultatet speglar arbetsterapeuternas erfarenheter av delaktighet av interventioner inom PADL Arbetsterapeutiska interventioner bidrar eller hindrar delaktighet för äldre individer som bor på äldreboende. Implikationer: Studien inriktade sig mot arbetsterapeuters erfarenheter arbetande på äldreboende, men kan delges till alla arbetsterapeuter som utför interventioner. / Introduction: Deficiencies in the execution of activities within personal everyday activities PADL gives the experience of reduced participation. Occupational therapists work with interventions to enable performance in activities. Participation can create the feeling of meaning for the individual that leads to health. Aim: Describe occupational therapists' experiences of promoting participation in personal activities in daily life (P-ADL) with interventions for older individuals living in nursing homes. Method: Based on qualitative design with strategic selection and semi-structured interviews with thirteen occupational therapists were performed. Manifest content analysis was used. Results: The occupational therapists' experiences emerged in four categories; organizational decisions, the occupational therapist's relationship to nursing staff, compensatory interventions on demand and interventions that hinder or contribute. The common theme of hindering or contributing to promote participation, binds the categories together. Conclusions: Results reflect occupational therapists' experiences of participation in interventions within PADL. Occupational therapy interventions contribute or prevent participation for older individuals living in nursing homes. Significance: The study focused on occupational therapists' experiences working in nursing homes but can be shared with all occupational therapists who perform and interventions.