Studiens syfte var att undersöka hur några elevassistenter verksamma i grundskola och grundsärskola beskriver sin yrkesroll. Det var också att undersöka vilka arbetsuppgifter och tillhörande ansvarsområden de har samt att undersöka förutsättningar som ges till yrkesgruppen. En kvalitativ forskningsansats användes. Elva elevassistenter intervjuades och fyra observationer genomfördes i verksamheterna grundskola och grundsärskola. Vi använde oss av en tematisk analysmodell. Studien visade att elevassistenternas rollär skiftande från dag till dag men det finns fem återkommande teman vilka var: (1) att stödja, (2) att vara flexibel, (3) att visa omsorg, (4) att fungera som övrig personal och (5) att främja och förebygga. Utifrån studiens resultat såg vi ett behov av fortsatt forskning kring elevassistenters yrkesroll, arbetsuppgifter, ansvarsområden, utbildningsbehov samt ett ökat samarbete mellan elevassistenter och övriga yrkeskategorier i skolan.

Att en skolkurators uppdragsbeskrivning är otydlig är något som framkommer, både genom den forskningsbakgrund som studien grundar sig på samt i skollagen. Som skolkurator finns det därmed inte några tydliga riktlinjer att förhålla sig till. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer upplever sin yrkesroll, deras uppfattning av de insatser som görs samt hur dessa insatser utgör stöd för elevernas lärande och utveckling mot skolans mål. Den metod som användes vid insamling av empiri var semistrukturerade intervjuer där 12 skolkuratorer deltog. Det resultat som framkom i studien var att skolkuratorerna upplever sin roll som spretig och belyser samtidigt den variation som finns i de insatser som de gör i sitt dagliga arbete. Upplevelsen är utöver det, att ett förebyggande arbete leder till en bättre lärmiljö. Trots den medvetenhet som finns hos skolkuratorerna att arbetet främst bör vara främjande och förebyggande, så ligger ändock fokus på ett åtgärdande arbete. Återkommande förklaringar till detta är att arbetet både är och behöver vara händelsestyrt samt att den psykiska ohälsan hos elever ökar. Slutsatsen av detta är att otydliga förväntningar och formuleringar skapar en stor variation i en skolkurators vardag. Om resurser finns tillgängliga på skolan kan elevers behov mötas tidigare. Elever som får stöd hanterar skolan med dess utmaningar bättre. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, något som ofta förklaras genom metaforen om glastaket som utgör en osynlig barriär mot kvinnors karriärutveckling. Tidigare studier har fokuserat på utmaningar som kan hämma kvinnors karriärutveckling i mansdominerade miljöer. Få studier har studerat kvinnor som trots utmaningar besitter ledande positioner och utmaningar de har behövt möta, möter samt de faktorer som kvinnorna anser ha bidragit till att de krossat glastaket. Syftet med studien är att studera vilka utmaningar och främjande faktorer som organisationer behöver arbeta med för att underlätta karriärutvecklingen för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. I den teoretiska referensramen redogör studien för eventuella utmaningar som kvinnor kan uppleva samt faktorer som kan främja karriärutvecklingen för kvinnor. Syftet med studien har studerats genom 14 kvalitativa intervjuer med kvinnor som besitter VD-positioner i fem traditionellt mansdominerade branscher. Empirin visar att respondenterna har upplevt och upplever liknande utmaningar i form av fördomar hänförda till stereotypiska könsroller, självtvivel, strukturer, kultur samt kombinationen av arbete och familj. Empirin visar även att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag är gemensamma samt att majoriteten av respondenterna har haft tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner. Slutsatsen i studien indikerar att det skett en förändring till det bättre avseende upplevelsen av utmaningar, dessa existerar emellertid fortfarande. Organisationer kan behöva arbeta med fördomar, strukturer och kultur som kan påverka karriärutvecklingen negativt för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. Ytterligare en slutsats är att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag, tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner är viktiga faktorer för kvinnors karriärutveckling. Slutsatsen avseende främjande faktorer är att organisationer skulle behöva skapa förutsättningar till samt tillhandahålla möjligheter för deltagande i nätverk och mentorsprogram för att främja karriärutvecklingen för kvinnor verksamma i traditionellt mansdominerade branscher. / Women are underrepresented in leading positions, something that often is explained by the metaphor of the glass ceiling which is an invisible barrier against women’s career development. Previous studies have focused on the challenges that may inhibit women’s career development in male-dominated environments. Few studies have focused on women who, despite challenges, hold leading positions and challenges they have experienced and still are experiencing as well as the factors that women believe have contributed for them to break the glass ceiling. The purpose of this study is thus to learn which challenges and promoting factors that organizations need to work with to facilitate female career development in traditionally male-dominated industries. The theoretical framework in this study presents the possible challenges that women may experience as well as the factors that may promote career development for women. The purpose of this study has been addressed through 14 qualitative interviews with women that hold CEO-positions in five traditionally male-dominated industries. The results show that the respondents have experienced and are experiencing similar challenges such as prejudices due to stereotypical gender roles, self-doubt, structures, culture and the combination between work and family. The results also show that some individual factors and personality traits are common and that the majority of the respondents have had access to networks, mentors, role models and support from family and partner. The study indicates that there has been a change for the better regarding the challenges women face, however, the challenges still exist. Organizations may need to work on prejudices, structures and culture that may affect women’s career development negatively in traditionally male-dominated industries. Another conclusion is that some individual factors and personality traits, access to networks, mentors, role models and support from family and partner are important factors for female career development. The conclusion regarding promoting factors is that organizations may need to create conditions for as well as provide opportunities for participation in networks and mentoring programs to promote career development for women in traditionally male-dominated industries.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur rektorer tolkar och leder det specialpedagogiska förebyggande och främjande arbetet på grupp och skolenhetsnivå. Studien använder sig av en kvalitativ ansats i form av djupintervjuer med nio rektorer verksamma på nio olika gymnasieskolor. Informanterna har valts ut med hjälp av ett tillfälligt och slumpmässigt urval. Analysen av data har gjorts tematiskt och resultatet har analyserats i relation till Hoy och Miskels (2007) teori om skolan som socialt system med delsystemen: struktur, kultur, individ och politik. Resultatet visar att majoriteten av de undersökta rektorerna inte har en explicit definition av begreppet specialpedagogiskt förebyggande och främjande, vilket påverkar strukturen och tydligheten i det specialpedagogiska arbetet. De rektorer som har tydliga strukturer för det specialpedagogiska förebyggande och främjande arbetet använder sig i högre utsträckning av den specialpedagogiska personalen på skolenhetsnivå för att driva den processen framåt. De rektorer som delegerar ansvaret för det specialpedagogiska förebyggande och främjande uppdraget till specialpedagog riskerar att minska sitt engagemang och sin insyn i det arbetet. Bristen på en gemensam tolkning och definition av begreppet innebär även hinder för att skapa en samsyn i hur skolan arbetar förebyggande och främjande på skolenhetsnivå. De utmaningar som framkommer relaterar dels till resursbrist och dels till en kategorisk syn bland lärare på elevers svårigheter. Detta identifieras också av informanterna som ett hinder för att bedriva ett utvecklat specialpedagogiskt förebyggande och främjande arbete. Sammantaget visar resultaten att det specialpedagogiska förebyggande och främjande uppdraget fortfarande till stor del hamnar på individnivå och är reaktivt. För att lyckas med ett framgångsrikt specialpedagogiskt förebyggande och främjande uppdrag på skolenhetsnivå, visar resultatet att det finns behov av en gemensam tolkning av begreppet, tydligare strukturer, ökad samverkan och resurstilldelning.

I förskolan möter barnen den mer informella matematiken genom lek och utforskande i sin vardag med andra, både i planerade och mer fria leksituationer. Tidigare forskning belyser att det finns stora skillnader i barns matematiska färdigheter redan i förskolan, skillnader som blir än mer synliga när barnen börjar i förskoleklass och möter den mer formella matematiken, skolmatematiken. Ett proaktivt förhållningssätt till barns matematikutveckling, vilket innebär att anpassa undervisningen utifrån den stora variation som finns i alla barngrupper, skapar goda förutsättningar att förebygga senare svårigheter och främja barns fortsatta skolprestationer. Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med barns matematikutveckling vid de tidiga övergångarna. Studien är en kvantitativ enkätstudie med 51 pedagoger verksamma i någon av skolformerna förskola, förskoleklass och årskurs 1. Pedagogerna har fått skatta sina egna upplevelser utifrån individuella och organisatoriska faktorer – förhållningssätt, dokumentation och samverkan – samt deras upplevda förutsättningar att främja barns matematikutveckling och förebygga svårigheter. I databearbetningen har dataprogrammet SPSS använts för att kunna studera de individuella och organisatoriska faktorernas omfattning och sambanden mellan dem och pedagogernas upplevda förutsättningar. Resultatet visar att samverkan mellan skolformerna är den faktor som har störst betydelse för pedagogernas förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande med barns matematikutveckling. Det framkommer dock att det finns brister i samverkansprocessen och barns rätt till likvärdig utbildning. Slutsatsen i denna studie är att barns matematikutveckling behöver ges ett större utrymme i dokumentations- och samverkansprocessen vid de tidiga övergångarna i syfte att förebygga senare matematiksvårigheter.

Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV. / Background Evidence-based practice (EBP) is a well-known term used to ensure that patients receive a safe care based on the best research evidence, clinical expertise and patient individual preferences. A variety of studies have examined the barriers for nurses to conduct and/or implement EBP to explain the gap that can occur between theory and practice. Fewer studies have examined the factors facilitating nurses’ use of EBP. Aim Was to describe the factors facilitating nurses’ use of evidence-based practice through a literature review. Methods The study was conducted as a literature review. The databases searched were CINAHL, PubMed and Web of Science and 15 articles were chosen for the result (8 qualitative, 4 quantitative and 3 mixed-method). Results Five categories were identified as facilitating factors for nurses to conduct and/or implement EBP; work environment, support, knowledge, nurses’ attitude and organization. Support from facilitators were the most emerging factor. Conclusion Nurses have individual responsibility to conduct EBP and can through their attitude influence that it’s being used, though a majority of the facilitating factors identified were more direct connected to the leadership and managerial part in facilitating the use of EBP.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

Skolfrånvaro är ett aktuellt ämne i svensk media och har även uppmärksammats i en statlig utredning. Syftet med studien var att undersöka hur lärare och specialpedagoger arbetar främjande gällande skolnärvaro och förebyggande gällande skolfrånvaro. Fokus för studien var hur dessa två yrkesgrupper beskrev detta arbete och att genom observationer studera graden av emotionellt stöd i klassrum. Studiens forskningsansats var mixed method. Semistrukturerade intervjuer, strukturerade observationer samt dokument kring skolnärvaro/skolfrånvaro användes som datainsamlingsmetoder. Studien genomfördes på tre skolor, där totalt 6 lärare och 6 specialpedagoger intervjuades. Vid varje skola genomfördes 2 observationer à 3 timmar och 2 dokument gällande skolnärvaro/skolfrånvaro studerades. Studien visade på vikten av att skapa goda relationer till elever och vårdnadshavare för att på så vis skapa ett välfungerande samarbete som kan generera goda förutsättningar för eleven att vilja komma till skolan. Studien visade även att de lärare som skapade goda relationer, individualiserade och anpassade undervisningen, var lyhörda och skapade ett positivt klassrumsklimat som skattades högt i det emotionella stödet i klassrummet. Samarbetet med instanser utanför skolan behöver förbättras vilket alla lärare och specialpedagoger i studien framhöll. Flera i studien hade inte kännedom om lokala handlingsplaner (dokument) gällande skolnärvaro/skolfrånvaro vilket kan resultera i brister i rutiner i arbetet med skolfrånvaro. Studien visade därtill att insatser riktade mot elever med skolfrånvaro inte behövde vara kostsamma utan att det handlade om mellanmänskliga relationer för att elever skulle vilja komma till skolan och trivas där.

No description available.

Syftet med studien var att analysera specialpedagogers och lärares upplevelser av elevhälsoteams främjande och förebyggande elevhälsoarbete, samt specialpedagogers roll i detta arbete. Studien utgick från en kvalitativ metodansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med specialpedagoger och lärare. Skolnivån för studien är grundskola. Studiens analys utgick från Aspelins modell den relationella specialpedagogikens brännpunkt. Resultatet visade att elevhälsans uppdrag inte tydligt kommunicerats ute i skolans verksamhet. Det saknades tillfällen där elevhälsans professioner samt skolpersonal kunde utveckla skolans främjande elevhälsoarbete. Studien visade också att lärare önskade tidigare kontakt med elevhälsans olika professioner. Lärare önskade också att elevhälsans olika professioner i större utsträckning deltog i skolans verksamhet.