This study examines how youths discuss politics in online forums in relation to the conditions of deliberative communication. To assess if, and to which extend the communication is deliberative a theoretical framework by Todd Graham and Tamara Witschge is being used.One of the online forums in this study is focused on Swedish politics and the other one is focused on general discussions about any topic. Four topics are examined, and they are the same in both online forums. The topics have been categorized as subjects that are either traditional politics or personal politics. Discussions about nuclear power and political parties are considered traditional, whereas discussions about drugs and legislation for sexual consent are considered personal.The  findings  show  that  in  the  general  online  forum  the  topic  being  discussed  matters. Discussions   categorized   as   personal   politics   matched   the   conditions   of   deliberative communication more than discussions that were about traditional politics. In the political forum the subject did not matter, they were all equal in terms of deliberative communication. The forums are similar in terms of deliberative communication if you exclude the topics that were about traditional politics from the general online forum.

How do active upper secondary school teachers in social science view controversial issues? In what way are they viewing these questions, how are they working with them and what are important questions to raise? This study examines how five social science teachers in upper secondary school views, handles and work with controversial issues in their teaching. The method that is used is based on interviews with the five teachers. The respondents came from three different schools from three different communes in the region of Jönköping County. The study is based on an interpretation of the teachers lifeworld connected to hermeneutic. Several different tools for analysis are used to make this interpretation. The conclusion is that the teachers in one way or another raised controversial issues. They either did it on purpose or the questions emerged spontaneous. None of the respondents were afraid of lifting these issues. They were important questions to work with. Especially to show the students that questions aren’t always black or white. There are often multiple dimensions and perspective connected to a question. It was important to show these perspectives according to the respondents. It was something they actively worked with. According to the respondents the work was often based on experience. The experience was connected to the exposing of the issues and the ability to handle them. Problems that could appear regarding these issues were that the questions could become sensitive in an emotionally way. They could also become discriminating or that the knowledge of the questions was poor. This involved both teachers and students.

Den här studiens syfte och genomförande handlar om hur förskollärare upplever sig kunna bemöta barns frågor och funderingar kring religion och tro. Studien har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt beskriver förskollärarna sig bemöta barns frågor om religion? Vilka arbetssätt uttrycker sig förskollärare tillämpa för att bemöta barns frågor och funderingar om religioner?  Underökningen har genomförts i ett rektorsområde i centrala Stockholm där fyra förskollärare har intervjuats. Resultaten indikerar att förskollärare visar tendenser till att kunna bemöta barns frågor och funderingar kring religion. Resultaten i studien visar dock på svårigheter såsom att religionsundervisningen inte är planerad, utan uppstår vid spontana tillfällen. Resultatet visar också att förskollärarna menar att det pågår en debatt kring religion i förskolan som påverkar religionsundervisningen. Den spontana och oplanerade undervisningen och debatten påverkar kvaliteten på religionsundervisningen inom förskolan. / This study is aimed to understand how preschool teacher’s in Sweden experience their own capability of responding to children’s questions and thoughts about religion. The study has two primary questions of which the analysis is based on. These two are “How does the preschool teacher describe the situations when facing children’s questions about religion?” and “What working methods are described as used while answering children’s thoughts and questions about religion?” The study has been conducted in Stockholm and the participated preschool teachers all work within the same school area. The study is a qualitative study maintaining four interviews and the analyses are based on Sheridan (2007), Sheridan and William (2018) Dimensions of pedagogical quality in preschool. The study shows that the preschool teachers feel somehow confident in meeting children’s questions about religion, but within the Swedish preschools community there is an ongoing debate. This debate contributes to preschool teachers and other staff members avoiding the subject religion.

This study examines how teachers in Swedish schools educate students about existential questions. To be more specific, how this is being done in the subject of religious studies in middle school. In the context of Swedish education, these questions are referred to as “livsfrågor”, which literally can be translated to life questions. The purpose of this study is mainly to examine which life questions teachers include in their education and how teachers manage to educate about these questions. What kind of teaching materials and what strategic methods are being used for this purpose? To find answers to these questions a survey was conducted in which 41 active working teachers participated. The survey was conducted using the software Survey & Report.  Life questions can be hard to define, and the study shows that the conception varies among teachers. Life questions are also complicated since there are no definite answers to the questions. This seems to be one of many reasons why they may be difficult to teach about. Life questions have been a mandatory part of the subject of religious studies, included in the Swedish curriculum for about 50 years. But according to Swedish researchers, it still seems like it hasn´t been fully implemented as a natural part of religious education.  This study shows that there are many ways available to educate about existential questions if a teacher is creative and has an interest in these types of questions. Which has been evident in the conducted survey report. / Denna studie har undersökt hur existentiella frågor, som inom undervisningssammanhang kallas för livsfrågor behandlas på mellanstadiet inom ämnet religionskunskap. Syftet med detta examensarbete har främst varit att undersöka vilka livsfrågor lärare inkluderar i sin undervisning, samt hur lärare gör för att undervisa kring dessa frågor. Vilka typer av undervisningsmaterial och vilka olika undervisningsmetoder använder sig lärare av för detta syfte? För få svar på dessa frågor genomfördes bland annat en enkätundersökning där 41 aktiva religionskunskapslärare deltog. Undersökningen genomfördes med hjälp av programvaran Survey & report.  Vad som är en livsfråga kan vara svårt att definiera och svårt att avgöra. Studien visar att uppfattningen om vad en livsfråga är verkar skilja sig åt lärare emellan. Livsfrågor är svåra att svara på och en av aspekterna som gör dem speciella är att de generellt sett inte går att ge några definitiva svar. Detta tros vara en av många anledningar till att de även kan vara svåra att undervisa kring. Livsfrågor har varit en del av kursplanen för ämnet religionskunskap i ungefär 50 år. Trots det anser svenska forskare att det finns mycket som tyder på att de ännu inte verkar vara implementerade som en naturlig del av undervisningen.  Detta arbete visar att det kan finnas många olika sätt för lärare att arbeta med livsfrågor om man är kreativ och har ett eget intresse kring dem. Vilket bland annat visat sig i den utförda enkätundersökningen kring hur lärare undervisar om livsfrågor.

In this study, I will explore upper secondary school pupils' experiences of education in controversial issues within civics and social sciences. In the study, I employ a qualitative interview method to produce a material relating to the study's central theories, which is founded in Stradling's research on controversial issues where both understandings of the concept as well as teaching strategies are collected. Stradling's theory on controversial issues is given context and is supplemented with contributions from Hand and Levinson as well as Hess. In this study, I also utilize Aspelins interpretation and addition to Biestas typology of purposes with education. Lastly, Tryggvason's understanding of agonism and didactics has an important role in the theoretic frame of the study. The study is structured with four different didactic themes illustrating the relations between research questions, theory, and method.

Den palliativa vården blir aktuell när det inte längre finns någon bot utan det enda som kvarstår är symtomlindring. Fokus handlar om att lindra lidande för patienterna, vare sig det är fysiskt, psykologiskt, socialt eller andligt. Det är vanligt förekommande att existentiella frågor uppstår i detta skede. Dessa frågor kan innefatta livet, personens existens och död. Många gånger kan dessa frågor vara svåra att hantera för sjuksköterskor. Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet kring det existentiella samtalet med patienten vid palliativ vård. Metod: Studiens design är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar söktes i två databaser. En granskningsmall från Högskolan Kristianstad användes för att granska artiklarnas kvalitet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess. Resultat: Beskriver sjuksköterskors erfarenhet kring existentiella samtal och bygger på 10 kvalitativa artiklar, där två huvudkategorier skapades; kommunikationens betydelse i mötet och kompetensens betydelse vid samtal med patienter, dessa hade sedan fyra underkategorier. Diskussion: Utifrån Shentons kvalitativa trovärdighetsbegrepp har styrkor och svagheter diskuterats. De centrala fynden; Kommunikationens betydelse, hur tid, mod, ansvar påverkar sjuksköterskans erfarenhet kring existentiella samtal. Fynden diskuterades utifrån etiken, samhällsperspektivet utifrån McCormack & McCance, personcentrerade vårdteori.

This study builds upon semi-structured interviews. With this study I am to research how seven student teachers view controversial issues and face the challenges that come with handling controversial situations in the classroom environment. The study builds upon earlier research in an abductive approach where my theoretic framework meets and expands in my collected data. In the study I show how seven student teachers at the end of their education view controversial questions as being created through a discourse of open-closed question and empirical-policy questions. My interviewed student teachers also perceived controversial questions as corelating with the context of the classroom. I found this to be one factor the student teachers, in my study, used in deciding what becomes controversial. In the study knowledge about how student teachers handle controversial situations were also brought into view. I can show how the seven student teachers value discussion as a tool to counter controversial situations. My empirical data split into two dominating groups. One takes the stance of the debate leader: letting their student subjects discuss freely without steering them towards certain values or norms. The second group take the stance of the norm provider: they act as a steering force towards the important norms and values that the curriculum and the school have dictated.

No description available.

Sveriges utveckling till ett mångkulturellt och mångreligiöst land har de senaste decennierna förändrat vilka frågor vi möter och diskuterar med varandra. Religionskunskap som ämne ska ge elever möjlighet att utveckla en beredskap att förstå och leva i ett samhälle präglat av mångfald. En mångfald präglat av kulturmöten där värderingar ställs mot varandra och eventuellt skapar kontroversiella frågor som vi måste lära oss att hantera. Syftet med studien är att undersöka verksamma gymnasielärares upplevelser av att arbeta med kontroversiella frågor inom religionskunskapsundervisning i form av undervisningsmetoder, positionering av deras egna åsikter samt vad som anses vara kontroversiellt i religionsklassrummet idag, och varför.För att besvara syftet användes kvalitativ intervju där fem verksamma gymnasielärare intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av socialiseringsteori, sociokulturellt perspektiv och med hjälp av begrepp som intersektionalitet, interkulturalitet och ”vi- och dem” samt islamofobi.Resultatet visade att lärarna upplever Islam, frikyrkor och samfund, HBTQ och kön/genus och tro och vetenskap som teman för vad som anses vara kontroversiellt att tala om i religionskunskapen. Den undervisningsmetod som främst förespråkades var det öppna samtalet, där elever får fördjupade kunskaper genom att ta del av varandras perspektiv på kontroversiella frågor. Lärarnas positionering av sina åsikter i relation till arbete med kontroversiella frågor utmärks av en gränsdragning mellan privat och personligt, var denna gränsdragning går varierar mellan lärarna men de som förespråkar öppenhet menar att detta skapar en hemmiljö i klassrummet som gör det lättare för elever att diskutera kontroversiella frågor. De som gör striktare dragningar mellan privat och personligt menar att transparens med sina åsikter kan leda till att elever anpassar till läraren i rädsla om att deras betyg ska påverkas om deras åsikter skiljer sig från lärarens.

Jönsson, K & Mattsson, L. Personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15-högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund: Den palliativa omvårdnaden är uppbyggd på fyra hörnstenar; symtomlindring, mångprofessionellt samarbete, kommunikation och stöd till närstående. Inom palliativ vård uppkommer frågor som rör vår existens. Varför finns vi här på jorden? Varför måste vi dö? Vad är meningen med livet? Döden angår oss alla och som sjuksköterska är det viktigt att se döden som en naturlig del av vår livsprocess eftersom det är oundvikligt i sjuksköterskans professionella yrke. Varje människa har rätt att få värdig vård vid livets slutskede. På grund av begränsad forskning och därmed även varierande kunskap bland sjuksköterskor, behövs personers upplevelser av existentiella frågor inom palliativ vård belysas. Syfte: Syftet är att beskriva personers upplevelser av existentiella frågor i palliativ vård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och Psycinfo. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. De tio utvalda studierna analyserades utifrån Forsberg och Wengströms åtta-stegs modell. Resultat: Analysen genererade fem olika temarubriker; Funderingar kring meningen med livet, tankar om religion och andlighet, det existentiella lidandet, Upplevelser av hopp, frid och acceptans, samt existentiella tankar kring döden. Konklusion: För att kunna utföra en evidensbaserad omvårdnad krävs kunskap om existentiella frågorna och upplevelserna som presenteras i litteraturstudiens resultat. / Jönsson, K & Mattsson, L. Existential issues among persons who receive palliative care. A literature review. Degree Project in nursing 15 credit pionts, Malmö University; Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background: The palliative care is built on four cornerstones; symptom relief, multi-professional collaboration, communication and support for related parties. In palliative care issues arise that concern our existence. Why are we here on earth? Why do we have to die? What is the meaning of life? Death applies to all of us and as a nurse, it is important to see death as a natural part of our life process because it is an inevitable part of the nursing profession. Thus, every person is entitled to receive a dignified care at the end of life. Every person is entitled to receive valuable care at the end of life. Due to limited research and thus also varying knowledge from nurses, the necessary persons experiences of existential issues in palliative care are highlighted. Purpose: The purpose is to describe people's experiences of existential issues in palliative care. Method: Qualitative literature study with data gathering from the databases CINAHL, PubMed and Psycinfo. The studies were quality-scrutinized according to the SBU's review template for qualitative studies. The selected studies were analyzed on the basis of Forsberg and Wengström's eight-step model. Result: The analyzes generated five different theme headings; what is the meaning of life, thoughts of religion and spirituality, the existential suffering, a sense of hope, peace and acceptance, and + existential thoughts about death. Conclusion: Knowledge of existential issues and experiences presented in the literature study's result is required to be able to carry out an evidence-based nursing.