Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.

<p><!--StartFragment--></p><p>Within the near future Sweden will be facing a large number of successions of ownership  within the agriculture and forestry sector, which is why it is important to acknowledge the question of alternatives for transfer of ownership. The purpose of this thesis is therefore to analyze the existing law as well as the various options for how to transfer the ownership concerning succession of ownership within family-owned agriculture and forestry businesses. This thesis pays particular attention to the complexity of problems that refer to joint ownerships and the great importance of the emotional questions that arise when a succession of ownership is being implemented.</p><p>A succession of ownership can be planned as well as unplanned. When implemented through inheritance the transfer to the younger generation is unplanned. There are several effects of an unplanned succession of ownership and these effects can be harmful for the company as well as the family. If planned preparations can be made then the process can be facilitated by the involvement of the complete family. A planned succession is carried out through purchase, gift or testament. The implementation is a lengthy process and consideration must be taken not only to the economic and legal aspects but also the emotional. A succession can lead to jealousy and arising disputes within the family during and after the succession if the emotional questions are neglected.</p><p>Approximately a third of all agricultural and forestry businesses are owned by more than one person in a joint ownership. Joint ownership can arise through various different reasons such as unplanned, through inheritance or testament, or planned, through purchase or gift. Numerous problems could arise through joint ownership, for example, where there are several joint owners, there could be several different perceptions on how to manage the property. There is the possibility to apply for trusteeship for the property by a legal guardian, however, it is not suitable for every constellation. Agriculture and forestry businesses are often owned as a joint ownership despite the fact that only one of the joint owners conducts and lives on the estate. These problems illustrate that joint ownership is not recommended, and when planning the succession of property, it is always important to be aware of the negative implications of joint ownership.</p><p>It is hard to define an emotional question and there is no unequivocal answer to what such a question implies. The importance of these questions during a succession of ownership should not be belittled since they can determine the outcome of the succession. The emotional questions have a great impact on the succession as a whole and involve everyone. The importance of these questions has attracted more attention during the previous years but there is still a lack of investigations within this area and it is therefore important to highlight their existence.</p><!--EndFragment--><p> </p>

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svenskundervisningen och dess bredd kan bedrivas i år 7-9. Det är en studie i vilken nyutexaminerade lärare kan ta del av erfarna lärares tips, upplevelser och reflektioner kring svenskämnet. Det finns en mångfald i svenskämnet som många andra skolämnen saknar. Denna mångfald ger även detta examensarbete variation. Fokus ligger dock på tre teman: <i>Lärarstilar, Att nå eleverna</i> och <i>Existentiella frågor</i>. Studien bygger dels på litteratur men främst på en intervjustudie. Resultatet visar att flertalet lärare ändrar sin lärarstrategi under åren och att det vanligtvis innebär en förflyttning från strikta planeringar till flexibilitet. Vidare visar studien att lärare söker motivera sina elever i svenska genom egen personlig inspiration, glädje och meningsfull undervisning. Slutligen betonar samtliga lärare vikten av att behandla etiska och existentiella frågor med försiktighet. Dessa frågor är kopplade till skönlitteratur och personliga uppsatser.</p>

<p>Studiens syfte var att analysera om pedagoger introducerar existentiella frågor och vad de har för motiveringar till om de gör det eller inte. Syftet var vidare att analysera de förhållningssätt som pedagoger har och som de tycker är viktiga då de bemöter barns frågor om döden och när de har sorg. Den kvalitativa intervjumetoden har använts, eftersom målet var att få nyanserade beskrivningar av pedagogernas förhållningssätt. Fyra pedagoger med förskollärarutbildning som arbetar i förskoleklass har varit med i studien. Enligt pedagogerna är barn mottagliga för att kommunicera om vad döden innebär, när de själva får erfarenhet av det då t.ex. en nära anhörig avlidit, det är då barnen tar det till sig. Pedagogernas åsikter om hur barn hanterade sorgen efter någon som avlidit på deras skolor var olika. Några pedagoger ansåg att barnen var nyfikna och ställde vetgiriga frågor om hur dödsfallet gått till. Pedagogerna hade inte någon teoretisk kunskap från lärarutbildningen eller från andra kurser gällande barns existentiella frågor och deras sorg. Undersökningen visar att de hade önskat det.</p>

No description available.

No description available.

Naturvetenskap är en viktig kunskap att besitta för alla i ett samhälle. Inte minst för att förstå och förhålla sig kritisk mot mycket av den information som vi möts av dagligen genom media. De val vi gör påverkar oss som individer både lokalt och globalt, inte bara idag utan även framåt. Trots ämnets betydelse för samhället är många elever allt mindre intresserade av naturkunskap i skolan. Deras brist på intresse för naturvetenskap har visat sig genom flera internationella studier där studieresultaten så väl som attityden gentemot ämnet försämrats. Den här systematiska litteraturstudien syftar därför till att belysa det faktum att naturkunskapsundervisningen är i behov av en förändring för att vända den här negativa trenden. Studien syftar även att undersöka hur naturkunskapsundervisningen kan utvecklas genom en relativt ny undervisningsmetod. Denna undervisningsmetod lyfter sociovetenskapliga frågor där eleverna får utreda aktuella händelser eller problem genom att angripa det inte bara naturvetenskapligt utan även bland annat etiskt och socialt. Flera forskningsresultat visar att detta är ett arbetssätt som ger positiva effekter på elevers förståelse och engagemang i ämnet. Ytterligare forskning behövs inom ämnet, särskilt med fokus på grundskolan, för att anpassa arbetsmetoden för alla åldrar.

Denna studie syftar till att undersöka lärares förhållningssätt till begreppet mångfald så som det skrivs fram i ämnesplanen för religionskunskap i LGY11. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med lärare i religionskunskap på gymnasiet. Dessa intervjuer har tolkats med hjälp av en narrativ analysmetod och relaterats dels till olika filosofiska perspektiv, normkritisk pedagogik samt fältet för kontroversiella frågor i undervisning. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader mellan lärarnas förhållningssätt. En likhet var att många av dem intog ett elevperspektiv i sin undervisning och berättade om hur de anpassar sin undervisning till olika elevgrupper. En skillnad berör hur man uppfattar själva religionsämnet som sådant; vissa av lärarna talade i termer av att motverka fördomar, andra om att ämnet kan bidra till en ökad förståelse hos eleverna själva.

Denna uppsats har undersökt syftet om hur lärare ska arbeta med kontroversiella frågor i undervisningen i ämnet samhällskunskap. Undersökningen har utgått ifrån vetenskapliga didaktiska teorier med fokus på den didaktiska triangeln med grundfrågorna vad, hur och varför.

Tidigare forskning indikerar att det är många elever idag som kan läsa en text utan några större svårigheter, men när det kommer till elevernas förståelse för textens innehåll finns det ofta brister. Elever i dagens skola ges enligt skolinspektionen för lite tid till att utveckla sina kunskaper kring att reflektera och bearbeta texter. Syftet med studien är att se hur elever bearbetar och diskuterar texter i grupp när de får möjlighet att delta i textsamtal i svenskundervisningen. Detta görs genom att ta reda på hur samtal förs i grupp utifrån frågor i strukturerade textsamtal samt vilka typer av frågor som ställs av lärare och elever när eleverna samtalar om texter. Resultatet redogör för att eleverna i studien använder sig av vägledande frågor, utforskande frågor samt öppna och slutna frågor när de för ett textsamtal i grupp. Resultatet belyser betydelsen av att använda frågor under textsamtal för att få ett kunskapsutbytande samtal. Vidare indikerar resultatet att en betydelsefull faktor är den typ av frågor som ställs och hur samtalet byggs vidare utifrån dem. Studiens slutsats är att det förekom vägledande, utforskande och öppna samt slutna frågor i de genomförda textsamtalen och att de har olika betydelse för samtalets djup. Det vi tar med oss från studien är betydelsen av textsamtal för att gynna elevernas läsförståelse där vi som framtida lärare vill visa betydelsen av textsamtal som undervisningsform och bidra med de kunskaper vi tagit till oss.