Friskvård, är en del i det hälsofrämjande arbete som idag bedrivs på de flesta arbetsplatser. På Kriminalvården i Borås bedrivs friskvårdsarbetet genom ett generöst friskvårdsbidrag, flertalet friskvårdsförmåner och en lokal idrottsförening. Syftet med denna studie är att undersöka inställningen till friskvård på Kriminalvården i Borås med fokus på friskvårdens syfte, ledarskapets roll i friskvårdsarbetet och medarbetarnas delaktighet. Studien grundar sig i kvalitativa intervjuer som sedan analyserats genom tidigare forskning inom hälsofrämjande arbete samt teorin Krav-Kontroll-Stöd. Både ledningsgruppsrepresentanter och medarbetare på olika nivåer i organisationen har intervjuats. Resultatet visar på bristande delaktighet, som i studien symboliseras av en uppmärksammad vattenmaskin på arbetsplatsen. Även aspekter som bristande kommunikation, att friskvården inte sammankopplas med övrigt arbetsmiljöarbete samt att frågor om hälsofrämjande inte prioriteras i ledningsgruppen lyfts fram. Genom studien får läsaren ta del av hur hälsofrämjande arbete kan bedrivas men framför allt ges också inblick i en, för många, helt okänd arbetsmiljö bakom låsta dörrar.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka via enkäter, 43 kontorsarbetares nyttjande av friskvård, självskattad fysisk aktivitet och psykisk hälsa. Exempel på frågeställningar var: -Hur stor andel av de tillfrågade kontorsanställda nyttjade respektive inte nyttjade friskvårdsbidraget? -Vad var nivåerna på skattad fysisk hälsa, fysiska aktivitetsnivåer samt psykisk hälsa gällande symtom på depression och ångest hos den grupp som uppnådde FYSS-rekommendationerna för fysisk aktivitet i hög intensitet, 75–150 minuter/vecka, jämfört med den grupp som inte uppnådde dessa rekommendationer? Metod: Totalt 43 kontorsarbetare svarade på en digital enkät med frågor om skattad fysisk och psykisk hälsa, fysiska aktivitetsvanor, friskvård, samt om symtom på ångest och depression via enkäterna GAD-7, HAD & PHQ-9. Resultaten analyserades i SPSS. Mann-Whitney U-test användes för att se om det var någon signifikant skillnad i enkätsvaren mellan de två uppdelade grupperna som rörde sig mindre än respektive mer än 75min/vecka högintensiv fysisk aktivitet (<75 min VPA/v resp. >75 min VPA/v, VPA = Vigorous Physical Activity = högintensiv fysisk aktivitet). Resultat: Exempel på huvudresultat var att gruppen >75 min VPA/v, gentemot de <75 min VPA/v, visade signifikant högre värden för självskattad fysisk hälsa; tid per vecka i minst måttlig samt i högintensiv fysisk aktivitet; styrketräningstid; antal veckodagar med fysisk aktivitet i minst 60 minuter; och slutligen uppnått rörelsebehov. Ytterligare en signifikant skillnad sågs för examensnivån mellan de två grupperna, med högre examensnivå i snitt för gruppen >75min VPA/v. Det framkom ingen statistisk signifikant skillnad på frågorna om skattad psykisk hälsa eller i GAD-7, HAD och PHQ-9 mellan de två grupperna. Inte heller någon signifikant skillnad på antalet som nyttjade friskvårdsbidraget eller vilket maximalt belopp de hade i sitt friskvårdsbidrag, sågs mellan de två grupperna. Dock noterades en viss trend med högre friskvårdsbelopp för gruppen >75 min VPA/v. Slutsats: Gruppen >75 min VPA/v skattade bättre på frågorna gällande fysiska aktivitetsvanor och skattad fysisk hälsa samt uppgav en högre utbildningsnivå. Vi såg en viss tendens till att den gruppen i snitt får en högre utbetald summa friskvård jämfört med grupp <75 min VPA/v. Det kan spekuleras om att detta kan vara en bidragande faktor till att dessa individer rör sig mer och i sin tur skattar en högre fysisk hälsa. Dock, då inga signifikanta skillnader sågs gällande friskvårds­bidraget, kan inga slutsatser dras om att det är friskvårdsbidraget som påverkar studiens utfall.

<p>Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning.</p> / <p>The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.</p>

<p>Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.</p><p>Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.</p>

<p>Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön.</p><p>I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal. Jag intervjuade också en förskollärare på varje förskola. Avslutningsvis följer resultaten av frågeställningar, observationer, intervjuer och diskussioner.</p><p>Denna slutrapport är tillkommen eftersom jag vill undersöka följande:</p><ol><li>Är det skillnad på arbetssättet hos barnpedagogerna på fyra olika förskolor (två närbelägna till naturen och två centralt i staden)?</li><li>Har det betydelse för naturverksamheten om förskolan ligger nära naturen eller centralt?</li><li>Påverkar barnpedagogernas naturintresse verksamheten?</li><li>Vilka svårigheter föreligger för barnpedagogerna när de ska ut med barnen i naturen?</li></ol><p>Mina observationer påvisade/påvisar att barnpedagogernas arbetssätt med naturverksamheter inte bedrivs likartat på dessa fyra förskolor. Barnen är ute mer i naturen på de förskolor som är närbelägna naturen än på de förskolor som är förlagda i centralområdena. Barnpedagogernas naturintresse är en bidragande orsak till att dessa förskollärare väljer att arbeta inom naturområdet med barnen. De svårigheter som uppstår under vintertid är då förskollärarna skall ut i kylan med barnen. Brist på pengar är ett problem för de förskolor som ligger i centrala områden. Det är kostsamt att åka buss med en stor grupp barn till naturliga skogsområden.</p> / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet ht 1998.

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p>Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p<0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och<em> Self Determination Theory.</em><em></em></p><p><strong>Resultat</strong></p><p>De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga.</p><p><strong>Slutsats</strong></p><p>Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet.</p> / <p><strong>Aim</strong><strong></strong></p><p>The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? <strong></strong></p><p><strong>Method</strong></p><p>The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p <0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong></p><p>Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy.</p><p><strong>Conclusions </strong><strong></strong></p><p>This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.<strong></strong></p>

Bakgrunden till undersökningen är att arbetsplatsen är en viktig arena att arbeta hälsofrämjande på, eftersom en stor del av befolkningen nås via denna och olika hälsobeteenden kan påverkas innan ohälsa uppstår. En framgångsrik strategi för att skapa hälsosammare arbetsplatser är att arbeta med friskvård. Om människor ska kunna leva hälsosamt krävs att de får möjlighet att göra det även på arbetsplatsen, då hälsa bör ses ur ett helhetsperspektiv. EduTainer har utarbetat en metod för att arbeta med friskvård på företag. Ett företag som arbetat efter denna metod, med gott resultat, är Måleriproduktion AB. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som underlättar respektive försvårar för friskvårdsarbete på Måleriproduktion AB samt att studera vilka faktorer som är viktiga hos den externa aktören för att uppnå ett framgångsrikt friskvårdsarbete på arbetsplatsen. Undersökningen baseras på kvalitativ metod och intervjuer har genomförts med åtta deltagare i friskvårdsarbetet. Resultatet och slutsatserna visar att faktorer som underlättar för friskvårdsarbete är inställning, socialt stöd, motivation, förändrade rutiner och en extern aktör. Faktorer som försvårar för friskvårdsarbete är tidsbrist, brist på gemensamma aktiviteter och andra faktorer på själva arbetsplatsen. Viktiga faktorer hos den externa aktören är att den förmedlar bred information samt att upplägget är varierande med föreläsningar, individuell rådgivning, tester och uppföljning. / The background for the study is that the workplace is an important arena to work with health promotion, since a large amount of the population can be reached by the workplace and different health behaviors can be affected before ill health appears. A successful strategy for creating healthy workplaces is to work with preventive health care. If people are going to be able to live healthy lives, they need to get the opportunity to live healthy even at the workplace, because health is supposed to be seen from a holistic point of view. EduTainer has created a method, used for companies, to work with preventive health care. A company which has adopted this method, with good results, is Måleriproduktion AB. The aim of this study is to examine what factors that simplify respectively complicate working with preventive health care at Måleriproduktion AB and to study what factors that are important for the external operator to achieve a successful preventive health care-work at the workplace. The study is based on qualitative method and interviews have been made with eight participants of the preventive health care-work. The result and the conclusions show that the factors that simplify working with preventive health care-work are attitude, social support, motivation, a change of routines and an external operator. Factors that complicate working with preventive health care are lack of time, lack of common activities and other factors at the workplace itself. Important factors for the external operator are that the information is widely mediated and that the framing is varied with lectures, individual counselling, tests and follow up.

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget. Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet. De ställde dock om sina förväntningar och genom jämförelser med andra, såsom utländska kollegor, fann de sig i situationen. En osäkerhet över vad som gäller med pension fanns bland de intervjuade. Friskvårdprojektet kan ha fungerat hälsofrämjande, eftersom det för de intervjuade bidrog till ökad medvetenhet om hälsan. Det enligt oss största bidraget med friskvårdsprojektet var att deltagarna kände välbefinnande i att företaget satsade på just dem. Ett friskvårdprojekt kan därmed leda till ökad motivation hos äldre anställda att arbeta kvar till 65, men eftersom de intervjuade fortfarande upplevde hinder i arbetet skulle insatser även i arbetet kunna öka deras möjligheter och vilja att arbeta till 65.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som samvarierar med utnyttjandet av friskvård på arbetsplatsen för att på så sätt få en djupare förståelse för vad som kännetecknar individer som är fysiskt aktiva eller inaktiva. Frågeställningarna var: Vilka är de främsta motivationsfaktorerna till att vara fysiskt aktiv? a) bland dem som utnyttjar friskvård, b) bland dem som inte utnyttjar friskvård men är fysiskt aktiva. Vilka är det vanligaste hindren till att inte utnyttja friskvård i form av fysisk aktivitet? Vilka olika beteendemässiga och sociala faktorer samvarierar med utnyttjandet av friskvård? Metod Undersökningen var en tvärsnittsstudie som genomfördes med hjälp av en web-enkät som mestadels bestod av strukturerade svarsalternativ. Urvalet bestod av 272 anställda inom administration och service. Bearbetningen av resultatet har gjorts i statistikprogrammet SPSS där signifikansnivån sattes till (p&lt;0,05). Tolkningen av resultatet har gjorts med utgångspunkt från Social Cognitive Theory och Self Determination Theory. Resultat De som utnyttjade friskvårdserbjudandena motiverades främst av att ”hålla sig i form och må bra” vilket enligt teorin är ett yttre motiv. De som inte utnyttjade friskvårdserbjudandena men var fysiskt aktiva motiverades främst av att de ”tycker det är kul” vilket tolkas som ett inre motiv. Det mest förekomna hindret för att inte vara fysiskt aktiv var ”jag hinner inte på grund av familjesituationen”. Resultatet visade en statistiskt signifikant samvariation mellan utnyttjande och ålder, kön, fysiskt aktiva vänner och måttet på självtillit/självförmåga. Slutsats Denna studie visar, liksom tidigare forskning antytt, att det finns ett samband mellan beteendemässiga och sociala faktorer och fysisk aktivitet. Personer som var fysiskt aktiva genom friskvård hade en högre självtillit/självförmåga än de som inte deltog, de uppgav också att de hade vänner som var fysiskt aktiva vilket antyder att det sociala stödet fungerar som en motiverande faktor men även utgör ett hinder när det saknas. Det är viktigt att sträva efter att individer styrs av inre motiv samt uppnår en hög självtillit/självförmåga som kan bidra till att man lättare klarar av de hinder som kan uppstå. Sett ur ett ledarskaps- och hälsopedagogs-perspektiv kan dessa kunskaper vara till hjälp i samband med friskvårdssatsningar på arbetsplatsen samt vid arbete med beteendeförändringar för fysisk aktivitet. / Aim The purpose of this study was to investigate factors that covary with the use of wellness in the workplace in order to gain a deeper understanding of the characteristics of individuals who are physically active or inactive. Questions were: What are the main factors of motivation to be physically active? a) among users of the wellness benefit, b) among those who do not use the wellness benefit but are physically active. What are the most common barriers for not using health care in the form of physical activity? What are the various behavioural and social factors that correlated with the utilization of the wellness benefit? Method The study was a cross-sectional study conducted using a web survey that consisted mostly of structured answers. The sample consisted of 272 employees in administration and service positions. The results were processed using the statistical program SPSS where the significance level was set at (p &lt;0.05). The interpretation of the results was based on Social Cognitive Theory and Self-Determination Theory. Results Those who used wellness benefits were primarily motivated by "keeping in shape and feel good" which in theory is an external motive. Those who did not utilize wellness benefits but were physically active were primarily motivated by the fact that they "think it's fun" which is interpreted as a single motif. The most common reason given for not being physically active was "I do not have time due to family situation". The results showed a statistically significant correlation between use and age, gender, physically active friends, and active friends, and the measure of self-efficacy. Conclusions This study indicated that there is a correlation between the behavioural and social factors and physical activity. People who were physically active through fitness had a higher self-efficacy than those who did not participate; they also reported that they had friends who were physically active, suggesting that social support acts not only as a motivating factor but also an obstacle when it is missing. It is important to seek that individuals are guided by an inner motivation and that they reach a high level of self-efficacy that can help them coop with the obstacles that may arise. From a leadership perspective these knowledge can be helpful in the context of wellness initiatives in the workplace and when working with behaviour change for physical activity.

Enligt läroplanen för förskolan Lpf 98 ska förskolorna planera naturverksamheter och miljöaktiviteter för barn. Man vill med detta uppnå att barn ska få en positiv syn på naturvårdsfrågor och lära sig naturens kretslopp. Barn ska lära sig aktsamhet och att ha ett bra förhållningssätt till naturen och miljön. I början av min rapport finns det citat och sammanfattningar från undersökningar, kurslitteratur och artiklar. Jag tar upp naturens betydelse för barnen och vikten av att planera naturverksamhet. Därefter beskriver jag tillvägagångssättet genom observationer av såväl barn som personal. Jag intervjuade också en förskollärare på varje förskola. Avslutningsvis följer resultaten av frågeställningar, observationer, intervjuer och diskussioner. Denna slutrapport är tillkommen eftersom jag vill undersöka följande: Är det skillnad på arbetssättet hos barnpedagogerna på fyra olika förskolor (två närbelägna till naturen och två centralt i staden)? Har det betydelse för naturverksamheten om förskolan ligger nära naturen eller centralt? Påverkar barnpedagogernas naturintresse verksamheten? Vilka svårigheter föreligger för barnpedagogerna när de ska ut med barnen i naturen? Mina observationer påvisade/påvisar att barnpedagogernas arbetssätt med naturverksamheter inte bedrivs likartat på dessa fyra förskolor. Barnen är ute mer i naturen på de förskolor som är närbelägna naturen än på de förskolor som är förlagda i centralområdena. Barnpedagogernas naturintresse är en bidragande orsak till att dessa förskollärare väljer att arbeta inom naturområdet med barnen. De svårigheter som uppstår under vintertid är då förskollärarna skall ut i kylan med barnen. Brist på pengar är ett problem för de förskolor som ligger i centrala områden. Det är kostsamt att åka buss med en stor grupp barn till naturliga skogsområden. / Examensarbete på Barn- och ungdomspedagogiska programmet ht 1998.