Global ETD Search

151	Obligatorisk träning på arbetstid : Förmån eller påtvingad träningshets? / Mandatory training during working hours : Benefit or forced training? Persson, Linda, Johansson Thörnberg, Josefina, Karlsson, Daniella January 2022 (has links) Kandidatuppsats i företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E,Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar. VT 2022. Författare: Daniella Karlsson, Josefina Thörnberg Johansson, Linda Persson Handledare: Iva Josefsson Examinator: Mikael Lundgren Titel: Obligatorisk träning på arbetstid - förmån eller påtvingad träningshets? Syfte: Syftet med uppsatsen är att bidra med en ökad förståelse för hurmedarbetare upplever obligatorisk träning på arbetstid samt hur eventuellpåverkan av deras personliga integritet ser ut. Vidare ämnar fallstudien attbidra med underlag för andra liknande organisationer som vill implementeraträning på arbetstid. Frågeställningar: Hur upplever anställda obligatorisk träning på arbetstid?Hur kan den obligatoriska träningen påverka den personliga integriteten? Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med induktiv ansats.Datainsamlingen har skett via intervjuer med vår kontaktperson som är HRansvarig och sex respondenter. Samtliga respondenter arbetar somtjänstemän på ett byggnads-konsulterande företag med kontor i Malmö och Göteborg. Slutsats: Vår insamlade data har visat att samtliga respondenter överlagkänns mycket nöjda med konceptet obligatorisk träning på arbetstid. Dockuppmärksammas resultat som tyder på att ett etiskt dilemma kan uppstå,grupperingar kan bildas och att det finns gränsöverskridande inslag i form avprestationsmätningar vilka upplevs som mer negativa företeelser i det annarsuppskattade konceptet. Nyckelord: fysisk aktivitet, träning, friskvård, obligatorisk, organisatoriskkontroll, normativ styrning, etik, personlig integritet / Bachelor Thesis in Business Administration III, Organization 15 credits,2FE78E, School of Economics at Linnaeus University in Kalmar. Spring -22 Authors: Daniella Karlsson, Josefina Thörnberg Johansson, Linda Persson Supervisor: Iva Josefsson Examiner: Mikael Lundgren Title: Mandatory training during working hours - benefit or forced training? Purpose: The purpose of the thesis is to contribute with an increasedunderstanding of how employees experience mandatory training duringworking hours and what the possible impact on their sense of privacy lookslike. Furthermore, the case study intends to provide a basis for other similarorganizations that want to implement training during working hours. Questions: How do employees experience mandatory training duringworking hours? How can mandatory training during working hours affectindividuals sense of privacy? Method: The study is a qualitative case study with an inductive approach.The data collection took place via interviews with an HR manager and sixrespondents. All respondents work as salaried employees at a constructionconsulting company with offices in Malmö and Gothenburg. Conclusion: Our collected data have shown that all respondents generallyfeel very satisfied with the concept of mandatory training during workinghours. However, attention is drawn to results that indicate that an ethicaldilemma can arise, groupings can be formed and that there are cross-borderelements in the form of performance measurements which are perceived asmore negative phenomena in the otherwise appreciated concept Keywords: physical activity, training, wellness, mandatory, organizationalcontrol, normative governance, ethics, privacy physical activity training wellness mandatory organizational control normative governance ethics privacy fysisk aktivitet träning friskvård obligatorisk organisatorisk kontroll normativ styrning etik personlig integritet Business Administration Företagsekonomi
152	Möjliggörande till fysisk aktivitet i arbetsgivarens regi : En kvalitativ studie om hur arbetsgivaren främjar en fysiskt aktiv arbetsplats / Enabling physical activity in the employer's regi : A qualitative study of how the employer promotes a physically active workplace Karlsson, Sofie, Ljunglöf Åhlström, Erica, Sagemar, Amandaklara January 2020 (has links) Vi har valt att titta på den fysiska aktivitet som räknas till den friskvård som arbetsplatsen erbjuder. Det handlar om att hjälpa sina medarbetare till en god personlig hälsa, samtidigt som arbetsgivaren själv vinner på hälsosamma medarbetare. Studiens hälsopedagogiska idé innebar att belysa vad som möjliggör till fysisk aktivitet och hur arbetsplatsen kan bidra till personlig utveckling gällande den fysiska hälsan. Syftet med studien var att belysa hur medarbetare och arbetsgivare beskriver aspekter som påverkar möjligheten till att utföra fysisk aktivitet i arbetsgivarens regi. För att analysera och tolka studien har vi använt oss av en teori och ett perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ett salutogent perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta respondenter varav fyra var arbetsgivare och fyra var medarbetare. Studien kunde av resultatet konstatera att det är viktigt för arbetsgivaren att involvera medarbetarna i det utbud som erbjuds för att så många som möjligt ska nyttja friskvården på företaget. Det är även viktigt för arbetsgivaren att ta tillvara på den sociala tillhörigheten som uttalats vara en stor motiverande faktor och bibehålla denne som en positiv aspekt i medarbetarnas vardag. / In this study, we have chosen to look at the physical activity that counts as the wellness that the workplace offers. It is about helping your employees to good personal health, at the same time as the employer itself benefits from healthy employees. The study's health pedagogical idea meant to shed light on what enables physical activity and how the workplace can contribute to personal development regarding physical health. The purpose of the study was to shed light on how employees and employers describe aspects that affect the possibility of performing physical activity under the auspices of the employer. To analyze and interpret the study, we have used a theory and a perspective, Bronfenbrenner's developmental ecological model and a salutogenic perspective. The study was based on a qualitative approach where individual interviews were used as a data collection method. The sample consisted of eight respondents, four of whom were employers and four were employees. The study was able to establish from the results that it is important for the employer to involve the employees in the range offered so that as many as possible will use the wellness at the company. It is also important for the employer to take advantage of the social affiliation that has been stated to be a major motivating factor and maintain it as a positive aspect in the employees' everyday lives. Physical activity Salutogenic perspective Wellness Workplace Arbetsplats Friskvård Fysisk aktivitet Salutogent perspektiv Pedagogy Pedagogik
153	Friskvård på arbetsplatsen och dess samband med hälsan och sjukskrivningsdagar / Wellness care in the workplace and its relationship with health and sick days Hermansson, Robin, Jamal, Rojan January 2013 (has links) Bakgrund: Folkhälsomyndigheten och Världshälsoorganisationen är överens om att fysisk aktivitet påverkar den fysiska hälsan (den del av hälsan som läkare kan mäta) positivt och gör att människor har lättare att hantera eller helt undvika skador och sjukdomar. Båda är också överens om att den psykiska hälsan (den känslomässiga hälsan) har inflytande över hur väl människor hanterar skador och sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka om friskvård på arbetsplats har någon inverkan på den fysiska och psykiska hälsan samt sjukfrånvaron. Metod: Denna studie är en litteraturundersökning som innehåller 20 vetenskapliga artiklar. Insamling av data har gjorts via sökmotorer som rekommenderas av universitetsbiblioteket i Skövde. Alla forskningsdokument är granskade av andra forskare. Resultat: Friskvård består av många olika delar som fysisk aktivitet, kostvanor, arbetsplatsmiljö och CBT och stresshantering. Fysisk aktivitet verkar vara den enskilt mest effektiva formen av hälsovård mot sjukledighet och minskad produktivitet, även matvanor och KBT och stresshantering verkar också visa ett inflytande över sjukledighet och produktivitet. Slutsats: Friskvård på arbetsplatsen har ett positivt inflytande på att minska sjukfrånvaron och har en viss potential ör att förbättra produktionen bland de anställda. / Background: The Public Health Authority and the World Health Organization agree that physical activity affects physical health positively, enabling people to deal with or completely avoid injuries and diseases. Both are also convinced that mental health has influence over how well people handle injuries and diseases. Purpose: The purpose is to investigate whether healthcare in the workplace is related to on physical and mental health and sickness absence. Method: This study is a literary survey that contains 20 research papers. Collection of data has been done through search engines recommended by the University library in Skövde. All research papers are peer reviewed. Results: The field of wellness care is composed of many different parts such as physical activity, dietary habits, workplace environment and CBT and stress management. Physical activity appears to be the single most effective form of wellness care against sick-leave and decreased productivity, though dietary habits and CBT and stress management also appears to show some positive influence over sick-leave and productivity as well. Conclusion: Wellness care in the workplace has a positive influence on decreasing the absence of illness and holds some potential to improve the production among the employees. Wellness Occupational health care Health Sick-leave Friskvård Företagshälsovård Hälsa Sjukfrånvaro
154	Hur mäter företag friskvård? : En kvalitativ studie om friskvård som nyckeltal. Into, Sarah, Schimmele, Annika January 2023 (has links) Bakgrund: Sjukfrånvaro, sjukskrivningar och ohälsa är något som kostar både samhället och företagen mycket pengar. En medarbetares personliga hälsa spelar en stor roll när det kommer till både lönsamhet och produktivitet på arbetsplatsen. Motion leder till att en individ blir bättre på att planera arbetsuppgifter, får bättre koncentration och initiativtagande. Många företag investerar i sin personal i form av friskvård, men den förbättrade prestationen varken redovisas eller mäts på ett specifikt konto i redovisningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur företag använder sig av nyckeltal som mäter den ekonomiska resultateffekten av friskvård och andra hälsofrämjande insatser. Metod: Vi kommer i det här arbetet använda oss av en kvalitativ metod tillsammans med en deduktiv ansats. Datainsamling sker genom semistrukturerade intervjuer eftersom vi då har möjlighet att anpassa våra frågor och följdfrågor. Totalt har 14 respondenter från 13 olika företag intervjuats. Slutsats: Studien har visat att företag vanligtvis inte mäter den ekonomiska effektiviteten av friskvård och hälsofrämjande insatser, varken generellt eller med hjälp av bestämda nyckeltal. Flertalet upplever att det saknas ett enkelt tillvägagångssätt och många upplever inte sjukfrånvaron som ett problemområde. Samtidigt visade studien att sjukfrånvaron kan vara missvisande eftersom anställda underpresterar på grund av sjuknärvaro. / Background: Absence due to illness, sick leave and ill health is something that costs both society and companies a lot of money. An employee's personal health plays a big role when it comes to both profitability and productivity in the workplace. Exercise leads to an individual becoming better at planning tasks, gaining better concentration and initiative. Many companies invest in their staff in the form of wellness, but the improved performance is neither reported nor measured in a specific account in the accounting. Purpose: The purpose of the essay is to investigate whether and how companies use key performance indicators that measure the financial performance effect of employee welfare benefits and other health-promoting efforts. Method: In this essay we will mainly use a qualitative method together with a deductive approach. Data collection is conducted through semi-structured interviews, since we then have the opportunity to both adapt our questions and follow-up questions. A total of 14 respondents from 13 different companies were interviewed. Conclusion: The study has shown that companies usually do not measure the financial effectiveness of employee welfare benefits and health promotion efforts, neither generally nor with the help of specific key performance indicators. The majority feel that there is no simple approach and many do not experience sickness absence as a problem. At the same time, the study showed that sickness absence can be misleading because employees underperform due to presenteeism. employee welfare benefits health productivity key performance indicators (KPI) investment efficiency sickness absence presenteeism friskvård hälsa produktivitet nyckeltal investering effektivitet sjukfrånvaro sjuknärvaro Business Administration Företagsekonomi
155	Ett liv efter stressrelaterat utmattningssyndrom : en kvalitativ studie av hur stress hanteras senare i livet av människor med tidigare utmattningssyndrom / A life after stress-related exhaustion disorder : a qualitative study of how stress is handled later in life by people with former exhaustion disorder Börjesson, Petra, Häger, Elsa January 2023 (has links) The purpose of this study was a deeper understanding of how people with former exhaustion disorder deal with stress later in life, what they consider helped and helps them, and their current stress-related challenges. Seven people who considered themselves recovered were interviewed 3-25 years after illness. The semi-structured interviews were transcribed verbatim and analyzed with inductive content analysis. The result was multifaceted, complex and provides a level of detail that favors understanding and practical application. Five main themes described the participants current stress management: Symptoms of stress, Lessons learned, Challenges, Handling and External perspectives. It emerged among other things, that exhaustion disorder changes the whole life forever. That many symptoms, handling and challenges remain even 3-25 years later. That the afterlife means a constant conscious balancing that when it succeeds means well-being but when it fails brings different degrees of increasing problems. A type of relapse where the body and psyche react faster than before, but the person, through self-development and life design, has acquired a better foundation than before for handling stress and uses different strategies and tools to halt and recover. Strategies and tools that might also help other people. / Studiens mål var en djupare förståelse av hur personer med tidigare utmattningssyndrom senare i livet hanterar stress, vad de anser hjälpt och hjälper samt deras nuvarande stressrelaterade utmaningar. Sju personer som ansåg sig återhämtade intervjuades 3-25 år efter sjukdom. De semistrukturerade intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultatet var mångfacetterat, komplext och ger en detaljnivå som gynnar förståelse och praktisk tillämpning. Fem huvudteman beskrev deltagarnas nuvarande stresshantering: Symtom vid stress, Lärdomar, Utmaningar, Hantering och Externa perspektiv. Det framkom bland annat att utmattningssyndrom förändrar hela livet för alltid. Att många symtom, hantering och utmaningar finns kvar även 3-25 år efter. Att livet efter till stor del handlar om en konstant medveten balansering som när den lyckas innebär välmående men då den fallerar ger olika grader av stigande problem. Ett typ av återinsjuknande där kropp och psyke reagerar betydligt snabbare än tidigare men där personen genom egenutveckling och livsdesign skaffat en bättre grund än tidigare för att hantera stressen, samt nyttjar olika strategier och verktyg för att bryta och återhämta sig. Strategier och verktyg som kanske även skulle kunna hjälpa andra människor. Exhaustion disorder Stress-related exhaustion Long-term Stress Coping strategies Health care Utmattningssyndrom Stressrelaterad utmattning Långsiktig Stress Copingstrategier Friskvård Psychology Psykologi
156	Skillnader avseende gemenskap och trivsel på företag med olika friskvårdsinsatser / Health Benefits, Relationships and Well-Being in a Work Environment Hallman, Emmily, Jansson, Ellenor January 2024 (has links) Syftet med denna studie har varit att undersöka om det finns någon skillnad i gemenskap eller trivsel hos företag med olika mängd friskvårdsinsatser samt om det finns någon skillnad i trivsel och gemenskap hos anställda som i högre grad utför dessa aktiviteter tillsammans med kollegor. Forskning har hittat starka band både mellan gemenskap, trivsel och arbetsprestation och mellan fysisk aktivitet, välmående och trivsel. Friskvårdsinsatser har funnits i Sverige sedan slutet av 80-talet för att hjälpa arbetsgivaren ha hälsosamma anställda men ett av huvud- syftena med personalförmåner är enligt den svenska lagen också att skapa trivsel. Studien jämförde två företag genom att skicka ut enkäter till de anställda. Även friskvårdsinsatserna undersöktes för att se om någon av dem utfördes tillsammans med kollegor mer frekvent. Resultaten visade ingen signifikant skillnad i gemenskap mellan företagen och företaget med färre friskvårdsinsatser hade högre trivsel. Slutsatsen att andra faktorer än friskvårdsbidraget vägde tyngre drogs. I jämförelsen av de olika friskvårdsinsatserna framkom att insatsen "kaffe, te, frukt eller annan lättare förtäring" (fika) används oftare tillsammans än de andra. De som alltid fikar tillsammans med kollegor hade också signifikant högre trivsel och gemenskap än de som inte uppgav att de fikade med kollegor frekvent. job satisfaction community health benefits wellness benifits well-being at work friskvård personalvårdsförmåner relationer på arbetet trivsel Applied Psychology Tillämpad psykologi
157	Upplevd hälsa och motivation mellan arbetsplatser med och utan obligatorisk friskvård Olsson, Alexandra January 2024 (has links) Rapporter om mycket stillasittande och sämre folkhälsa lägger allt större fokus på våraarbetsplatser eftersom vi spenderar mycket tid där. En arbetsplats ska vara hälsofrämjande ocherbjuda friskvård, där vissa till och med kräver obligatorisk friskvård på arbetstid. Denna studieundersöker om det finns skillnader på hur personer uppfattar sin hälsa beroende på om de harobligatorisk friskvård eller inte. Vidare undersöks om de är mindre stillasittande, mer fysiskaktiva och mer motiverade till att utföra fysisk aktivitet. 61 respondenter svarade på en enkät,varav 23 respondenter hade obligatorisk friskvård på arbetstid. Enkäten innehöll förutomdemografiska frågor, självskattningsfrågor från tre skalor, Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS), International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) och Intrinsic MotivationInventory (IMI). Resultaten behandlades i Jamovi och redovisades genom medelvärde ochspridningsmått i tabeller och diagram. För att testa signifikansen användes T-test för oberoendegrupper Mann-Whitney U-test och Welch’s t-test. Resultatet visade att respondenterna medobligatorisk friskvård på arbetstid skattade sig själva högre på en egenskattad skala om hälsa,än de som inte hade obligatorisk friskvård. Respondenterna med obligatorisk friskvård skattadesig också utföra mer fysisk aktivitet än de andra respondenterna. Dock hittades ingensignifikant skillnad i motivation eller stillasittande. Resultatet pekar på att arbetsplatser medobligatorisk friskvård bidrar till bättre upplevd hälsa och mer fysisk aktivitet hos sina anställdamen förebygger inte stillasittandet. / Reports of a lot of sedentary behaviour and poorer public health are putting more andmore focus on our workplaces because we spend a lot of time there. A workplace must behealth-promoting and offer wellness and exercise activities, with some even requiringmandatory wellness and exercise activities during working hours. This study examines whetherthere are differences in how people perceive their health depending on whether they havemandatory wellness and exercise activities or not. Furthermore, it is investigated whether theyare less sedentary, more physically active and more motivated to perform physical activity. 61respondents responded to a survey, of which 23 respondents had mandatory wellness andexercise activities during working hours. The survey contained, in addition to demographicquestions, self-assessment questions from three scales, the Salutogenic Health Indicator Scale(SHIS), the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) and the Intrinsic MotivationInventory (IMI). The results were processed in Jamovi and reported through mean and variancemeasures in tables and diagrams. To test the significance, the Mann-Whitney U-test andWelch's t-test were used. The results showed that the respondents with mandatory wellness andexercise activities during working hours rated themselves higher on a self-rated scale abouthealth, than those who did not have mandatory wellness and exercise activities. Therespondents with mandatory wellness and exercise activities also rated themselves performingmore physical activity than the other respondents. However, no significant difference wasfound in motivation or sedentary behaviour. The results indicate that workplaces withmandatory wellness and exercise activities contribute to better perceived health and morephysical activity among their employees, but do not prevent sedentary behaviour. Physical activity Mental well-being Wellness and exercise activities Health-promoting workplaces Motivation Self Determination Theory Fysisk aktivitet Psykisk välbefinnande Friskvård Hälsofrämjande arbetsplatser Motivation Self Determination Theory Psychology Psykologi
158	Anamma det hälsosamma : En kvalitativ studie om hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder / Embrace the wholesome : A qualitative study of how organizations underlying motives affect the implementation of health-promoting activities and measures. Gutsch, Julia, Jonsson, Ellen, Raminen, Maija January 2020 (has links) Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva organisationers hur bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder. Metod: Kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva informanter. Slutsats: Vi kan med denna studie konstatera att det är svårt att säga hur organisationers bakomliggande motiv påverkar införandet av hälsofrämjande arbete, främst på grund av den variation och bredd som ryms i begreppet. När organisationer erbjuder en för stor variation av hälsofrämjande aktiviteter och åtgärder, kan vi inte med säkerhet identifiera vilka motiv som påverkar vilka aktiviteter och åtgärder. / Purpose: The purpose of this study is to describe how underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures. Method: Qualitative study with an inductive approach. The empirical material was col-lected through semi-structured interviews with eleven informants. Conclusion: This study shows that it is difficult to say how organizations underlying motives influence the implementation of health-promoting activities and measures, mainly because of the variety and width of the concept. When organizations offer too much variety in health-promoting activities and measures, it is not possible for us to iden-tify with certainty which motives influence which of the activities and measures. Health-promoting work Employer Branding Work-life balance flexibility Generation Y motivation wellness Hälsofrämjande arbete employer branding balans mellan arbetsliv och privatliv flexibilitet Generation Y motivation friskvård Business Administration Företagsekonomi
159	Läkande rum : - ett examensarbete om arkitektur, psykiatri och läkande miljöer / Curative Spaces : - a Book about Architecture, Psychiatry and healthy Environments and a Vision for Psychiatric Healthcare in the Future Kallstenius, Marie-Louise January 2011 (has links) Projektets syfte är att försöka utröna hur en visionär psykiatri skulle kunna se ut i framtiden. Jag frågade mig om man som arkitekt kan komma med en vision som är en lösning på psykiatrins problem. Hur gör man för att maximera de läkande faktorerna så att patienter återhämtar sig så fort och fullständigt som möjligt? Projektet är också ett försök att förmänskliga en av de stora insitutioner vi är beroende av i samhället och har resulterat i en bok i ämnet och ett designprojekt. Hjärnkoll läkande rum arkitektur psykiatri läkande miljöer brukare anhöriga personal Louis Kahn Rehab Basel Herzog de Meuron evidence-based design toolkit vårdbyggnader anstaltsvård psykiatrireformen empowerment terapiträdgård mentalsjukhus institution öppenvård mellanvård slutenvård folkhälsoarbete sektoriseringen rekreation orienterbarhet integritet sekretess inlevelseförmåga värdighet visioner limträ massivträ sedumtak infotek designelement kontroll överblickbarhet icke-institutionslikt naturmaterial specificitet flexibilitet generalitet forskning kunskap medicin stigmatisering centralisering restorativa miljöer miljöpsykologi enpatientrum tyst kunskap intuition stress designprocessen terapeutiska vårdmiljöer samtalsrum behandlingsformer goda rum god hälsa KASAM sinnlig stimulans landskapsarkitektur socialisering logistik mänskliga behov utemiljöer återhämtning kontinuitet igenkännbarhet trygghet värdighet lokalbehov tvärvetenskap teamarbete inflytande inkännande respekt samverkan detaljer friskvård spa konst inredning friskhus brukarrepresentant NSPH Föreningen Balans helhetssyn coaching Uppsala Ångestsyndrom sällskap samhällsfunktioner rumsorganisation sammanhang byggprocessen lågstimulimiljöer psykos depression tydlighet säkerhetslösningar taktilitet sinnlighet naturmaterial utsikt färgsättning material dagsljus ljudisolering patientsäkerhet personalsäkerhet ergonomi patientaggressioner avskildhet socialisering personligt revir lokalisering estetik upplevelse kontext rumsligheter aktiviteter attityder hållbarhet möten vårdprocess layout planlösning Loudden Norra Djurgårdsstaden visionär psykiatri det psykiatriska mötet innovativt program köksträdgård mötesplatser patienthotell allhus mottagningshus högspecialiserad vård aula konsertsal kontor konferens undervisning gestaltningsprogram psykiatriforskning Architecture Arkitektur

Search results