Studien tar sin utgångspunkt i den ökande förekomsten av coacher och arbetsförmedlingens upphandling av jobbcoacher. Tidigare var arbetsförmedlingen den självklara aktören för arbetssökande i jakt på ett jobb, idag finns möjligheten att få en jobbcoach, Sveriges snabbast växande yrkesgrupp. Hur skiljer sig en jobbcoach mot en arbetsförmedlare? Hur ser jobbcoacherna på sin yrkesroll? Syftet med studien är att undersöka vad jobbcoach innebär som yrkesroll utifrån jobbcoachernas eget perspektiv, ett område som inte tidigare har studerats. Genom symbolisk interaktionsim, funktionalism, professionsforskning samt aktuell forskning inom coaching beskriver studien hur jobbcoacherna ser på sin yrkesroll. Då synen på en yrkesroll är av subjektiv karaktär har ett kvalitativt förhållningssätt samt intervjuer med jobbcoacher använts som metod. Totalt intervjuades åtta jobbcoacher, tre av dessa är verksamma internt inom arbetsförmedlingen och fem är externt upphandlade aktörer. Resultatet visar att jobbcoachernas syn på yrkesrollen inte kan tolkas endast utifrån funktionalism eller symbolisk interaktionism eftersom jobbcoacherna upplever att deras yrkesroll formas såväl av förväntningar från arbetsförmedlingen som av klienterna. Arbetsförmedlingen påverkar arbetssättet och vilka man coachar medan klienterna påverkar relationen samt vilka frågor som ställs. Studien har funnit att jobbcoacherna och deras intressenter förknippar yrket som jobbcoach med låg status. En certifiering av yrket ses därför som positivt ibland jobbcoacherna då det skulle minska antalet oseriösa aktörer. Jobbcoacherna anser att det är viktigt att tydliggöra för klienterna i ett tidigt skede vad en jobbcoach gör och att de inte kommer att bli tilldelade något jobb. Trots detta arbetar jobbcoacherna med matchning där de kontaktar potentiella arbetsgivare. Även om jobbcoacherna talar om vikten att lägga ansvaret på klienten i jobbcoachingen kan det ändå vara jobbcoachen som i slutändan finner jobbet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka snickarglädje i den valda byn Hörda. Genom kvantitativa studier diskuteras hur byns fasaderförändrats över tid samt mer kvalitativa analyser av ett litet antal hus idag. Undersökningar av kataloghus bidrar till en diskussion om hur dagens syn på snickarglädje är vilket även representeras ibyns olika typer av hus. Resultatet av de olika undersökningar som gjorts visar att snickarglädjen har betydelse för byborna. Sedan Funktionalismens genombrott i samhället var länge dekorativa element "förbjudna" på hus men har idag återkommit och återigen smyckkar våra hem. Diskussion förs även om huruvida de ideal snickarglädjens samt Funktionalismens förespråkare skiljer sig åt eller inte.

<p>This essay aims to explore the development of the common foreign and security policy within the European Union as well as the recent addition of the post of High representative in the field of the common foreign and security policy. This essay will attempt to achieve this trough exploring the questions; how have the aim of the European foreign policy developed, how the forms of cooperation has within this field developed and finally what impact will the recent addition of a high representative for the common foreign and security have. My aim is to answer these questions with the help of neo-functionalism.</p><p>The results that came out of this essay point to the direction that the neo- functionalist premise about spill over effects and the notion about increased supranational influence turn out to have some validity in them. The study has shown that during the time the cooperation within the field of foreign and security policy have developed it is possible to see that supranational institutions will gain influence when the scope of integration within a policy area widens and deepens.</p>

Studien syftar till att undersöka vad det är som får vissa människor att vilja engagera sig i sociala frågor i samhället och arbeta ideellt. Studiens forskningsfrågor är Varför börjar människor engagera sig i ideell verksamhet och Vad driver människor att fortsätta engagera sig i ideell verksamhet? För att undersöka detta gjordes sex stycken kvalitativa intervjuer med personer som alla deltog i hjälparbete vid flyktingkrisen 2015 genom organisationen Refugees Welcome Stockholm och som vid den här tidpunkten gjorde sin volontärdebut.   Det har tidigare gjorts studier om ideellt arbete och om motivationsfaktorer bakom socialt engagemang i samhället men det har inte tidigare genomförts en studie som tittar på engagemanget kring flyktingkrisens utspel i Sverige. Den tidigare forskningen visar på att den vanligaste orsaken till att börja ett ideellt arbete är viljan att hjälpa andra människor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Detta resultat har visat sig återkomma de senaste sex åren genom de årliga undersökningar som Volontärbyrån genomfört om ideellt engagemang i Sverige. Andra vanligt förekommande orsaker till att människor engagerar sig ideellt är de påverkningar av sociala kontexter som individer får influenser ifrån. Detta framkommer genom befolkningsstudien utförd av Ersta sköndals högskola som studerat engagemang i Sverige mellan 1992-2014.   Resultaten från den här studien ger stöd åt den tidigare forskningen och visar likväl på att de främsta anledningarna till att människor börjar engagera sig i ideell verksamhet med utgångspunkt i flyktingfrågan är att vilja hjälpa sina medmänniskor och att kunna se resultatet av sina handlingar. Det framkommer även att de sociala strukturerna har en stark påverkan på människors initiativ till att engagera sig ideellt. Resultaten från den empiriska studien diskuteras utifrån utbytesteorin, ett altruistiskt perspektiv och ett strukturellt funktionalistiskt perspektiv. Tolkning av resultaten visar på att det finns stöd för samtliga teorier.

Att Acceptera eller inte – funktionalismens genombrott som mediehändelse 1931–1933. Uppsala Universitet: Inst. för idé-och lärdomshistoria, C-uppsats, Vårterminen 2022. Manifestet Acceptera utkom år 1931 av en grupp framstående svenska arkitekter, och brukar räknas som funktionalismens programskrift i Sverige. De idéer om modern och ändamålsenlig arkitektur som presenteras där, har fått stort inflytande som märks av än idag. Denna uppsats undersöker manifestet Acceptera som medial produkt, från lansering till reception. Vissa forskare menar att funktionalismens starka fäste i Sverige beror på de ambitioner som gjordes på 1930-talet då man ville skapa en folklig förankring i vissa frågor, och därmed integrera publiken och upprätta denna som ett kunskapsobjekt. I uppsatsen ställs därför frågan hur arkitekterna föreställde sig sin publik och vilka medel de använde för att nå ut till denna. Det framgår att manifestförfattarna föreställde sig en irrationell publik som behövde övertygas om att de lever i en modern tid, för att därmed själva kunna börja reproducera funktionalismens ideal. Publiken skulle styras med arkitektoniska hjälpmedel, och övertygas genom manifestet, som med sitt enkla, slagkraftiga och provokativa språk och uttryck syftade till att väcka känslor och tankar hos en publik som inte var insatt i dessa frågor ännu, så att de i förlängningen kunde styras i rätt riktning. I uppsatsen ställs även frågan om hur den faktiska receptionen såg ut i svensk dagspress, för att se hur manifestets idéer togs emot i sin samtid. Genom en närläsning av tidningsinlägg som diskuterade manifestet mellan åren 1931 och 1933 framgår det att den tilltänka publiken inte tycks ha varit involverad i frågan, utan diskussionen om manifestet fördes mest av en redan intern, införstådd grupp arkitekter och konstvetare. Mottagandet av skriften var dock mer delad än vad man idag kanske skulle föreställa sig då manifestet tilldelas sådan stor betydelse för Sveriges modernistiska tankegods. Key words: Acceptera, funktionalism, medborgerlig publik, socialreformism, arkitektur.

In this thesis, done in 2024 at the bachelor program Interior Architecture &amp; Furniture Design, I give a proposal for an alternative future scenario for the cooperative housing organization HSB’s former headquarters at Fleminggatan 41, Kungsholmen, Stockholm. The office, built in 1939 by and for HSB, has after 84 years been passed on to a new owner and user, where the fate of the building is still unclear. I believe that the building should be of great historical value to HSB, especially since HSB’s former director Sven Wallander himself was the architect behind the building. In this work, I explore and propose future uses for the property under HSB’s ownership, and the possibility of going from office to residential through interior design. During the process of analyzing the building’s form and layout, the building turns out to be better suited for collective living with large, shared spaces, rather than private homes. For this reason, the work continues with inspiration from Sven Markelius’ collective housing on John Ericssons gata 6, also on Kungsholmen in Stockholm, which is also built during the same period as the head office (1935). In addition to historical functionalist references such as S. Markelius collective house and S. Wallander’s work for HSB’s history, The design proposal is also based on contemporary work by Andreas Martin-Löf, an architect who I believe has a strong connection to the functionalist ideology and aesthetics, and who has therefore been a great inspiration to the project in an effort to bring the ideas of functionalism further into the housing of the future. The result of the design proposal is a collective house with 75 identical residences of 29 square meters each, accommodating the most private room functions, designed according to the diversity of the households. The target group of this collective house is the social and child-free households of 1-2 persons who also have an interest in the collective lifestyle, and hope for the future. The residences are equipped with, among other things, bathtubs, oak parquet and window boards in swedish green marble, which is in line with the materials and functions associated with the functionalist era of HSB. On the ground floor of the house are the collective house’s common areas where spatial functions that can be shared with other residents take place. These areas include a laundry room with sewing machines and ironing boards, a mini spa, a home theater, a multifunctional living room and office, and a large kitchen for communal cooking and meetings, all of which are designed to meet the different needs and wishes of today’s households. With multiple shared spaces and functions, less is needed in the private home, which is both economically and ecologically sustainable. The aim of this work has been to create a modern interpretation of functionalism that reflects both historical and contemporary aesthetics, by creating a future oriented living environment.   Longing for tomorrow living. Housing for the tomorrow, based on yesterday.

Med detta arbete vill vi se bortom en generellt ogrundad kritik av rekordårens bebyggelse och istället på djupet försöka förstå de kvaliteter som är sprungna ur den tidens ideal. Rekordåren är en unik epok i svenskt bostadsbyggande, och det är av stort samhällsintresse att försöka förstå hur de storskaliga bostadsområdena fungerar, hur de utformats, förändrats och vilket utgångsläge de finner sig i idag. Genom att betrakta dessa områden som del av vårt gemensamma kulturarv finns det möjlighet att på ett nyanserat sätt hitta värden i dess fysiska struktur. I arbetets inledande del görs en forskningsöversikt, med två separata grenar; den ena går igenom rekordårens storskaliga bostadsbebyggelse och dess karaktärsdrag. Den andra delen går igenom begreppet "kulturarv" och synen på vad "värde" innebär i sammanhanget. Sist redogörs den forskning som diskuterat rekordårens bebyggelse som kulturarv. Den huvudsakliga delen i uppsatsen är två fallstudier, så kallade kulturmiljöanalysmetoder - DIVE respektive SAVE som är framtagna av myndigheter från Sverige, Norge och Danmark med fokus på kulturmiljöfrågor. Analysmetoderna appliceras på fallet Rosengård, som valts ut som representativt för ett storskaligt bostadsområde från rekordåren. Metoderna har tagit in historiska dokument och grafiska material (bilder och illustrationer) för att analysera Rosengårds historiska och arkitektoniska kvaliteter. Analyserna görs utefter tydliga metodiker som beskrivs i DIVE och SAVE. Metoderna resulterar i ett antal rekommendationer och förslag på hur de presenterade kulturvärdena kan hanteras vid framtida exploatering och utveckling, som inte fördärvar kulturarvet. I den avslutande delen svarar vi på frågeställningarna om vilka kvaliteter som kan identifieras i rekordårens storskaliga bostadsbyggande, hur synen mellan olika analysmetoder skiljer sig och sist hur framtida ny bebyggelse kan uppföras inom eller i anslutning till dessa områden med hänsyn till dess karaktäristiska fysiska utformning.

<p>Mitt examensarbete har gjorts i samarbete med Skrufs Glasbruk som är ett familjeföretag beläget i Småland. Skrufs Glasbruk står för klarglas, enkelt formspråk som görs på traditionellt sätt och inriktar sig på vardagliga bruks­föremål.</p><p>Uppdraget gick ut på att formge en glasartefakt till hemmiljö, en värmeljus­lykta eller lampa, som ska passa in i Skrufs sortiment. Syftet har varit att öka förståelsen för samarbetet mellan mig som designer och min uppdragsgivare. Målet var att utveckla min kompetens inom glastillverkning i kombination med ljuset.</p><p>Som utgångspunkt i mitt arbete har observationer och intervjuer gjorts samt ljustester löpande under hela projektet. I min designprocess har fokus legat på formarbetet och ITK (identity tool kit). Tillsammans med formkoncept och funktionsanalys har mitt projektarbete formulerats.</p><p>Med nyckelord som enkel, tidlös, dekorativ samt funktionell har jag arbetat fram värmeljuslyktor och lampor i glas. Vackra <em>Ting</em>, stämningsljus som inb­juder till gemenskap, värme och tid för reflektion.</p>

<p>This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students’ practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey. 52 questionnaires have been completed and 6 High School students’ interviews have been carried out. Only 15 % of the surveyed students state that they completely approve with the statement that they can apply their grammatical knowledge in oral production. This shows that the teaching of grammar seems to contribute to the students’ oral skills to a relatively small extent. The result also suggests that there is a larger emphasis on theoretical explanations than on practice in grammar teaching. One of the problems seems to be that the practicing of grammar mainly is in written form. To reach the aims for communicative skills set in the syllabi for modern languages a functional method is suggested, which emphasises on meaning and includes oral practice of grammar.</p> / <p>Detta examensarbete syftar till att undersöka i hur stor utsträckning grammatikundervisningen i franska bidrar till elevernas muntliga, praktiska, förmåga. Är eleverna förtrogna med det grammatiska systemet i franska utan att kunna tillämpa det muntligt i praktiken? Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund samt en empirisk undersökning. En kvantitativ och en kvalitativ metod har tillämpats i den empiriska undersökningen. 52 enkäter har besvarats och 6 djupintervjuer med gymnasieelever i franska har genomförts. Enkätresultaten visade att endast 15 % av de tillfrågade instämde helt i påståendet att de kunde tillämpa grammatiska kunskaper i muntlig produktion. Grammatikundervisningen verkar således bidra till elevernas muntliga förmåga i relativt liten grad. Resultaten talar också för att teoretiska förklaringar ges större utrymme än praktiken i grammatikundervisningen. Ett problem tycks vara att praktiken av grammatiken huvudsakligen sker skriftligt. För att uppnå den kommunikativa förmåga kursplanerna i moderna språk eftersträvar föreslås en funktionell metod där meningsskapande står i fokus och den muntliga praktiken av grammatiken inte förbises.</p>

I Sverige finns det en fysisk likhet som karakteriserar de större, medelstora och även i viss mån de mindre städerna. I dessa städer, med varierande omfattning och utsträckning, finns bostadsområden som på många sätt i sin utformning påminner om varandra. Något som har en huvudsaklig anledning i att dessa bostadsområden är sprungna ur det välkända politiska bostadsbyggnadsprogrammet, benämnt som miljonprogrammet, ifrån vilket nästan en fjärdedel av dagens bostadsbestånd har sitt ursprung. Studiens utgångspunkt är därmed att försöka se hur mycket ett enskilt utvalt exempel ifrån detta miljonprogrammets genomförande, stadsdelen Ryd i Linköping, egentligen kan sägs påverkades och styrdes av de ideal, visioner och idéer som kan sägas var utmärkande för de nationella statliga (SOU) utredningarna på området. Studien avgränsar sig till flerfamiljshus, som var den mest utpräglade bebyggelsen under miljonprogrammet. Den valda metoden i bearbetandet av uppsatsen källmaterial, SOU-publikationer och lokala nämnd- och fullmäktigeprotokoll, är gjorde utifrån en kvalitativ ansats. Studien kommer även att ha en tillämpning av det teoretiska diskursbegreppet som en form av teoretiskt analysverktyg för att fånga tidstypiska ideal och strömmingar i källmaterialet. Bakgrundsdelen och forskningsläge beskriver i uppsatsen begrepp och denna tids olika ideal som präglar planerandet av bostadsområden och bostäder, då främst av begreppen funktionalism och grannskap. Bakgrundsdelen innehåller även en redogörelse för miljonprogrammet och olika perspektiv på dess allmänna historik och tillkomst. Forskningsläget består av två studier av Sophia Lövgren och Lina Lago som har likartade ansatser att urskilja på vilka sätt ett bostadsområde eventuellt kan påverkas och styras av ideal, visioner och idéer från olika nationella nivåer. Studiens resultat pekar på att de nationella SOU-publikationerna på området i väldigt stor utsträckning påverkade och styrde de lokala myndigheterna i den övergripande utformningen av bostadsområdet Ryd. Genom dess uttalade ideal, visioner och idéer påverkades i hög grad planeringsprocessen och utformningen av bostadsområdet samt utformningen av bostäderna. SOU-publikationernas påverkan på Ryd kan tydligast ses igenom den rationella planerings- och byggprocessen samt genom områdets storskalighet och dess upprepande utformning. Det går även att spåra i dess tydliga funktionella prägel gällande olika former av service för de boende, som skola, vård och barnomsorg och även gällande dess tydliga utformade av planering och utbud av olika näringsverksamheter. Det är bara beträffande några mindre aspekter som studien visar att utformningen frångår SOU-publikationernas ideal. Detta är gällande att området har en något lägre och inte så tät bebyggelse än idealet, att det gjordes vissa avkall på en funktionell trafiklösning genom en kapad matargata samt att tillgången till lokaler för föreningar och annan typ av bildande verksamhet nästintill inte fanns med i den planerade utformningen. Dessa SOU-publikationer kan enligt resultatet tydligt ses som det regelsystem som legitimerade vissa kunskaper och var styrande och hade befogenheten att uttala sig om vad som var felaktigt respektive rätt, i det som man kan kalla diskursen gällande bostadsbyggande för miljonprogrammet