Gängkriminalitet är ett omtalat ämne i massmedier och skapar i många fall uppseendeväckande rubriker. Vi har valt att utföra en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att undersöka hur gängkriminalitet framställs genom ett begränsat urval av artiklar i massmedia eftersom tidigare forskning visar på svagt forskningsengagemang gällande massmedias budskap om brott och social oordning. Vidare undersöks även om och hur kvinnor i gängkriminalitet skildras i massmedia eftersom mannen används som norm inom kriminologin. Konstruktionismen används som vetenskaplig utgångspunkt där det konstateras att begrepp och kunskap är socialt konstruerade och att man därmed inte kan återge bilden av ett föremål på ett objektivt sätt. Resultatet analyseras med begrepp som härstammar från socialkonstruktionistisk teori och dagordningsteorin. Tidigare forskning visar hur massmedier väljer att framställa publikationer efter intressen vilket leder till konsekvenser för både individer och samhälle. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av 14 artiklar publicerade i tre av Sveriges största webbtidningar. Artiklarna har kodats genom ett systematiskt analysschema med tillämpning av fem olika perspektiv/teman. Vi har utgått från forskning kring begreppet gängkriminalitet, normer, massmedias funktion och effekter. Resultatet visar hur massmedia konstruerar bilden av gängkriminalitet genom attribut vilket i sin tur kan påverka allmänhetens verklighetsuppfattning om problemet. Massmedias skildring av gängkriminalitet kan leda till fördomar gentemot både sociala grupper och specifika områden vilket är sammanlänkat med känslor som oro och otrygghet hos allmänheten. / Gang crime is a featured topic in mass media and in many cases creates headlines. We have chosen to carry out a thematic analysis in order to be able to investigate how gang crime is presented through a limited selection of articles in the media, for the reason that previous research shows low research engagement regarding the media's message of crime and social disorder. Furthermore, it is also investigated if and how women in gang crime are portrayed in the media because the man is used as a norm in criminology. The study has been conducted with a constructionist point of view that is used as a scientific point of departure where it is stated that concepts and knowledge are socially constructed and therefore not possible to reproduce the image of an object in an objective way. The result was analyzed with concepts derived from social constructionist theory and agenda theory. Previous research shows how mass media chooses to produce publications according to interests, which has consequences for both areas of society and for social groups. To achieve our aim, we have used 14 articles published in three of Sweden's largest newspapers. The articles have been analyzed with a systematic analysis scheme with five themes. We have based our research on the concept of gang crime, the media's effects and norms. The result shows how the mass media constructs different realities through attributes for the public that can lead to prejudice towards both social groups and specific areas which is linked to feelings such as concerns and insecurities in the public.

Nyrekryteringen inom gängbrottslighet är ett växande problem i samhället och många unga personer rekryteras i tidig ålder. I Malmö är områdespolisernas främsta uppgift att stoppa nyrekryteringen av barn och unga. Det brottsförebyggande arbetet i Sverige pågår på flera olika plan, särskilt när det gäller gängkriminalitet. Denna studie ämnar synliggöra områdespolisers perspektiv på nyrekryteringen av gängbrottslighet i Malmö. För att uppfylla syftet utgick studien från två frågeställningar som behandlar områdespolisernas brottspreventiva arbete och eventuella förbättringsmöjligheter. Det genomfördes sex semistrukturerade intervjuer med personer som har arbetat eller arbetar som områdespolis i Malmö. Resultatet visar att områdespoliserna arbetar brottspreventivt genom att skapa relationer, visa engagemang, samverka med aktörer samt identifiera unga som beter sig avvikande. De upplevda förbättringsmöjligheterna handlar om behovet av tydligare riktlinjer och mål, bättre förankring mellan praktik och forskning samt bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt dagliga arbete. / Recruitment within gang crime is a growing problem in society and a lot of young people are recruited at an early age. The main task of the community police officers in Malmö is to stop young people from getting recruited by gangs. Crime prevention work in Sweden takes place on several different levels, especially when it comes to gang crime. The intention of this study is to enlighten the community police officers perspective on recruitment in Malmö. In order to fulfill the purpose, the study is based on two questions that deal with the crime prevention work of the community police officers and possible opportunities for improvement. Six semi-structured interviews were made with community police officers in Malmö. The results show that the community police officers work to prevent crime by creating relationships, showing commitment, cooperating with different actors and identifying young people who behave deviant. The results also show that clearer guidelines and goals, better connection between practice and research and better conditions for being able to do their daily work, are things that can be improved.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.

Summary: The organized youth crime that exists today is a relatively newsocial problem in most parts of our country. Younger people are drawn intothe criminal lifestyle and the phenomenon is an upgoing trend in Sweden,especially in ages between 15-20. In this study we wanted to see how oursociety responds to this phenomenon, in a local context. Our study is done ina municipality with 70 000+ inhabitants.We choose to use a case study as a research method. The empirical datacollected through interviews, with a total of eight respondents affiliated tothe phenomenon. The results given from the interviews shows that there is alack of clarity in how the phenomenon should be handled. We could see thatthe interventions of the problem are still under development. There aredifferent views on who carries what responsibility and which interventionsare most appropriate to these young kids. The schools approach seems to notmatch the target groups needs and their actions can be seen as one of thesocial mechanisms that is enabling the problem.

Gängkriminalitet är ett växande problem som påverkar samhället negativt. Att förstå problematiken med gängkriminalitet och hur det ska förebyggas är svårt. Det behöver finnas tydliga vägar för hur problemet ska hanteras. För att uppnå en förståelse om vad som behöver göras och vad som ligger bakom individers deltagande i kriminella gäng behöver före detta gängmedlemmars synpunkter höras. Vår studie vill uppnå en förståelse för den verklighet som existerar för de tidigare inblandade individerna i den kriminella verksamheten. Studien vill även belysa deras syn på makt, manlighet och sökandet efter social status och ekonomiskt välstånd. För att få ett helhetsperspektiv kommer även socialarbetare och polisers syn på ämnet beröras i studien. Tidigare forskning visar att ett medlemskap i ett kriminellt gäng bygger på flera olika anledningar som exempelvis respekt och möjligheter. Tidigare forskning belyser även tillhörigheten som en faktor och maskulinitetens betydelse inom kriminella gäng. Tidigare forskningen belyser även motiven för att lämna ett kriminellt gäng vilket bland annat handlar om att andra behov har prioriterats och att individen tröttnat. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie utgått ifrån är, Emile Durkheims begrepp, anomi utifrån hans bok Divison of labor in society (1933) och självmordet (1993) och samt dess vidareutveckling av Robert K Merton On social structure and science (1968) , R.W Connells teori om Maskuliniteter (2008) och Sheff, J. Thomas teori om - Sociala band, skam & stolthet (1990). För att få fram det empiriska materialet har åtta kvalitativa intervjuer genomförts, varav fyra före detta kriminella gängmedlemmar från organisationen KRIS samt tre socialarbetare och en polis. Vi har fått fram resultat som tyder på att en avsaknad av stabila familje- och uppväxtvillkor, samt ett utanförskap, är en påverkningsfaktor på gängmedlemskap. Utifrån resultatet påvisas även att samhällets tillgänglighet och information om hur en individ hoppar av, samt åtgärder för att satsa på skolan och att undvika nyrekrytering av barn och unga är viktiga delar att fokusera på för att minska problematiken. Studien bekräftar även betydelsen av status, makt och pengar på gängmedlemmar. Det påvisas även att det brottsförebyggande arbetet är viktigt och att de bör fokuseras mer på skola, fritidsaktiviteter och föreningar. / Gang crime is a growing problem that negatively affects society. Understanding the problem of gang crime and how to prevent it is difficult. There needs to be clear paths for how the problem should be handled. In order to achieve an understanding of what has to be done and what lies behind individuals' participation in criminal gangs, the voice of former gang members needs to be heard. Our study wants to achieve an understanding of the reality that exists for the previously involved individuals in criminal gangs. The study also wants to shed light on their views on power, masculinity and the search for social status and economic prosperity. In order to get a holistic perspective, social workers and police officers' views on the subject will also be touched upon in the study. Previous research shows that membership in a criminal gang is based on several different reasons, such as respect and opportunities. Previous research also highlights belonging as a factor and the importance of masculinity within criminal gangs. Previous research also sheds light on the motives for leaving a criminal gang, which is, among other things, that other needs have been prioritized and that the individual is tired. The theoretical starting point from which this study is based is Emile Durkheim's concept, anomie based on his book Divison of labor in society (1933) and suicide (1993) and its further development by Robert K Merton On social structure and science (1968), R.W Connell's Theory of Masculinities (2008) and Sheff, J. Thomas Theory of - Social Bonds, Shame & Pride (1990). In order to obtain the empirical material, eight qualitative interviews have been conducted, of which four are former criminal gang members from the organization KRIS as well as three social workers and a police officer. We have obtained results that indicate that a lack of stable family and upbringing conditions, as well as an exclusion, is an influencing factor on gang membership. Based on the results, it is also shown that society's availability and information about how an individual drops out, as well as measures to invest in school and to avoid new recruitment of children and young people are important parts to focus on in order to reduce the problem. The study also confirms the importance of status, power and money on gang members. It is also shown that crime prevention work is important and that they should focus more on school, leisure activities and associations.

Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.

Syftet med studien var att undersöka de tre brottsförebyggande åtgärdsförslagen för socialt utsatta grupper i socialt utsatta områden presenterade av regeringen i 34-punktsprogrammet. Detta via en jämförande analys av texten i förhållande till Brottsförebyggande Rådets kunskapsöversikt inom samma problemområde. Denna undersökning grundar sig i frågeställningarna om vilka åtgärder 34-punktsprogrammet och Brottsförebyggande rådets översikt presenterar samt hur de överensstämmer vad gäller åtgärdsmål och målgrupp. Underlaget för studiens bakgrund ger läsaren förutsättningar att förstå brottsprevention i förhållande till brottsförebyggande åtgärder, 34-punktprogrammets innebörd och centrala aktörer i det brottsförebyggande arbetet. Med stöd av studiens tematiska innehållsanalys har flertal gemensamma teman återfunnits där samverkan och ökad kunskap varit betydande i brottsförebyggande arbetet mot gängkriminaliteten i socialt utsatta områden. Studiens resultat har däremot visat på att det råder en viss diskrepans vad gäller definitionen av socialt utsatta grupper och socialt utsatta områden samt en vaghet om hur 34-punktsprogrammet förhåller sig till Brå’s kunskapsöversikt. Studiens resultat möjliggör förslag på vidare forskning i form av jämförelse med internationell forskning. Ännu ett förslag är att undersöka huruvida en gemensam definition av brottsförebyggande arbete påverkar beredningen av kriminalpolitiska åtgärdsförslag. Ett slutligt aktuellt förslag är även att undersöka effektiviteten av åtgärderna för att tillhandahålla information om huruvida åtgärderna är tillämpningsbara inom svensk kriminalpolitik. / The purpose of the study was to examine the three crime prevention measures for socially vulnerable groups in socially vulnerable areas presented by the government in the 34-point program. The purpose is fulfilled by a comparative analysis of the 34-point program in relation to the Crime Prevention Council's research review within the same problem area. This study is based on what measures the 34-point program and the Crime Prevention Council's research review present, as well as how they correspond in terms of action goals and target group. The basis for the study's background provides the reader with the prerequisites to understand crime prevention in relation to crime prevention measures, the meaning of the 34-point program and key actors in crime prevention work. With the support of the study's thematic content analysis, several common themes have been found where collaboration and increased knowledge have been significant in crime prevention work against gang crime in socially vulnerable areas. The results of the study, on the other hand, have shown that there is a certain discrepancy regarding the definition of socially vulnerable groups and socially vulnerable areas, as well as a vagueness about how the 34-point program relates to Crime Prevention Council's research review. The results of the study enable proposals for further research in the form of comparison with international research. Another proposal is to investigate whether a common definition of crime prevention work affects the preparation of criminal policy measures. A final current proposal is also to investigate the effectiveness of the measures to provide information on whether the measures are applicable in Swedish criminal policy.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse social påverkan upplevs ha i förebyggande av avvikande beteende och våldsutövning samt att diskutera hur Fittjabors förhållningssätt till och erfarenheter av preventiv vuxenroll och kollektiv självförmåga under perioden 1971–2020 kan förstås teoretiskt. Teori och metod: Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om kollektiv självförmåga med fokus på social påverkan och teorin om sociala band med fokus på vardagsanknytning. Datainsamlingsmetoden utgörs av semi-strukturerade djupintervjuer med tio vuxna Fittjabor. Resultat och analys: Informanterna redogör för upplevda svårigheter men även för vikten av att utöva social påverkan vid förekomsten av avvikande och kriminella beteenden hos unga män i Fittja. De anser att vuxna lokalbor bör ha en grundläggande preventiv roll i förhållande till unga män i området. För att social påverkan ska kunna fungera brottspreventivt krävs enligt informanternas upplevelser att relationer mellan Fittjaborna stärks, att boende och verksamma aktörer i Fittja samverkar, att vuxna (både lokalbor och aktörer) bygger relationer till unga män i området samt att preventiva insatser sätts in tidigt. Vuxna Fittjabor har av informanterna med åren upplevts utöva allt mindre social påverkan och särskilt undvikit subgrupper av unga män, det vill säga unga män med tydlig koppling till en kriminell livsstil. Detta har i analysen diskuterats som en eventuell delförklaring till varför unga mäns beteenden under 2010-talet och 2020 upplevs ha nått en nivå som är svår att reglera med social påverkan. Analysen har vidare framhållit att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta, men även att det behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att förebygga bildandet av subgrupper som frikopplar sig från den konforma samhällsordningen och lokalbefolkningens påverkan. / Aim: This study aims to investigate the perceived significance of social influence in deviant behavior and community violence prevention and to discuss how Fittja resident’s perceptions of pre­ventive adult roles and collective efficacy during 1971–2020 can be understood theoreti­cally.   Theory and method: The theoretical framework consist of collective efficacy theory, focusing on social influence and social bonds theory, focusing on everyday attachment. Data was collected by using semi-structured in-depth interviews with ten adult Fittja residents. Results and analysis: The informants report on perceived difficulties but also on the importance of exercising social influence towards young men with deviant and criminal behavior in Fittja. They believe that local adults should have a basic preventive role in relation to young men in the area. According to the informants, certain measurements need to be taken to obtain crime prevention effects from social influence: a) relations between Fittja residents need to be strengthened, b) collaboration between residents and local actors in Fittja needs to be established, c) adults (both residents and local actors) need to build relationships with young men in the area and d) preventive measures need to be taken early. Adult residents have according to the informants over the years been perceived to exert less and less social influence and especially avoid subgroups of young men, meaning young men with a clear connection to a criminal lifestyle. The analysis shows that this could be a possible partial explanation for why young men’s behavior during the 2010s and 2020 is perceived to have reached a level that is difficult to regulate with social influence. The analysis argues that social influence is a behavior that adult residents need to train themselves in exercising and young men trained in receiving, but also that social influence needs to be exercised continuously and directed at all young men to prevent the formation of subgroups that disconnect from conformity and the influence of the local population. / Populärvetenskaplig sammanfattning  Denna studie undersöker vilken betydelse social påverkan upplevs ha inom lokalsamhällen. Studien lyfter frågan huruvida boende i Fittja har reagerat på inkorrekta och kriminella beteenden hos unga män i området och om upplevs kunna vara en metod för förebyggande av avvikande och mindre kriminella beteenden samt på längre sikt våldsutövning i form av skjutvapenvåld. Tio vuxna Fittjabor har intervjuats om synen på sin egen roll i förebyggande av ungdomskriminalitet i området samt om upplevelser av hur de och andra Fittjabor har utövat social påverkan under perioden 1971–2020. Studien utgår från de teoretiska perspektiven social påverkan och vardagsanknytning som hämtats och modifierats ur teorin om kollektiv självförmåga och teorin om sociala band. De teoretiska perspektiven har integrerats med grund i idén om att när vuxna i lokalsamhällen har en god relation och dialog med unga män i området, så underlättas möjligheten att tillrättavisa dem om de skulle uppföra sig på ett avvikande eller mindre kriminellt sätt. Den framåt­blickande idén med perspektiven ifråga är att kontinuerlig dialogföring, relationsbyggande och tillrättavisning av unga män bryter inkorrekta och kriminella beteenden i ett tidigt skede och förebygger att beteendena utvecklas till grövre sådana, såsom exempelvis våldsbrott.  Resultatet och analysen visar att informanterna tycker att det är svårt att utöva social påverkan mot unga män som beter sig inkorrekt och kriminellt, men ändå anser att det är viktigt att göra det samt att vuxna har en viktig roll i denna fråga. De har även en upplevelse av att vuxna lokalbor behöver bygga relationer med varandra och med unga män samt samarbeta med olika aktörer i Fittja för att kunna förebygga ungdomsbrottslighet. Framförallt anser de att detta behöver göras medan unga män fortfarande är pojkar. Vuxna lokalbor i Fittja upplevs enligt informanterna ha utövat allt mindre social påverkan genom åren och särskilt undvikit unga män med lite stökigare och kriminella beteenden jämfört med mer skötsamma unga män från området. I analysen diskuteras det att detta skulle kunna vara en delförklaring till den upplevda förvärringen av unga mäns beteenden under 2010-talet och år 2020 och varför social påverkan under dessa senare tider flera gånger inte upplevs ha en inverkan på deras beteenden. Analysen påvisar att social påverkan är ett beteende som vuxna lokalbor behöver träna sig själva i att utöva och unga män tränas i att motta. Det konstateras vidare att social påverkan behöver utövas kontinuerligt och riktas mot samtliga unga män för att inte tillåta bildandet av mindre grupper av unga män som lever en kriminell livsstil och som lokalbefolkningen sedan inte kan hantera.