Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

Denna studie handlar om hur oreflekterade och reflekterade rörelsemönster i gaturummet formas av den byggda miljön. Vi undersöker vad vi kallar Stigen i staden genom en fallstudie av Friisgatan i Malmö som under sommarmånaderna byggs om till ”sommargata”. Vi har observerat, talat med besökare och boende på gatan samt människor som använder gaturummet. Vi har intervjuat landskapsarkitekten bakom sommargatan och vi har skapat en interaktiv modell som undersökning av det reflekterade rörelsemönstret. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en teoriram bestående av ett urval av teoretiska perspektiv och begrepp. Det har givit oss möjligheten till att se gaturummet från olika perspektiv samt i olika skalor av användningsområden. / This study is focused on how unreflected and reflected patterns of movement in the street space are formed by the built environment. We are searching for what we call "The City Path" thru a case study of Friisgatan in Malmö. That under the summer months develops into a “summerstreet”. We have observed, spoken to visitors and residence on the street and also thus who uses the street space. We have interviewed the landscape architect that developed the summerstreet and we have created an interactive model as an analysis method of the reflected patterns of movement. The empirical material have been analysed based on a theory framework consisting of a selection of theoretical perspectives and concepts. It has given us the opportunity to see the street space from different perspectives as well as in different scales of applications.

Staden behöver innehålla offentliga rum där människor kravlöst tillåts att stanna upp.Med människans användning av gaturummet som utgångspunkt arbetar vi i dettakandidatarbete fram mot skapandet av en livable street. En livfull urban miljö därgatans kvaliteter framhävs.Vi tar fasta vid termen livable street och vad som krävs för att uppnå detta. InomMalmö stad är en metod att implementera sommargator för att uppnå en sådan.Genom att studera Kärleksgatan i Malmö, som under vår studie omgestaltadestill en sommargata, gavs vi möjlighet att undersöka gatans förändring och hurdenna påverkade den mänskliga densiteten i gaturummet. Utifrån Actor-networktheory tillåter vi oss att se de kvaliteter, länkar och relationer som gatan besitter.Genom att ta stöd ur teorin finner vi i denna studie hur aktörer styr eller blir styrdaav olika krafter och relationer. Det är genom dessa vi tar fram ett gestaltningsförslagför Kärleksgatan 2021. Vår studie är inte svaret på hur en livable street uppnås, utanett förslag på hur det kan vara möjligt att uppnå en sådan. Hur arkitekter kanskapa en livable street genom god och holistisk design och forskning, därgatans kvaliteter framhävs. / The city needs to contain public spaces where people are allowed to stop free of charge.With human use of the street space as a starting point, we are working on this master’sthesis towards the creation of a livable street. A vibrant urban environment where thestreet’s qualities are emphasized.We stick to the term livable street and what it takes to achieve this. In Malmö city isa method to implement summer streets to achieve such. By studying Kärleksgatanin Malmö, which during our study was transformed into a summer street, we weregiven the opportunity to investigate the change of the street and how this affectedthe density of people in the street space. Based on Actor-network theory, we allowourselves to see the qualities, links and relationships that the street possesses.By taking support from the theory we find in this study how actors control or arecontrolled by different forces and relationships. It is through these that we produce adesign proposal for Kärleksgatan 2021. Our study is not the answer to how a livablestreet is achieved, but a proposal on how it may be possible to achieve such. Howarchitects can create a livable street through good and holistic design and research,where the street’s qualities are emphasized.

Nobelvägen, en stadshuvudgata i området Norra Sorgenfri, Malmö, samt ett biltrafikanternas Mecka. En fyrfilig asfaltshinna breder ut sig i ett område som kan liknas vid den, en gång, utopiska tanken om människan i en stadsmiljö porträtterad som ännu en mekanisk varelse. Utan känslor och fattig på upplevelser transporteras människor fram och tillbaka längs denna ödsliga väg på ett sätt som påminner om Henry Fords principer beträffande det löpande bandet. Alltför ofta i stadslandskapet kan man urskönja en planering där aspekter gällande transport och trafik separeras från den övergripande samhällsplaneringen. Ett perspektiv och en policy skräddarsydd för att överbrygga klyftan mellan de nu åtskilda planeringsgrenarna är livability. Begreppet utgör grunden och utgångspunkten för denna studie, där vi författare syftar till att undersöka hur en hårt trafikerad gata som Nobelvägen kan omvandlas från en genomfartssträcka till ett stadsrum som främjar det mänskliga livet. En avgränsad del av Nobelvägen har identifierats som central och agerar underlag för fallstudie och vidare även de gestaltningsförslag som presenteras i arbetet. Fallstudien såväl som gestaltningsarbetet vilar på teorier i form av urban kvalitet & design samt livability. Resultaten från våra observationer har analyserats och fem övergripande strategier för förändring har arbetats fram. Alla vilka stödjer en idé och ett perspektiv där det mänskliga, i form av gång & cykel, tar större plats och utmanar bilister och övrig motoriserad trafik på Nobelvägen. / Nobelvägen, a main city street in the area Norra Sorgenfri, Malmö, as well as a Mecca for motorists. A four-lane asphalt coating widens out in an area that can be likened to the, once utopian thought, of the human in an urban environment portrayed as yet another mechanical being. Without emotion and poor in experiences the street carries people back and forth along this desolate path in a way that is reminiscent of Henry Ford's principles regarding the famous assembly line. Too often in the urban landscape, one can discern a planning which aspects regarding transportation and traffic, is separated from the overall community planning. A perspective and a policy tailored to bridge the gap between the now separate planning segments are livability. This concept is the basis and starting point for this study, where the writers aims to investigate how a heavily occupied street, Nobelvägen, can be transformed from a transit route to an urban space that promotes human life. A delimited part of Nobelvägen has been identified as central and acting basis for the case study and further including the design proposal presented in this work. The case study as well as the design work is based on theories in the form of urban quality & design, and livability. The results of the observations were analysed and five overall strategies for change have been singled out. All of which support an idea and a perspective in which the human, in the form of walking & bicycling, assemble more space and challenge cars and other motorized traffic on Nobelvägen.

Utvecklingen med automatiserade funktioner i fordon går framåt och i framtiden är det möjligt att bilen är helt självkörande. Stockholm växer och även trafiken vilket medför utmaningar att lösa som exempelvis att öka framkomligheten, tillgänglighet och hållbarhet. Därför har Stockholms stad tagit fram mål för tydliggöra vad det framtida gaturummen ska uppfylla. Syftet med denna rapport var att sammanställa information om hur autonoma fordon kan påverka gatuutformningen samt jämföra resultatet med målen om gatuplanering i Stockholms stad. Resultatet visade att autonoma fordon kan möjliggöra en ökad delningsekonomi inom transportsystemet där allt färre människor äger ett eget fordon. I stället kan fordonen ingå i nya mobilitetslösningar. Detta kan medföra en förbättrad markanvändning och nya möjligheter till hur vi använder gaturummen. Exempelvis nämns gaturummet kunna stängas av för trafik efter rusningstid och ge plats för andra aktiviteter. Resultatet visade även att fordonenen har behov för mer integrerad teknik i gaturummen samt krav på högre läsbarhet av linjemarkeringar och vägmärken. En slutsats som kunde dras var att många utav Stockholms stads mål kan uppnås, exempelvis miljömål, mindre trängsel och högre trafiksäkerhet. Av resultatet framgår det att de två viktigaste faktorerna är den politiska och tekniska utveckling kring autonoma fordon. / The development with automated functions in vehicles is moving forward and in the future it is possible that cars is completely self-driving. Stockholm is growing and also the traffic, which poses challenges to solve, such as increasing accessibility, availability and sustainability. Therefore, the City of Stockholm has developed goals for clarifying what the future street areas should fulfill. The purpose of this report was to compile information on how autonomous vehicles can influence street design and compare the results with the goals of street planning in the City of Stockholm. The result showed that autonomous vehicles can enable an increased sharing economy within the transport system, which means that fewer people own their own vehicle. Instead, the vehicles can be included in new mobility solutions. This can lead to improved land use and new opportunities for how we use the street space. For example, the street room is mentioned as being able to be switched off for traffic after rush hour and providing space for other activities. The results also showed that the vehicles need more integrated technology in the street space and requirements for higher readability of line markings and road signs. One conclusion was that many of Stockholm's goals can be achieved, such as environmental goals, less congestion and higher road safety. The result shows that the two most important factors are the political and technical development of autonomous vehicles.

What attributes can make a street become more sociable and create a vibrant streetscape where people feel comfortable spending time? The purpose of this study is to find these attributes and apply this knowledge in a case study on Drottninggatan and Strøget to identify their strengths and weaknesses as well as providing recommendations on how the streets can become more sociable public spaces. To achieve this a diverse selection of methods will be used. A literature review with emphasis on theories by Mehta (2013), Jacobs (1995) and Whyte (1980) will form the foundation for the study. Furthermore a combination of conventional methods such as observations and counting/tracking and more experience-based methods as City Walks and storytelling will form the core of the case study. During the case study a number of important urban elements arose with the key features being the use of open spaces, urban furniture and their positioning, the use of green structure and the presence of events on the street. The architectural ensemble is to be considered important for the framing of the public realm to a certain degree since it has a strong effect on how a space is perceived and the fact that if inappropriately used it can give rise to negative experiences of the street. Strøget and Drottninggatan show examples of both good and bad practice and both have aspects to improve to support a more sociable public space, even though Strøget have to be considered as being a few steps ahead. / Vilka attribut kan få en gata att bli mer socialt tilltalande och skapa ett levande gaturum där människor trivs att vara? Syftet med denna studie är att finna dessa attribut och tillämpa detta i en fallstudie om Drottninggatan och Strøget för att identifiera deras styrkor och svagheter samt ge rekommendationer på hur dessa gator kan bli mer välkomnande och socialt tilltalande. Olika typer av metoder kommer att genomföras under denna studie. En litteraturstudie med tyngdpunkt på teorier av Mehta (2013), Jacobs (1995) och Whyte (1980) kommer att utgöra grunden för denna studie. Utöver detta kommer också en kombination av konventionella metoder som observationer och räkning/spårning och mer upplevelsebaserade metoder som City Walks och historieberättande att vara kärnan fallstudien. Under fallstudien uppkom ett antal viktiga attribut, men de viktigaste var användandet av öppna ytor, gatumöbler och hur dessa är placerade, användandet av grönstruktur och närvaron av olika event i gaturummet. Arkitekturens utformning är en till en viss grad en viktig aspekt när det gäller inramningen av det offentliga rummet eftersom den har en stark påverkan på hur gaturummet upplevs och det faktum att olämpligt användande kan resultera i negativ påverkan. Strøget och Drottninggatan visar båda prov på både bra och dåliga exempel, och båda har aspekter som behöver förbättras för att kunna främja ett mer socialt tilltalande gaturum, även om Strøget måste ses som att ha kommit längre i processen.

Att vara fysiskt aktiv är avgörande för att förbättra den fysiska hälsan. Det ger en förbättrad självkänsla och minskar risken för att drabbas av depression samt hjärt- och kärlsjukdomar. En stillasittande livsstil är den fjärde vanligaste orsaken till en förtida död och innebär en årlig kostnad på 270 miljarder kronor globalt. Trots detta lever många människor en stillasittande vardag, men det är inte människans biologiska behov av fysisk aktivitet som har förändrats, utan snarare förutsättningarna och kraven. På senare år har konceptet om rörelserikedom introducerats i Sverige med målet att få människor att röra sig mer och att göra det hela livet. Rörelserikedom handlar om att individer ska skapa ett livslångt intresse, vilja och nöje för fysisk aktivitet. Utifrån den bakgrunden syftar detta kandidatarbete till att skapa en bredare förståelse för hur fysisk planering som ett verktyg kan användas för att främja fysisk aktivitet utifrån konceptet rörelserikedom. Det syftar också till att undersöka hur en funktionsblandad stadsdel kan utformas för att främja vardaglig motion och rörelse. För att uppnå syftet har ett gestaltningsförslag tagits fram för Gamla industriområdet i Kalmar. Gestaltningsförslaget bygger på en sammanställd kunskapsöversikt som redogör hur den byggda miljön kan delas upp i så kallade stödjande miljöer för fysisk aktivitet, samt en platsanalys i Kalmar som genomfördes för att skapa en förståelse för platsens förutsättningar och möjligheter. Resultatet av undersökningen visar att utformningen av grönområden, mötesplatser, gaturum och bebyggelse är det som har störst påverkan på möjligheten till fysisk aktivitet. Vidare är även aktiv transport och skolgårdar av stor betydelse. Resultatet visar att benägenheten av att vara fysiskt aktiv påverkas av närhet och tillgång, varierande och inbjudande miljöer, förekomsten av en mångfald av aktiviteter samt ytor för lek och rörelse. Även möten mellan människor och mikroklimat har stor betydelse. Konceptet rörelserikedom ger inga färdiga lösningar för hur det kan tillämpas inom fysisk planering. I detta arbete presenteras ett antal designprinciper för hur den fysiska miljön kan utformas utifrån konceptet genom att skapa miljöer som är barnvänliga, tillgodoser bekvämlighet, främjar variation, inkludering och möten mellan människor samt erbjuder en mångfald av aktiviteter.

Bilen är fortfarande ett samhällsproblem som allt fler städer vill komma bort ifrån och istället värna om den mänskliga dimensionen. Gaturummen anses därför vara den plats i staden som ska leda förändringen, ritbordet och kartan är numera negligerade. Denna studie undersöker med hjälp av sex kvalitativa intervjuer Härnösands kommuns arbete med att reducera biltrafiken i gaturummet för att skapa ett gaturum för människor och minskad biltrafik. Resultatet visar att Street Moves är svaret på planeringens svårigheter i de centrala delarna av Härnösands bildominans, gestaltning och acceptans från medborgarna för att få legitimitet i att driva förändring i gaturummet. Slutsatsen är att arbetssättet med Street Moves är gynnsamt och eftersträvansvärt samtidigt som medborgarna som ett verktyg förblir kontradiktoriskt / The car has long been and is still a societal problem that more cities want to get away from and protect the human dimension instead. The street spaces are considered as places in the city that will lead to change to a more sustainable development, the drawing board and map are now neglected. This study examines Härnösand municipality's work to reduce car traffic in the street space to create spaces for people while reducing car traffic. Six qualitative interviews have been conducted. The result shows that Street Moves, a project that is the answer to the difficulties of planning in the city of Härnösand's to reduce car dependency, and to work with conformation and acceptance from citizens, to gain legitimacy in driving change in the street space. The conclusion is that the approach with Street Moves is beneficial and desirable, while citizens as a tool remain adversarial.

Norra Sorgenfri är ett gammalt industriområde i östra Malmö som står inför en gedigen omvandlingsprocess för att bli en del av Malmös innerstad. Utvecklingen ska ske successivt under ett antal år och drivas av Malmö stad i samverkan med områdets privata fastighetsägare och verksamma aktörer, vilket gör processen väldigt komplex. Malmö stad har storslagna visioner för området och vill i ett tidigt skede utveckla Industrigatan, områdets “ryggrad”, till ett intressant och attraktivt stråk. Med detta vill Malmö stad föregå med gott exempel och inspirera till den vidare utvecklingen av hela Norra Sorgenfri. Utmaningen är att skapa ett attraktivt gaturum som inte blir en barriär och att dessutom lyckas genomföra omvandlingen tillsammans med aktörerna. Denna studie avser därför identifiera viktiga aspekter och kvaliteter som skapar attraktiva urbana gaturum. Vidare avser studien ge förslag på hur Gatukontoret i Malmö stad kan planera och skapa förutsättningar för att göra Industrigatan till ett sådant attraktivt urbant rum för att gynna den fortsatta utvecklingen av Norra Sorgenfri. Sedan genomfördes en hållbarhetsanalys av de olika styrdokumenten för Industrigatans omvandling. Resultaten visar att den fysiska utformningen av gatan är hållbar och har goda förutsättningar att bli ett attraktivt gaturum. Vad som dock kan utvecklas är samverkans- och deltagandemetoder samt vilka typer av arrangemang, attraktioner och aktiviteter som ska ge gatan ett rikt folkliv. Studien föreslår att Gatukontoret bör arbeta med metoder som “cultural planning”, “sensemaking” och “open-ended infrastructuring”. Som en del i detta arbete leder denna studie till en projektidé bestående av en serie workshops som avser behandla frågan “hur lockar vi folk till Industrigatan redan idag?”. / Norra Sorgenfri is an old industrial area located in the eastern parts of Malmö that are the subject for an extensive transformation process to become a part of the city center. The development should be done gradually and be operated by the City of Malmö in cooperation with the private property owners and stakeholders in the area. The City of Malmö has grand visions for Norra Sorgenfri and plans to develop Industrigatan, the “backbone” in the area, in an early stage to be an interesting and attractive linear space. By doing this the City of Malmö wish to inspire the rest of the development process. The challenge is to create an attractive street space, not a barrier, and furthermore to successfully complete the transformation together with the stakeholders. This study aims to identify important aspects and qualities that make attractive urban street spaces. Further, this study aims to give suggestions about how the Traffic Department in the City of Malmö can plan and create the conditions to make Industrigatan an attractive urban space to promote the continuing development of Norra Sorgenfri. After that, a sustainability analysis was conducted of the policy documents concerning the transformation of Industrigatan. The result shows that the physical design of the street is sustainable and has good potential to become an attractive streetscape. However, what can be developed is the methods for cooperation and participation and what types of arrangements, attractions and activities that will contribute to a rich street life. The study therefore suggests that the Traffic Department should work with methods like cultural planning, sensemaking and open-ended infrastructuring. As a part of this work the study leads to a project concept consisting of a series of workshops that should address the issue “how do we attract people to Industrigatan today?”.

Polulärvetenskaplig sammanfattning Uppsatsens undersökning är en kartläggning av lagstiftning och reglering gällande gaturummen i Stockholm 1650-1750. Syftet är att se på hur myndigheterna försökte komma tillrätta med nattliga ordningsproblem, samt vilka ideal och motiv som låg bakom reglerna. Källmaterialet består av förordningar och kungörelser utgivna av Kungl. Maj:t och Stockholms magistrat i det tidigmoderna Stockholm 1650-1750. Metoden till analysen består av diskursanalys, där fasta tas på samhälleliga diskurser som kan avläsas i källmaterialet, och då utifrån kategorier som kön, klass och makt. Undersökningens resultat visar på en kristlig ideal av ordning för de offentliga miljöerna och nattlivet. Lagstiftningen följer även den internationella utvecklingen för tidigmoderna städer, med gatuplanering, införandet av gatubelysning och en förskjutning av dygnsrytmen. Det materiella ordnandet, samt idealen av ordningsamma goda kristliga medborgare sammanfaller även med Sveriges stormaktsideal. I källmaterialet finns även spår av förhandling mellan myndigheter och medborgare. Lagstiftningen anpassas utifrån medborgarnas klagomål och påtryckningar, det sker en förhandling av statens våldsmonopol och medborgarnas individuella rättssäkerhet. I det tidigmoderna Stockholm är individuell rättssäkerhet kopplat till samhällsställning.       Undersökningen visar även på att medborgarna fungerar som lagens förlängda arm, med en angivarkultur som uppmuntras. De ur högre stånd hade traditionellt fungerat som förmyndare och beskyddare för de med lägre samhällelig ställning, och i och med införandet av stadsvakten bestående av medborgare ur de lägre ständerna, ställs denna ordning ur spel - vilket resulterar i en del konflikter.