Den ständigt utvecklande värld vi lever i har för många klivit in i en ny era, där artificiell intelligens oroar befolkningen med felaktig information, yrken som byter ut mänsklig arbetskraft mot den högt effektiva AI. Än finner vi problematik bakom detta relativt nya verktyget, och den individuella individen saknar förtroende för denna form av teknologi. Denna studie ämnar således att undersöka hur förtroendet för Sundsvalls kommun kan komma att påverkas ifall mottagarna av kommunikationen får veta att kommunikationen är framtagen med hjälp av generativ AI. Genom en kvantitativ enkätundersökning undersöks ställningstaganden och uppfattningen kring AI, vad personer tycker om detta verktyg. Det insamlade materialet består av frågor som berör tre scenarier vi har inkluderat, respondenternas användning av AI, individuellt förtroende för Sundsvalls kommun, demografiska faktorer och till vilken grad de tar till sig kommunikation av kommunen. Regressionsanalysen visar att demografiska faktorer såsom ålder, utbildning, boendesituation,hushållsstorlek och antal barn påverkar tilliten till AI genererademeddelanden olika beroende på scenario.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen om vilka upplevelser och attityder kring artificiell intelligens som kan inverka på IT-anställdas yrkesidentitet både idag och i framtiden. Vi tog kontakt med ett IT-konsultföretag och genomförde sju intervjuer med organisationens anställda. Datainsamlingen skedde genom en halvstrukturerad intervjuguide. I vår teoribakgrund har vi utgått ifrån en Teknikacceptansmodell (TAM), begreppet affordances, Goffmans identitetsteori samt en modell av interaktionen mellan arbete och identitet. Resultatet visar att samtliga respondenter använder sig av den generativa typen av AI där majoriteten är positivt inställda till tekniken och ser den som ett stöd och verktyg i det dagliga arbetet. De anställda ser artificiell intelligens som en bidragande och stärkande faktor i relation till deras yrkesidentitet idag, där AI som verktyg stöttar och frigör mer tid för kreativa, meningsfulla och relationsskapande arbetsuppgifter. Majoriteten av de anställda är positivt inställda och ser AI som en stärkande faktor för yrkesidentiteten i framtiden. Däremot fann vi en viss oro kring jobbförlust och professionell avkvalificering i framtiden, där AI:s potentiella kapacitet kan orsaka lidande för de IT-anställdas yrkesidentitet.

Studien undersöker hanteringen av generativ artificiell intelligens i utbildningssammanhang bland lärare och elever inför att det kan erbjudas som ämne i svenska gymnasieskolor. Beslutet att kunna erbjuda ett AI ämne i gymnasieskolor har tagits från Skolverket. Syftet med studien är att undersöka hur generativ AI används i undervisningssammanhang vid Sundsta-Älvkulle gymnasiet i Karlstad och det tekniska Tullängsgymnasiet i Örebro, samt om införandet av artificiell intelligens som ämne skulle kunna bidra till ett gemensamt förhållningssätt och ett reflekterat användande hos eleverna. För att uppfylla syftet med studien utforskades tre huvudområden som utgör undersökningsfrågorna. På vilket sätt används generativ AI för närvarande i undervisningen? Vilka utmaningar och möjligheter finns det med att undervisa AI som ämne i skolorna? Hur kan införandet av AI som ämne påverka elevernas förståelse för användning av generativ AI som verktyg? Författaren av studien har valt en kvalitativ inriktad forskning genom att samla in material, studera tidigare forskning och utföra semi-strukturerade intervjuer där totalt 12 personer intervjuades, 3 lärare och 3 elever från respektive gymnasieskola för att besvara studiens undersökningsfrågor. Resultatet visar att användningen av generativa AI-verktyg förekommer både bland lärare och elever där majoriteten av lärarna anser att det underlättar i arbetet för att utforma lektioner. Elevernas användning är utbredd där samtliga elever använder generativa AI-verktyg. Lärarna ser ett behov av utbildning kring artificiell intelligens för att kunna stödja eleverna i att använda verktygen på ett reflekterat sätt och ser potentialen som det kan medföra i elevernas studier. I de två gymnasieskolorna finns det olika utmaningar när det gäller undervisning i ett AI ämne. Gymnasieskolan i Karlstad kommer att erbjuda ämnet höstterminen 2024 och vid det tekniska gymnasiet i Örebro finns redan ett AI ämne sedan tidigare. Studien visar att det finns utmaningar med att hinna implementera AI som ämne och utveckla den kompetens som krävs i Karlstad, kritik riktas även mot de behörighetskrav Skolverket tagit fram för att lärare ska få undervisa i ämnet. Att kunskaper för Sveriges elever är viktiga finns det en gemensam syn kring i de båda gymnasieskolorna och för att kunna skapa ett gemensamt förhållningssätt krävs det utbildningar om AI som är ämnesspecifika för lärare på gymnasieskolorna.

This study examines how new technologies, particularly generative artificial intelligence (AI), have become an innovative tool for communicators and how it affects their productivity and creativity. Through a combination of literature review, theoretical frameworks, and empirical research, we analyze how communicators integrate generative AI into their work process and how this affects their workflow and conditions. The study is based on the following questions: How are software-based text chat robots used by communicators in their professional role; To what extent do communicators perceive that there is an impact on creativity and productivity when co-writing between human and machine; What opportunities and challenges do communicators imagine that software-based text chat robots can contribute to? The findings indicate that generative AI has the potential to transform the communications industry by increasing efficiency and freeing up time for more strategic thinking and creativity. Communicators report increased productivity and that generative AI has the ability to help communicators manage large text bases in an agile way. At the same time, the study also identifies challenges and potential risks with the use of generative AI. Among these challenges are issues related to ethics, quality assurance and the need to maintain human control and creative input in the creation process. Communicators are aware of these challenges and emphasize the importance of balancing automation with human skills and insight. Finally, the study highlights the opportunities and challenges of the use of generative AI for communicators and identifies areas for future research and development. By understanding the potential benefits and limitations of this technology, communicators can develop strategies to maximize its positive effects and manage its challenges effectively.

This study aims to investigate how communication specialists perceive the integration of generative artificial intelligence (AI) within their profession and how these changes affect their professional role. The purpose of the study was achieved by conducting qualitative interviews with eight communication professionals regarding their view on the integration of generative AI within their profession. Particularly, we found it interesting to examine how the communication specialists use generative AI within their professional role, what risks and/or opportunities they identify concerning the use of generative AI tools within the communication profession and what factors they deem as crucial for successfully and effectively integrating AI tools within their professional roles. The theoretical framework of the study consists of diffusion theory, actor-network theory, risk society and reflexive modernity.  The results of the study indicate that communication specialists see several opportunities in integrating generative AI tools into their work. Key opportunities identified included using generative AI for inspiration and automating repetitive tasks, thereby allowing communication professionals to allocate more time to the strategic aspects of their work. There was no expressed concern that generative AI could currently replace the communication specialist’s professional role. Thus, the risks identified did not seem to revolve around the job security of the communication specialists but rather around the uncertainty about how generative AI functions, its capabilities, and how it handles the input data. Therefore, the establishment of clearer guidelines and policies on AI usage was something that the communication specialists in this study expressed a great need for. Additional factors identified by communication specialists as crucial for successful AI integration included individual characteristics such as curiosity, a willingness to learn, and openness to change. Thus, the results of the study indicate that achieving successful and effective integration of generative AI is perceived to be a shared responsibility at both organizational and individual levels.

In recent years Generative AI tools have become increasingly ubiquitous and have given rise to much discussion concerning their impact on jobs, both in personal use and corporate settings. Despite Generative AI being a rapidly growing field, there is currently an existing research gap regarding the adoption of these tools across different domains. This study aims to fill this gap by contributing with knowledge on how designers might integrate Generative AI into their workflows. By adopting a Research through design (RtD) approach, three workshops were held where designers used generative AI tools to co-create design fictions envisioning how AI tools would permeate their future workflows. Thematic analysis of the workshop data revealed both desirable and undesirable futures from the designers’ perspectives situating AI at various stages of design – from assisting designers with mundane tasks to helping with ideation and testing. The futures brought up reflections on designers in control of the workflow, the dynamics of human-AI collaboration and the evolving role of the designer. The study contributes knowledge about different forms human-AI interactions could take in the near future, and highlights the importance of careful consideration when deploying these tools in a human-centric manner. / De senaste åren har generative AI-verktyg blivit alltmer vanliga, vilket har skapat många diskussioner angående deras påverkan på arbetet, både för personligt bruk och inom företagsmiljöer. Trots att generativ AI är ett snabbt växande fält, finns det en forskningslucka när det gäller anpassning av dessa verktyg inom olika domäner. Syftet med studien är att fylla detta gap genom att generera kunskap om hur designers kan integrera generativ AI i sina arbetsflöden. Genom att använda en forskning-genom-design (RtD) metod, hölls tre workshops där designers skulle använda generativa AIverktyg för att gemensamt skapa “designfiktioner” för att föreställa sig hur AI-verktyg skulle påverka deras arbetsflöden. Tematisk analys av workshopdata uppvisade både önskvärda och oönskade framtidsscenarier som placerade generativ AI i olika stadier av design — från att assistera designers med repetativa uppgifter till att hjälpa till med kreativitet och testning. Framtiderna inspirerade reflektioner över designers kontroll över processen, dynamiken i mänsklig-AIsamverkan och designers egna roller. Studien bidrar med kunskap om olika former av mänsklig-AI-interaktioner skulle kunna se ut i en nära framtid och belyser vikten av noggranna överväganden vid implementering av dessa verktyg på ett människocentrerat sätt.

De senaste åren har generativa AI-modeller såsom ChatGPT blivit ett populärt fenomen inom fleraområden, inklusive utbildning inom programmering. Frågor som uppstår i samband med detta är hur verktyg som ChatGPT kan påverka studenter samt hur utbildning kan anpassas med tanke på verktyget inverkan. Denna studie har valt att rikta in på hur användning av generativ AI påverkar studenters inlärningsmotivation och tilltro till att klara av programmeringsuppgifter. Studien syftar även till att fånga in studenters perspektiv kring hur de uppfattar att man bör anpassa utbildning för att hantera detta nya fenomen med utgångspunkt i utlärning av prompter. Studien har kommit fram till att studenterna som intervjuats har upplevt ökat tilltro till att klara av och lösa uppgifter med vid användning av generativ AI. Flera av studenterna hade också upplevt en ökning i inlärningsmotivationen på grund av generativ AI. Perspektiven studenterna hade gällande anpassning av utbildning uppfattade flera att utlärning av prompter som ett effektivt sätt att integrera generativ AI inom programmeringsutbildningar. Samtidigt uppfattade andra studenter vissa aspekter som viktigare att fokusera på gällande hur utbildning bör förhålla sig till generativ AI där bland annat ökad redovisning av uppgifter och ändring av svårighetsgraden på uppgifter beskrevs som viktigare anpassningar.

The emergence of generative AI has sparked significant hype in recent years, fueled by its ability to perform tasks autonomously and augment human capabilities. This technology has led to excitement in organizations all over the world, with promises of revolutionizing various industries. This study aims to explore the effects of generative AI in workplace environments and how different professional roles may be affected by this. Furthermore, this study seeks to shine light on possible barriers to achieve the positive effects that generative AI enables. More specifically, this study focuses on effects of the generative AI tool Copilot for M365 within a large global organization. By employing qualitative methods including interviews with employees who have been using Copilot in the workplace, this research aspires to uncover how humans interact with AI and what the effects of this might be. The results show that Copilots primarily induces efficiency through automation in the researched organization, while also suggesting signs of augmenting human cognition, where creativity and innovation emerge as effects. Furthermore, the findings indicate that there are no significant profession-specific effects. Lastly, the study has gained insight that there are barriers to achieve the full potential and value of generative AI.

Programming education is on the rise, leading to an increase in learning resources needed for universities and online courses. Questions are crucial for promoting good learning, and providing students with ample practice opportunities. Learning a subject relies heavily on a structured progression of topics and complexity. Yet, creating numerous questions has been proven to be a time-consuming task. Recently the technology world has been introduced to Generative AI (GenAI) systems using Large Language Models (LLMs) capable of generating large amounts of text and performing other text-related tasks. How can GenAI be used to solve problems related to creating learning materials while ensuring good quality? This study aims to investigate how well GenAI can create a sense of progression in a set of programming questions based on different prompt strategies. The method involves three question-generation cases using Chat-GPT API. Then, a qualitative evaluation of questions complexity, order, and quality is conducted. The first case aims to be the most simple way of asking Chat-GPT to generate 10 MCQs about a specific topic. The second case introduces defined complexity levels and desires of logical order and progression in complexity. The final case is the more advanced prompt building upon the second case along with a skill map as inspiration to the LLM. The skill map is a structured outline that highlights key points when learning a topic. According to the results, providing more instructions along with a skill map had a better impact on the progression of questions generated compared to a simpler prompt. The first case prompt still resulted in questions with good order but lacking in increasing complexity. The results indicate that while GenAI is capable of creating questions with a good progression that could be used in a real teaching context, it still requires quality control of the content to find outliers. Further research should be done to investigate optimal prompts and what constitutes a good skill map. / Programmeringsutbildningar blir allt fler, vilket leder till en ökning av behovet för lärresurser för universtitet och onlinekurser. Frågor är avgörande för att främja bra lärande och ge eleverna övningsmöjligheter. Att lära sig ett ämne är starkt beroende av en strukturerad progression av ämnen och komplexitet. Men att skapa många frågor har visat sig vara en tidskrävande uppgift. Nyligen har teknikvärlden introducerats till Generativa AI (GenAI)-system som använder Stora språkmodeller (LLM) som kan generera stora mängder text och utföra andra textrelaterade uppgifter. Hur kan GenAI användas för att lösa problem relaterade till att skapa läromedel samtidigt som man säkerställer en god kvalitet? Denna studie syftar till att undersöka hur väl GenAI kan skapa en känsla av progression i en uppsättning programmeringsfrågor baserade på olika prompt strategier. Metoden använder tre olika sätt att generera frågor med hjälp av Chat-GPTs API. Därefter genomförs en kvalitativ utvärdering av frågornas komplexitet, ordning och kvalité. Det första sättet syftar till att vara det enklaste sättet att be Chat-GPT att generera 10 flervalsfrågor om ett specifikt ämne. Det andra fallet introducerar definierade komplexitetsnivåer och önskemål om logisk ordning och progression i komplexitet. Det sista fallet är den mer avancerade prompten som bygger på det andra fallet tillsammans med en färdighetskarta som inspiration. Färdighetskartan är en strukturerad disposition av ett ämne som lyfter fram nyckelpunkter när man lär sig ett ämne. Resultaten visade att tillhandahålla fler instruktioner tillsammans med en färdighetskarta hade en bättre inverkan på progressionen av de genererade frågorna jämfört med det första sättet. Den första prompten resulterade fortfarande i frågor med god ordning men som saknade stegrande komplexitet. Resultaten indikerar att även om GenAI kan skapa frågor med god progression som skulle kunna användas i ett verkligt undervisningssammanhang, så krävs fortfarande en kvalitetskontroll av innehållet för att hitta felaktigheter. Ytterligare forskning bör göras för att undersöka optimala prompt och hur en bra färdighetskarta bör se ut.

AI-implementeringar inom organisationer har på den senare tiden växt explosionsartat där chatbotar baserade på generativ AI beräknas bli allt mer populärt. Tidigare forskning har framförallt bedrivit kvantitativa studier som dessutom fokuserat på externa chatbotar, där syftet varit att kommunicera med intressenter utanför organisationen. Den här studien fokuserar därför på interna chatbotar som ämnar stötta de anställda i deras vardagliga arbetsuppgifter, med fokus på hur samspelet ser ut mellan medarbetarna och AI på arbetsplatsen. Med hjälp av att använda en kvalitativ forskningsmetod, i form av tio semistrukturerade intervjuer på managementkonsultföretaget Centigo, var studiens syfte att bidra till en djupare förståelse för hur medarbetare på den utvalda organisationen upplever och skapar mening i förhållande till den AI-baserade chatboten på arbetsplatsen, samt vilken påverkan det har på deras självbild och den kommunikation som de för inom verksamheten. Genom att analysera empirin med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och meningsskapande som huvudsakligt analysverktyg, visade resultatet att chatboten både påverkar medarbetarnas självbild och de kommunikationsprocesser som medarbetarna för inom organisationen. Framförallt i form av att den digitala identiteten riskerar att bli alltmer generisk, vilket gör att de anställdas personlighet och karisma får en större betydelse i det fysiska rummet. Enklare problem tas dessutom numera med chatboten istället för med en kollega, vilket öppnar upp för ett nytt sätt att kommunicera på arbetsplatsen. Sammantaget var det tydligt att de mänskliga relationerna fyller en viktig funktion på arbetsplatsen, där det fanns skepticism mot att AI någonsin kommer kunna ersätta det. / AI implementations within organizations have recently grown exponentially, with chatbots based on generative AI expected to become increasingly popular. Previous research has primarily conducted quantitative studies, focusing on external chatbots aimed at communicating with external stakeholders. This study therefore focuses on internal chatbots intended to support employees in their daily work tasks, with a focus on the interaction between employees and AI in the workplace. By employing a qualitative research method through ten semi-structured interviews at the management consulting firm Centigo, the aim of the study was to contribute to a deeper understanding of how employees in the selected organization perceive and create meaning in relation to the AI-based chatbot in the workplace, and its impact on their self-image and the communication they engage in within the organization. By analyzing the empirical data from a social constructivist perspective and using sensemaking as the main analytical tool, the results showed that the chatbot affects both employees' self-image and the communication processes within the organization. Particularly, the digital identity risks becoming more generic, emphasizing the importance of employees' personality and charisma in physical interactions. Also, simpler issues are now handled with the chatbot rather than with a colleague, which introduces a new way of communicating in the workplace. Overall, it was evident that human relationships serve a vital function in the workplace, with skepticism towards AI ever being able to replace them.