Temporära användningar och social hållbarhet, är det två begrepp som kan gå hand i hand? Genom denna uppsats, som är en fallstudie av det temporära projektet Pixlapiren, undersöker vi om det är möjligt. Pixlapiren är ett projekt i ett stadsutvecklingsområde i södra Helsingborg som kommer börja bebyggas inom några år. Studien går ut på att undersöka och få en förståelse om hur utvecklarnas perspektiv av Pixlapiren skiljer sig eller är lika från brukarnas upplevelser. Vi ifrågasätter om temporära användningar fungerar i det svenska samhället. Metoderna som används i denna uppsats är dokumentanalys, observation och intervjuer. I den teoretiska bakgrunden presenterar vi begrepp och teorier från den temporära- och sociala hållbarhets diskursen. Arbetsprocess har påverkats av den rådande pandemin, Covid-19. Pixla anses vara en socialt hållbar plats och en givande del i samhället enligt brukarna. Brukarnas idéer och initiativ har utrymme att påverka den framtida planeringen av platsen. Pixlapiren är ett exempel på en välfungerande temporär användning. Samtidigt riktas kritik mot kommunens tjänstepersoner som brister i engagemang för platsens utveckling. Vi argumenterar att vägen till social hållbarhet behöver vara lika hållbar som målet. / Temporary uses and social sustainability, are they two concepts that can go hand in hand? Through this essay, which is a case study of the temporary project Pixlapiren, we investigate if it is possible. Pixlapiren is a project in an urban development area in southern Helsingborg that will start to be built within a few years. The study aims to investigate and gain an understanding of how the developers perspective of Pixlapiren differs or is similar with the experiences of the users. We question whether temporary uses work in the Swedish society. The methods used in this paper are document analysis, observation and interviews. In the theoretical background we present concepts and theories from the temporality and social sustainability discourse. The working process has been influenced by the prevailing pandemic, Covid-19. Pixla is considered to be a socially sustainable place and a rewarding part of society according to the users. The ideas and initiatives of the users have the possibility to affect the future planning of the place. Pixlapiren is an example of a well-functioning temporary use. In the meantime criticism is addressed to the municipality's service personnel who lack commitment to location and development. We argue that the path to social sustainability needs to be as sustainable as the goal.

The implementation of the 2030 Agenda in Sweden has involved a reorganization of municipalities such as Halmstad through the creation of documents and strategic plans that serve as a guide to counteract the processes of gentrification and segregation. The Municipality of Halmstad is working to break the segregation, but the need to create an image of Halmstad as an attractive and interesting city to live and invest in does not consider a direct risk of creating further segregation through gentrification. Thus, the municipality fights segregation by targeting vulnerable risk areas without working simultaneously with voluntary segregation in the prosperous westernpart of the city by involving the entire city of Halmstad in this inclusion process. On the other hand, we see a low democratic participation by the poorest part of the city and more the participation of experts and private actors in making important decisions involving housing in Halmstad. We see a lack of trust on the part of citizens to political institutions and to authorities in general and this is a result of a deficiency that Fainstein calls justice, representation and equity.

As Stockholm grows many rent controlled facilities subsidized by the government are rapidly decreasing leaving culture operators struggling with increasing rents. At the same time the instrumental values of culture are increasing, taking a greater role in the strategic urban and city planning of Stockholm. Culture has economized, a development criticized by many who argue that the culture’s core values are being undermined by economic incentive. In the wake of these developments it seems as if a new interplay between private real estate companies, cultural operators and the public sector, rises. The creation of physical rooms for the cultural sector is determined by this interplay where the private real estate companies’ influence is becoming more prominent. Stockholm’s Cultural Administration (Kulturförvaltningen Region Stockholm) has noticed a power structure within this triangular interplay, where cultural operators are depended on the public- and the private sectors. Stockholm’s Cultural Administration points out that it is necessary for the cultural operators to “speak the language” the private real estate owners prefer, meaning translating cultural values into market values in order to obtain influence. To examine if this power structure exists and how it is constructed, a case study on the project Danskvarteret, has been done. Danskvarteret, initiated by the non-profit organisation Danscentrum Stockholm, is to become a dance hub for the free dance field. In the establishing phase the project group of Danskvarteret are in dialogue with the private real estate owner Atrium Ljungberg and with Stockholm’s Public Cultural Management (Stockholms stads kulturförvaltning). The purpose of this examination is to illustrate what institutional logics are in play in the establishment of Danskvarteret. Can it tell us something about what motives are behind creating physical space for culture? The study is based on an institutional and cultural theoretical frame along with secondary data from the three main actors in this project as well as a semistructured interview with the project leader of Danskvarteret. The results show that the three market actors: Danskvarteret (cultural operator), Atrium Ljungberg (private real estate owner) and Stockholms stads kulturförvaltning (public sector) have different motives and logics for creating Danskvarteret and that the cultural operator is forced to balance between these different motives and logics. The cultural operator is dependent on external finance, a dependency that pressures the cultural operator to give up its own logic and adapt to the superior logics pursued by the private and the public sectors who provide the necessary resources. In this particular triangular interplay cultural professional logics are set aside to make room for market logics in order to get the product finances, even though it may contradict the cultural operators’ innate beliefs. / När Stockholm stad växer byggs många kulturaktörer bort och allt fler har svårt att klara av de hyreshöjningar som skett de senaste åren. Billiga verksamhetslokaler försvinner i takt med att subventionerade lokaler som allmännyttan tillhandahållit minskat. Parallellt betonas kulturens instrumentella värden allt mer och kulturen utgör idag en central aspekt i olika stadsplaneringsstrategier. Kulturen har ekonomiserats vilket kritiserats hos många med argument att kulturens inneboende värde i hög grad underordnas ekonomiska incitament. Som effekt av dessa förändringar verkar det ha uppstått ett nytt typ av samspel, där etableringen av kulturella rum i högre grad avgörs i dialogen mellan tre aktörer - privata fastighetsbolag, kulturaktörer och den offentliga sektorn, där de privata fastighetsägarnas roll blivit allt mer framträdande. Kulturförvaltningen Region Stockholm har observerat en maktordning i detta triangulära samspel, där kulturaktörer är i beroendeställning till det offentliga och det privata, och från Stockholms stads håll konstateras att det är nödvändigt att kunna tala fastighetsägarnas språk i samspelet. Stämmer detta? För att undersöka detta har en fallstudie gjorts på projektet Danskvarteret som är tänkt att bli en dans-hub för det fria dansfältet. Projektet är initierat av den ideella dansorganisationen Danscentrum Stockholm. Under den pågående etableringsfasen är de i dialog med fastighetsägaren Atrium Ljungberg och Stockholms stads kulturförvaltning. Syftet är att belysa vilka institutionella logiker som format etableringsprocessen av Danskvarteret, samt vilka motiv som ligger bakom att skapa rum för kultur. Undersökningen har utgått från en institutionell- och kulturteoretisk ram och kvalitativa data har samlats in i form av sekundärdata från de tre aktörerna samt en semistrukturerad intervju som genomförts med projektledaren för Danskvarteret. Resultatet visar på att de tre aktörerna handlar utifrån olika logiker och motiv, och kulturaktören tvingas balansera mellan dessa. Den gemensamma målsättningen att skapa en publik verksamhet kan ses som ett exempel på hur konkurrerande logiker i viss mån överlappar i gemensamma projekt. Kulturaktören är beroende av externa finansieringskällor och detta resursberoende tvingar aktören att anpassa sig till andra logiker än de egna. Även om de själva inte präglas av en marknadslogik, utan en klar kulturprofessionell logik, anammas denna för att hitta medel för projektet.

I egenskap av att vara en av Sveriges största turistorter lockar Åre cirka en miljon besökare per år. För många handlar orten om skidåkning och turismen bidrar med många jobbmöjligheter till den jämtländska byn som ofta beskrivs som lilla Stockholm. På senare tid har dock området också präglats av en sviktande infrastruktur, ekonomisk problematik och gentrifiering. Bilden av Åre hos Sveriges befolkning speglar skidåkning, semester och finkultur som attraherar en målgrupp med starkt ekonomiskt och socialt kapital. Samtidigt blir konkurrensen på bostadsmarknaden allt hårdare och kommuninvånarna tvingas bort från Åre by.  Besökarens bild av Åre påverkas av hur platsvarumärket Åre framställs och därmed av vilka egenskaper som stora turismaktörer knyter till platsvarumärket Åre. Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur fyra stora organisationer på orten påverkar och bygger upp platsvarumärket och hur dessa aktörers kommunikativa arbete på sina respektive hemsidor skiljer sig åt. Vi ville undersöka vad innehållet på hemsidorna konnoterar i relation till status, klass och målgrupp och vidare diskutera vad detta kan innebära för samhället Åre och lokalbefolkningen. De fyra stora organisationer vi valt att undersöka i denna studie är Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre och Åre kommun.  Våra frågeställningar har varit: Vilka semiotiska tecken ser vi på hemsidorna hos våra fyra utvalda organisationer som å ena sidan återspeglar deras egen varumärkespersonlighet och å andra sidan anspelar på och bidrar till beskrivningen av platsvarumärket Åre? Utifrån de semiotiska tecken vi ser på hemsidorna, vilken är den huvudsakliga målgruppen för turismen i Åre samt hur kan den implicita besökaren beskrivas utifrån hur organisationerna anspelar på status, klass och social tillhörighet? Samt, hur kan varumärket Åre, så som det konstrueras av våra organisationers visuella kommunikation, kopplas till den pågående gentrifieringen i området? För att kunna svara på dessa frågor har vi använt oss av ett teoretiskt ramverk som kretsat kring teorier om varumärke, plats, platsmarknadsföring, klass och gentrifiering. Vi har analyserat vårt empiriska material med hjälp av en semiotisk multimodal textanalys. Vårt analysmaterial kategoriserade vi i fem teman, som vi använder för att beskriva platsvarumärket Åre. Dessa teman är service, aktiv livsstil, lyx, framgång samt arv och tradition. Utifrån detta kom vi fram till att turismaktörerna har inverkan på besökarens bild av platsvarumärket Åre genom att måla upp en exklusiv och attraktiv bild av Åre, vilket driver gentrifiering. Genom att Åre kommuns visuella kommunikation särskiljer sig från turismaktörernas visuella kommunikation, diskuterar vi om Åre kommun tar avstånd från ansvaret av turismens effekter. / By being one of the largest tourist destinations in Sweden, Åre attracts around 1 million visitors a year. To many, the village is primarily a skiing resort and tourism contributes with a great number of job opportunities to the small village which is often spoken of as a small Stockholm. Lately, the area has unfortunately struggled with some serious infrastructure problems, as well as economical struggles and gentrification. The Swedes think of Åre as a ski resort for winter vacations and high culture, which attracts a target group of good financial and social capital. At the same time, the competition on the housing market is tightening and the inhabitants are forced away from the areas close to Åre village.  The visitor's image of Åre is made up from how the place brand Åre is constructed because of which qualities the big tourism companies tie to the place brand. Our purpose with this study has been to evaluate how four different tourism organisations in the area influence and build the place brand through their work with external communications on their homepages and how this work differs. We wanted to see how the content on the homepage relates to status, social class and target group and further discuss how this can impact the community of Åre and its inhabitants. Our four organisations that we have included in this study are Åre Destination, Skistar Åre, Holiday Club Åre and Åre municipality. Our questions have been: Which semiotic signs do we see on the homepages of our four, selected organisations, that on one hand represents their own brand personality and on the other hand alludes to, and contributes to, the description of the place brand Åre? Based on the semiotic signs we see on the homepages; which is the main target group for tourism in Åre and how can the implicit visitor be described, based on how the organisations allude to status, class and social affiliation? And finally, how can the brand Åre, as it is constructed by the visual communication of our selected organisations, be linked to the ongoing gentrification in the area? To be able to answer these questions, we have used a theoretical framework that includes theories of brand, place, place marketing, class and gentrification. We have analysed our empirical material using a semiotic multimodal text analysis. We categorised our analysed material into five themes, which we use to describe Åre´s place brand. These themes are service, active lifestyle, luxury, success as well as heritage and tradition. Based on this, we concluded that the tourism organisations have an impact on the visitor's image of the place brand Åre, which is what drives gentrification. Since Åre municipality's visual communication differs from the tourism organisations´s visual communication, we argue that Åre municipality distances themselves from the responsibility of the effects of tourism.

This essay aims to investigate how the cultural heritage process and gentrification, that the Elsborg district in the city of Falun has gone through, is expressed in modern residents' reception of the architecture in the area, as well as to relate this to preceding ways of looking at the environment. In the study I examine two time periods; 1975 when Falun was appointed as pilot project for the European Architectural Heritage Year, and 2021 - the year in which this essay is written. The study is partly an analysis of texts produced in 1975 and partly an interview study with six current inhabitants of the Elsborg area. The analysis is based upon Wolfgang Kemp’s reception theory, which primarily argues for the focus being on the viewer instead of on the creator of the work or the work itself. The results of the study show that many of the thoughts that were formulated about the architecture in Elsborg during the European Architectural Heritage Year are repeated in the interviewees' experiences and uses of the environment today. Additionally, the observations of the respondents in the interview study highlight that the interviewees appreciate the old, traditional wooden architecture for its visual, historical and social values. Moreover, the participants view themselves as involved in preserving Elsborg and its cultural heritage.   Keywords: Art history, architecture, Elsborg, Falun, reception theory, Wolfgang Kemp, cultural heritage, gentrification, wooden house

Denna studie handlar om hur utformningen av den fysiska miljön påverkar den sociala hållbarheten i områden med socioekonomiska svårigheter. Fokus ligger på hur kommuner, fastighetsbolag och andra berörda aktörer arbetar med frågor rörande gestaltning, boende, fysisk miljö, trygghet och säkerhet, hälsa, inflytande och delaktighet. Syftet är att samla kunskap om ämnet samt belysa innebörden av det. Målet är att ta fram riktlinjer för social hållbarhet som stöd till upprättande av en social hållbarhetsplan eller utveckling av ett område. Forskning som berör ämnet samt intervjuer med kommun, fastighetsbolag och sakkunnig har varit centrala i framtagandet av riktlinjerna. Intervjuer och tidigare forskning korrelerar med varandra och visar att den fysiska miljön har en inverkan på människans välmående. Studien ställer viktig forskning i samband med en inkluderande samarbetsprocess och ger förklaring till att involvera inblandade aktörer och befintliga invånare i utvecklingen av områdets fysiska miljö. En blandning av bebyggelse och verksamheter är viktigt. Tillsammans med en öppen och attraktiv fysisk miljö kan detta på lång sikt bidra till ökad rörelse och trygghetskänsla. Kollektivtrafiken i samband med verksamheter och bra förbindelser kan underlätta för boende att knyta sociala kontakter. / This paper illustrates how the built environment affects the social sustainability in areas with socio-economic difficulties. The focus is on how municipalities, real estate companies and other actors work on issues concerning design, housing, physical environment, security and safety, health, influence and participation. The purpose of this study is to gather knowledge about the subject and to highlight the meaning of it. The aim is to develop guidelines for the establishment of a social development plan or during the development of a region. Research that focuses on the subject as well as interviews with municipalities, real estate companies and an expert has been central to the preparation of the guidelines. Interviews and previous research correlate with each other and illustrate how the physical environment has an impact on the residents and their well-being. The study places important research in connection with an inclusive collaboration process and provides an explanation for involving concerned actors and existing residents in the development of the area's physical environment. A mix of buildings and operations is important. This together with an open and attractive physical environment, can in long terms contribute to increased movement and feelings of safety. Public transport in relation with activities and good connections can make it easier for residents to establish social contacts.

Bakgrund och problemdiskussion: Att förändra en gammal institutionsmiljö till en ny bärande idé kan på flera sätt ge effekter som innefattar förändringar i den lokala identiteten. Tecken på dessa förändringar är, när den platsbundna imagen bör vara globalt och estetiskt gångbar, när de nya funktionerna övergår till enbart privat regi samt att det nya samhället blir mer specificerat och i värsta fall segregerat. Syftet: Utifrån begreppet gentrifiering syftar uppsatsen till att undersöka hur en gammal institutionsmiljö som Långbro park gentrifieras samt varför. Undersökningen vill se om det finns ett samband mellan Långbro sjukhus tidigare estetiska och funktionella gestaltning och dagens tankar runt konceptet Långbro park och dess utveckling. Undersökningen tar även upp om det finns några omständigheter som har styrt dessa gentrifieringsprocesser och vem/vilka har i så fall haft intresse i områdets progression. Metod: Granskningen av Långbro park utgår från teoretiska källor som berör stadsutveckling, kulturhistorisk miljö, gentrifiering av ett gammalt sjukhusområde, modern grannskapsenhetstanke samt social-, estetiska- funktionella-, ideologiska- och ikoniska aspekter runt Långbro parks struktur, estetiska utformning och funktioner. Studiens teoretiska utgångspunkt värderar främst normativt och moraliskt hur samhället konstruerar nya platser och hur dessa har utformats utifrån globala, statliga och privata intressen. Kritiken undersöker även de effekter som uppstår när ett samhälleligt rationaliseringsarbete sker med dold intension. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att i Stockholm finns idag, ett politiskt och ekonomiskt intresse av att samverka i ett estetiskt och nationellt program. Detta handlingsprogram omfattar estetisk utformning av nya stadsdelar och områden i söderort, där både statliga och privata intressen medverkar genom allt mer kortsiktiga och finansiella överväganden jämfört med det tidigare handlingsprogrammet Framtidsformer. Granskningen av Stockholm stads vision indikerar ett behov av, att städa upp i vissa söderförorter och ett behov av att exploatera andra. Studien åskådliggör att gentrifieringen av Långbro park visar, trots lokala protester om det höga exploateringstrycket samt byggandet och restaurerandet av det stora antalet bostadsrätter i en historisk miljö att visionens medborgardialog är både dold och envägsriktad. Effekten av att gentrifiera en institution i syfte av att skapa en ny och funktionell eklektisk konstruerad boendemiljö är, att odemokratiska, patriarkala, hygieniska samt exkluderande attityder och idéer runt ordning har genererats vilket stödjer social ojämställdhet. I Långbro parks fall innebär det, ett särskiljande mellan arbetarklass och medelklass. Undersökningen visar, ett svenskt och dåligt självförtroende vars önskan är, att stärka nationen både regionalt och nationellt gentemot utlandet genom att locka unga arbetsföra människor till att verka, bo och utvecklas i söderorten i syfte av att stärka landets intryck gentemot omvärlden genom eklektisk och kostsam design. Denna landsomfattande estetiska restaurering har därför krävt både privata investerares pengar, politiskt intresse och gemensam nationell kraft med en effekt där ekonomiskt svaga medborgare alieneras både etiskt-, legalt-, religiöst och rationellt.

The aim of this dissertation was to research, through a comparative architectural analysis,whether the two urban districts Camden Town in north London and Greater Grand Crossing in south Chicago have or have not been gentrified and, if so, what kind of gentrification process they have gone through. The study was based on three questions: what buildings have been transformed in each area? How have the buildings been transformed? Have the functionsof the city districts been transformed with any particular focus in mind? The study found that Camden Town has been tourist gentrified, since the primary focus of the gentrification process was towards tourism and entertainment businesses where old Victorian, industrial buildings were transformed into venues for live music, shops and markets. In the case of Greater Grand Crossing however, it is not possible to establish that the area has been gentrified. Chicagoan artist Theaster Gates transformed several residential houses as part of a project, some of which remained residential, and some were made into spaces for cultural activities. However, the focus of the transformation was towards the already existing population and not towards potential gentrifiers.

I denna uppsats analyseras stadsomvandlingen av Slakthusområdet utefter det urbana DMA:t och Stockholms bakgrund som segregerad stad. Slakthusområdets möjligheter av temporär användning under omvandlingen undersöks med hjälp av projektet Les Grands Voisins i Paris.  Stockholm är en segregerad stad och innerstaden har kommit att präglas av en livsstil med en aptit för ett exklusivt utbud av restauranger och barer (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet ska bli en utvidgning av stadens centrala delar och de verksamheter och olika funktioner som växer fram ser ut att avspegla innerstadens homogenitet istället för de planer att skapa en heterogen stadsdel året om (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, s 11). Med stadsutvecklingen förbättras många kvaliteter av det urbana DMA:t samtidigt som andra försämras.  Ambitionen med det förslag som presenteras är att utmana och förbättra områdets sociala mångfald. Förlaget utgår ifrån projektet Les Grands Voisins och den jämförelse som gjorts mellan projekten för att se Slakthusområdets möjligheter att tillämpa Les Grands Voisins 10 intentioner. / This bachelor thesis analyzes the urban development of Slakthusområdet (former meat-packing district located in Stockholm) with the support of the urban DMA and Stockholm’s background as a segregated city. The possibility of temporary use during the development is explored with the help of the project Les Grands Voisins in Paris.  Stockholm is a segregated city, the inner city is characterized by a lifestyle craving an exclusive selection of restaurants and bars (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet will become an extension of the city’s central parts. Emerging activities and functions in the area seem to reflect the homogeneity of the inner city contrary to the plans to create a heterogeneous district all year round (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, p. 11). With the urban development, many qualities of the urban DMA improve while other decline.  The proposal presented in this thesis aims to challenge and improve Slakthusområdet’s social diversity. The proposal stems from the Les Grands Voisins and the comparison between the two projects to explore the Slakthusområdet’s possibilities to apply Les Grands Voisins 10 intentions.

Urbanization and population growth have posed intricate challenges in urban planning. Two of the most impactful issues are social segregation and gentrification. This study aims to investigate the effects of densification strategies on these phenomena, with a focus on the Amiralsstaden-project in Rosengård, Malmö. Through qualitative methodology, the study explores how densification strategies can influence the housing market, population structure, and social relationships. The findings can contribute to guiding urban planning and strategic decisions regarding these challenges in the future. We have found that the proposals and strategies outlined in the policy document (Amiralsstaden - Mål & Värden) and the planning program (Planprogram, 6051) have the potential to lead to gentrification, but also that Malmö city's primary aspirations are to develop and enhance the area. / Urbanisering och befolkningstillväxt har skapat komplexa utmaningar inom stadsplanering. Två av de mest påverkande problemen är social segregation och gentrifiering. Denna studie syftar till att undersöka effekterna av förtätningsstrategier på dessa fenomen, med fokus på Amiralsstaden-projektet i Rosengård, Malmö. Genom kvalitativ metodik utforskar studien hur förtätningsstrategier kan påverka bostadsmarknaden, befolkningsstrukturen och sociala relationer. Resultatet kan bidra till att vägleda stadsplanering och strategiska beslut kring dessa utmaningar i framtiden. Vi har funnit att de förslag och strategier som föreslås i styrdokumentet (Amiralsstaden - Mål & Värden) och planprogrammet (Planprogram, 6051) kan potentiellt leda till gentrifiering, men även att Malmö stads främsta förhoppningar är att utveckla och förbättra området.