Studiens syfte är att studera förskollärares uppfattningar om barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Vi har uppmärksammat att det finns en avsaknad av forskning när det kommer till hur förskollärare beskriver att alla barn kan få samma möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Studien utgår från Hirdmans (1988, 1993, 2001), Davies (2003) och Connells (2009) genusteori och har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att förskolemiljöer, yttre faktorer och inre faktorer har en påverkan på barns möjligheter till lek i förskolors utomhusmiljö oavsett könstillhörighet. Samhället och hemmets stereotypa könsnormer har en påverkan på om alla barn får samma möjligheter till lek som inte är könskodad. Därför är det avgörande för barns möjligheter till lek att förskollärare är medvetna, närvarande och medlekande i förskolors utomhusmiljö.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer. Efter genomförda intervjuer med elever och observationer under undersökningen har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier för att urskilja mönster. Resultatet visade att det är skillnad mellan det utrymme som pojkar och flickor får eller tar. Pojkarna är de som är bäst på att skaffa sig uppmärksamhet men i jämförelse med flickorna är skillnaderna trots allt inte så stora. Slutsatser som kan dras är att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. När det gäller diskussionen kring likheter och skillnader mellan hur flickor/pojkar betraktar varandra ser vi att de traditionella föreställningarna kring hur kön gestaltas i allra högsta grad existerar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs i läroboken Svenska för dig – litteraturhistoria. För att uppnå mitt syfte har jag studerat vad lärobokens författarporträtt informerar läsaren om angående författarnas karriärer, framgångar och författarskap samt bakgrunder och privatliv. Därefter har jag genom en kvalitativ textanalys och utifrån genusteorier, analyserat och tolkat mitt material samt hur kvinnliga respektive manliga 1900-talsförfattare framställs. I uppsatsen kommer jag bland annat fram till att de kvinnliga författarna framställs som författare såväl som privatpersoner. De kvinnliga författarna framställs ofta som avvikare då de på ett eller annat sätt har brutit mot samhällets förväntningar på dem. Detta visar sig i sin tur ha påverkat deras författarskap och deras framgångar. De manliga författarna framställs oftare enbart som författare. Det är alltså inte lika stort fokus på det privata och även om läroboken skriver om manliga författares privatliv så sker det i relation till att han är en författare. Manliga författare framställs i sin tur som stora och betydelsefulla författare som skrivit viktiga böcker men sällan som avvikare eller normbrytande.

This work has been emanated from a qualitative content analysis and the distribution between men and women is examined in eight Swedish textbooks in the subject of history. All textbooks are adapted to teaching at secondary school and high school, and are suited to the former curriculum Lpo 94, Lpf 94 and the latest curriculum Lgr 11 Lgy 11. The study includes three moments where the number of men and women are distributed, the mentioned women in the textbooks character index is sorted into the era they distinguished. In the final moment the total numbers of mentioned women is distributed into the category they represent. Women that has been some kind of royalties or a high position leader is the dominating category. The results in the three moment is presented by bargraphs and line charts. The study shows that women are under-represented in all history textbooks that has been used in this study, but there has been a percental increase in the number of women in the textbooks that are adapted to the latest curriculum Lgr and Lgy from 2011.

No description available.

The study intends to shed light on how teachers in the subject sloyd, both within textile- and wood- and metal sloyd, relate to gender in their intentions and in their action in school practice and the possible discrepancy in between. Furthermore, the study aims to investigate how the historical legacy of gender coding in sloyd affect teachers in today’s education. The study is based on a qualitative research perspective, and could therefore be placed in the humanities with further delineation didactics. Furthermore, the study is fully encompassed by the hermeneutic doctrine, when the author’s prior understanding as prospective sloyd teachers affects the study. Gender Theoretical models and concepts by Yvonne Hirdman and Britt-Marie Thurén is used in the study as an analytical tool for understanding the discrepancy between intention and action realized in the sloyd classroom. The study includes six active sloyd teachers that have been observed and subsequently interviewed on sloyd and gender. The study shows five possible gender orders in the sloyd classroom and informants of the study can be classified to two of them. The study also shows that teachers relate to the historical legacy of gender coding in different ways in their sloyd teaching. Most sloyd teachers relate to this legacy by not acknowledging it, but rather sharing it with students in passing. Students' creativity, motor skills and problem solving are keywords for the abilities the informants want to see that students develop in sloyd.

The aim of this Master’s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result. 61 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, DIK-Forum and bis, from the period 1990 to 2000 are analysed. Three discourses concerning the tasks of librarians are identified: a traditional discourse, an information technology discourse and a market economy discourse. The traditional discourse focus on traditional public librarian values with an anxiety towards the new technology as threatening to the profession. The information technology discourse sees the new technology merely as a tool to simplify the work and to make time for more demanding professional tasks. The market economy discourse centres on service and satisfying the demands of the users, who are seen and treated as customers. Application of profession theory results in showing how the information technology discourse is being part of a progress of the librarian profession, whereas the traditional discourse indicates a remaining position and the market economy discourse results in a professional decline. Application of gender theory results in showing how the gender contract is being renegotiated when information technology is introduced at the workplaces. / Uppsatsnivå: D

This paper aims to investigate the public art in the city center of Västerås, the area the citizens commonly call “Cityringen”. The intent is to search for a possible differentiation between how the art created by female artists and the art created by male artists are placed in relation to important buildings and institutions. The quantity of the artworks are also taken into consideration. The study is based on gender theory, a theory that recognizes the power structures and hierarchies between genders. It also takes the aspect of site specificity and size into the analysis.    Research shows that out of the 67 public art pieces, only seven are created by female artists. Most of them are scattered through out the city with no relation to other artworks or important places and buildings. The fact is that the art around and on the exterior of the City hall is all created by male artists, while only one out of six artworks in the botanical garden were created by a female artist.    This creates a problem in that the representation does not coincide with the idea of gender equality. The public space is meant to accommodate everyone regardless of gender, sexual orientation, ethnicity and religion. This study has shown that, because of the overrepresentation of male artists, the public space in Västerås does not communicate the equality that is desirable.

Studiens fokus ligger på att undersöka om det förekommer skillnader i hur svenska tidningar skildrat två gärningspersoner med olika könstillhörigheter utifrån ett genusperspektiv. För att ställa forskningsfrågan på sin spets är de valda gärningspersonerna dömda för ett av Sveriges grövsta brott, styckmord. De två gärningspersonerna är i liknande ålder, deras offer är båda unga kvinnor och brotten begicks med endast cirka ett års mellanrum. Båda fallen prövades i hovrätten. Det som skiljer dem åt är att gärningspersonerna vid brottstillfällena hade olika könstillhörigheter. Genom en kritisk diskursanalys och med hjälp av genusteori, gestaltningsteori och teorin om det ideala offret ska mediernas gestaltning av gärningspersonerna undersökas för att ge svar på uppsatsens forskningsfråga: Hur skiljer sig mediegestaltningen av Jonna Henningsson och Kristoffer Johansson i Aftonbladets och Dagens Nyheters nyhetsrapportering på webben? Total analyserades 16 artiklar från Dagens Nyheter och Aftonbladet där de nedslag i tiden som gjordes var gripandet, åtalet, tingsrättens dom och till sist Hovrättens dom. Genom att använda hovrättens dom som underlag för undersökningen har den fungerat som en bakgrund till det som skrivits i de båda tidningarna. Resultatet visade att det förekom fyra framträdande skillnader i hur de valda medierna gestaltade de båda gärningspersonerna. Dessa skillnader återfanns i hur gärningspersonerna benämndes, deras motiv, deras psykiska tillstånd och vilka roller de blev tilldelade. Genom att analysera detta resultat med hjälp av studiens valda teorier drogs slutsatsen att de valda tidningarna var påverkade av strukturella genusnormer i sina gestaltningar av de båda gärningspersonerna. Detta har resulterat i en skillnad i hur de rapporterade om gärningspersonerna på grund av deras könstillhörighet.

In this study I have analysed the national tests in Swedish between the years 2006-2010. These tests are given to all students in the public schools in grade 9 and 10. I wanted to see if I identified an over-representation of a certain category of people in the texts given to the students. I analysed the texts from an intersectional perspective and I used primary Lena Martinsson (2007), Framtidens feminister and her categories and theories and Moria von Wright (1998) Genus & text- när kan man tala om jämställdhet i fysikläromedel?, and her gender categories in my study. My findings were that the most frequent categories were sex, class, age and region. The combinations that I found most frequently occurring were, sex/ class, and sex/ age. The least occurring categories were sexuality, ethnicity and functionality. This is according to me a problem, since the intersectional theories state that it is the least frequent represented categories that are the ones that holds the least amount of power. The Swedish curriculum states that the school should stimulate the students to have a larger understanding of other people and improve their ability to emphasise. Swedish schools should also be a ground for equality. I mean that if schools shall have a chance to live up to these intentions there must be a representation of all kinds of people in the texts.