Syftet med studien var att undersöka fritidslärares förståelse för genus och hur de beskriver sig arbeta med genus i fritidshemmet med fokus på jämställdhet och könsmönster. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där sex fritidslärare intervjuats. Dessa intervjusvar har sedan analyserats genom en kvalitativ analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har bestått av Hirdmans genusteori. Resultatet visar att fritidslärarna beskriver en grundläggande förståelse för könsmönster och jämställdhet, men att i princip inget konkret arbete om genus med eleverna genomfördes. Däremot redogör fritidslärarna för att arbetet sker genom spontana samtal med eleverna, att erbjuda varierande aktiviteter samt genom att själv utmana könsmönster. Vidare framkommer det att några fritidslärare kategoriserar flickor och pojkar utifrån stereotypa förväntningar medan andra uttrycker en mer medveten och djupare förståelse för genus. Slutsatsen är att arbetet med genus i fritidsverksamheten behöver utvecklas, i synnerlighet när det gäller konkreta och planerade aktiviteter tillsammans med eleverna. Vidare behöver fritidslärarna mer fortbildning inom området för att öka sin medvetenhet och utveckla arbetet om genus. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt. Resultatet visar en omedvetenhet om heteronormen men en utbredd kunskap om genusnormer som i större utsträckning verkar vara en del av lärarnas arbete. Från studien kan man också utläsa att materialvalen i skolan oftast inte baseras på genus- eller heteronormer. Tydligt syns att det hos lärarna finns en kunskap om hur ett arbete med homosexualitet kan arbetas med, även om sådant arbete inte förekommer i någon större utsträckning. Enligt Bourdieu behövs ett normkritiskt arbete för att utmana ett samhälle med över- och underordning genom att förhindra symboliskt våld. Klart är att alla lärarna är engagerade i värdegrundsarbete men att fokus varierar från fall till fall.

Könsbaserade normer är något som återfinns i alla delar av samhället. Vad samhället bestämt ska vara manligt respektive kvinnligt återfinns även i särskilt utsatta grupper i samhället. En utsatt grupp är personer med missbruksproblematik vilken vi valt att fokusera på i denna studie. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall är en tvångslagstiftning då den enskilde är i behov av vård på grund av missbruk av alkohol och/eller narkotika men inte samtycker till vård. Lagen tillämpas för att rädda liv men den är också starkt integritetskränkande mot individerna. Syftet med vår studie är att undersöka hur samhälleliga föreställningar gällande manligt respektive kvinnligt framställs i förvaltningsrättens bedömningar gällande Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. För att undersöka detta har vi använt tematisk analys på 22 domar från två medelstora förvaltningsrätter. Vårt resultat visar att det finns skillnader i hur individernas livssituation beskrivs och hur det framhävs i förvaltningsrättens bedömningar beroende på om individen är en man eller en kvinna. De teman vi funnit är föräldraskap, social utsatthet, kriminalitet och våld samt psykisk- och fysisk hälsa. Vår slutsats är att de genusbaserade könsnormerna genomsyrar förvaltningsrättens bedömningar vilket innebär att män förväntas leva i linje med de maskulina normerna och kvinnorna förväntas befinna sig inom ramen för vad som är kvinnligt.

The purpose of this essay is to examine how women´s football is described in Swedish newspapers, focusing on the use of vocabulary in the articles between the years 1967–1973. The essay´s theoretical framework is based on Yvonne Hirdman’s theoretical thinkings of gender and gender contracts. The method is based on text analytical tools with a linguistic focus. The study´s material consists of Swedish newspapers archived at ”Kungliga biblioteket”. Ten articles were selected from each year within the 1967-1973 timeframe, resulting in a total of 69 articles for the entire study. One of the main conclusions of the study is that women who played football before and after integration into the Swedish Football association were marginalized compared to men and men’s football. The language use in the articles also underwent changes between the years 1967-1973, establishing a consensus on how women were referred to in the articles. From 1967-1971, women who played football were named with a total of ten different synonyms of women, however by the years 1972-1973, when women´s football became integrated into the Swedish Football association, the language use shifted to exclusively name female football players as women or girls. There was also no comparison between women’s- and men’s football during 1972-1973. Most newspaper exhibited a positive stance toward women’s football, but they did not perceive the sport as equal to men’s football.

I den här uppsatsen studeras hur avvikande visuella uttryck kan användas inom design för att utmana normer. I uppsatsen undersöks hur designen av tidningen Bang utmanar normativa dikotomier som funktion/form, maskulint/feminint och original/imitation. Uppsatsen tar avstamp främst i queerteori, såsom Judith Butlers resonemang om original och imitation, Fanny Ambjörnssons undersökning av färgen rosa och Judith Halberstams studier av ”queera misslyckanden” i animerad film. Dessa teorier används i en fallstudie av Bangs design för att förstå hur avvikande uttryck kan utmana normer. Fallstudien görs genom analys av tre lösnummer av Bang och diskussioner om normkritisk design i media. Fallstudien inkluderar också en intervju med Lotta Sjöberg, skaparen av den normkritiska facebookgruppen Family Living – the true story. Utifrån detta material undersöks hur normkritisk design blir subversiv, såväl som vilka problem som kan finnas med strategin. Slutligen dras slutsatsen att normkritisk design erbjuder ett icke-essentialistiskt sätt att förhålla sig till normer och design. / This is a study on how deviant visual expressions can be used within design in order to challenge norms. The essay examines how normative dichotomies such as function/form, masculine/feminine and original/imitation are challenged within the magazine Bang’s design. The essay mainly draws on queer theory, such as Judith Butler’s ideas on original and imitation, Fanny Ambjörnsson’s study of the colour pink and Judith Halberstam’s theories on ”queer failures” within animated film. These theories are used in a case study of Bang’s design in order to understand how deviant expressions can challenge norms. In the case study, three issues of Bang and media discussions on norm critical design are analysed. The case study also includes an interview with Lotta Sjöberg, creator of the norm critical Facebook group Family Living – the true story. This material is examined in order to explain how norm critical design becomes subversive, as well as potential problems with the strategy. Finally, the essay concludes that norm critical design offers a non-essential way of relating to norms and design.

Jämställdhet har varit på tapeten sedan 70-talet inom politiken och än idag kämpar kvinnor med att spela på samma arena som män, inte minst i arbetslivet. Statliga myndigheter i Sverige är skyldiga att implementera jämställdhet inom verksamheterna som ska bidra till ett mer jämställt samhälle. Detta ska ske genom handlingsplanen för jämställdhetsintegrering. Men hur framställs egentligen jämställdhet? Studien syftar till att studera problemrepresentationerna av jämställdhet i Umeå universitets handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Genom Carol Bacchi’s WPR-analysverktyg som är avsett för att kritiskt granska policydokument har följande frågeställningar varit grundläggande för analysen: Vad är problemet? Vad ligger till grund för den sagda problemrepresentationen? Vad lämnas osagt? Samt vad blir effekten av problemrepresentationen? Inom diskursanalys betraktas inte språk som något objektivt och neutralt, istället anses språk vara en aktiv kraft som formar och konstruerar vår verklighet. Tidigare forskning pekar på att jämställdhet inte är ett statiskt tillstånd utan något som görs inom organisationer. Genom att betrakta jämställdhet som ett görande går det även att undersöka jämställdhet från flera synsätt. Resultatet indikerar att jämställdhet presenteras som ett samhällsproblem och ett kunskapsproblem. Implicita antaganden om kön grundas i traditionella könsroller och stereotyper samt variationen i hur kunskap förstås beroende på fakultet, kan leda till reproduktion av skadliga könsnormer och upprätthållandet av könsskillnader. Den nuvarande dominerande diskursen påverkar även ambitionen hos beslutsfattare när det gäller integrering av jämställdhet, vilket i sin tur påverkar universitetets organisation samt organisering. Att integrera jämställdhet i beslutsprocesser kan således vara avgörande för att uppnå verklig förändring inom akademin.

Most people in Sweden have come into contact with the narratives from the Bible, through a children’s bible book. There exists several different kinds of these books for children. Two of the most popular is Barnens bibel and Bibel för barn, which are the explored subjects of this essay. The narratives conveys different norms and values, and it is therefore legitimate to investigate what they convey about women and femininity. Five female characters; Eve, Sarah, Hagar, Naomi and Ruth are the focus of the study. The stories underwent a narratological analysis to clarify the narrative structure. Furthermore, sex- and gender theory were applied on the narratives and showed that they in general express a dominant male norm, and dichotomy between the sexes. Keywords: children’s bible, femininity, narratology, sex- and gender theory

The aim of this essay is to describe the discourse of rape in the Swedish press Dagens Nyheter. The research questions are focused on how the concept of rape, the perpetrator and the victim are described in the discourse of rape in Dagens Nyheter. The study consists 48 articles from the Swedish press Dagens Nyheter and they have been published during 2004, 2008, 2012 and 2016. All the articles contain the term of rape. The articles have been analysed with Fairclough’s critical discourse analysis and resulted in four areas; "rape", "how the perpetrator and the victim are described based on gender, age and name", "the relation between the perpetrator and the victim" and "the attribute of the perpetrator and the victim". The main results can be explained by different theories, in this essay social constructivism and gender theory will be used as theoretical tools. The conclusions that can be drawn from this study are that the perpetrators are men at the age of below 20 to 30 years, the victims are women at the age of below 20 years and the diversely parts are described in different ways in the discourse of rape.

Studien syftar till att granska genus- och rollkonstruktioner i barnböcker utifrån frågeställningarna; hur ser genus- och rollkonstruktioner ut i de studerade böckerna? Böcker är en viktig källa i barns socialisationsprocess (Hulth &amp; Schönbäck, 2011). Studien utgår från konstruktionismen, och använder sig av bild- och textanalys för att studera LasseMajas detektivbyrå. Studien utgår ifrån genusteori och rollteori och har en deduktiv ansats. Resultaten visar bland annat att böckerna innehåller en genusnormativ yrkesdelning och att bilderna särskiljer kvinnor och män från varandra. Det finns vissa grundläggande normer i böckerna samt vissa yrken som har olika viktiga funktioner. Böckerna skildrar även hierarkier, att det finns skyldigheter inom givna relationer samt att vissa roller krockar med varandra. Studiens slutsats är böckerna skildrar normativa inslag gällande hur karaktärer porträtteras och tillåts agera. Konstruktionerna förmedlar att det är viktigt att kvinnor och män särskiljs, samt att ordning och stabilitet bevaras i sociala system.

Detta är en diskursanalytisk undersökning, där vi har antagit genusteoretiska perspektiv. Uppsatsen syftar till att undersöka hur kvinnliga respektive manliga författare och författarskap framställs i fem läroböcker, som används i undervisningen på gymnasiet i ämnet Svenska 2. Samtliga läroböcker är anpassade för Gy11. Uppsatsen granskar vilka egenskaper de kvinnliga respektive manliga författarna samt författarskapen tillskrivs och hur detta kan förstås utifrån genusteoretiska perspektiv. Undersökningen uppmärksammar även vilka effekter framställningarna av kvinnliga respektive manliga författare och författarskap kan tänkas ha på elevers uppfattning om kön, förstått genom genusteoretisk diskursanalys. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna framställer de kvinnliga respektive manliga författarna och författarskapen genom en dikotomi och stereotypa föreställningar angående vad som är kvinnligt respektive manligt. De könsstereotypa framställningarna är förenliga med såväl genussystemet som den heterosexuella matrisen och genuskontraktet. Detta kan både förstås och reproduceras vidare via de tre processerna som skapar genus, den symboliska, strukturella, och individuella eller socialisationsprocessen.