Revisionsbranschen har under många år ansetts vara mansdominerad. Tidigare forskning och studier har fokuserat på kvinnors karriär i denna mansdominerade bransch. Vi ville istället undersöka om rekryteringen spelade en roll i denna problematik då det inte finns mycket forskning kring det. Detta mynnade ut i studiens syfte att ur de rekryteringsansvarigas perspektiv förstå rekryteringsprocessen och dess påverkan på jämställdheten i revisionsbranschen. Vi undersöker rekryteringsprocessens fyra övergripande steg vilka är behov, rekryteringskanaler, urval och beslut samt hur de påverkar jämställdheten i revisionsbyråerna. Genusteorin används som en förklaringsmodell till varför det inte är jämställt. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri till studien. Sju rekryterare har intervjuats, två av dem arbetar på rekryteringsföretag och resterande fem arbetar på revisionsbyråer. Dessa personer valdes ut till respondenter eftersom de arbetar med rekrytering och har därmed störst förståelse för rekryteringsprocessen. Studien har kommit fram till att varje steg i rekryteringsprocessen spelar en viktig roll i att påverka jämställdheten. Denna studie har inte kunnat påvisa några problem i den externa rekryteringsprocessen givet att revisionsbyråerna förhåller sig till en objektiv kravspecifikation och använder sig av formella rekryteringskanaler. / The auditing industry has for many years been considered male-dominated. Previous research and studies have focused on women's careers in this male-dominated industry. We wanted to investigate whether recruitment played a role in this problem as there is barely any research on it. This resulted in the study's purpose of understanding the recruitment process and its impact on gender equality in the auditing industry from the perspective of the recruiters. We examine the recruitment process's four overall steps, which are needs, recruitment channels, selection and decisions, and how they affect gender equality in the audit firms. Gender theory is used as an explanatory model for gender inequality. We have used a qualitative method in the shape of semi-structured interviews to gather empirical data for the study. Seven recruiters have been interviewed, two of them work at recruitment companies and the remaining five work at auditing firms. These people were selected as respondents because they work with recruitment and thus have the greatest understanding of the recruitment process. The study has concluded that each step in the recruitment process plays an important role in influencing gender equality. This study has not been able to identify any problems in the external recruitment process, given that the audit firms adhere to an objective requirements specification and use formal recruitment channels.

The purpose of this study is to investigate how one of Sweden’s most beloved music magazines portrays female artists. The study also aims to study whether the magazine has depicted the female artists in the same way or whether the portrayal is different depending on the artist’s skin color.  Studies have shown that black female artists are commonly underrepresented in media of different kinds, and only several studies have studied how black female artists are portrayed in music magazines. Studies also show that black women in general, are portrayed negatively and stereotypically in the media. It is interesting to examine if the music magazine has depicted the female artists in various ways depending on the color of their skin.  To go deeper in the study a thematic analysis was used to answer the aim of this study. The study analyzed fourteen articles, where a black female artist and a white female artist was the main subject of the article. The result shows that the music magazine portrays female artists in a similar way, however, it also depicted black artists differently. For instance, the black female artist is portrayed as being more personal in questions considering her family and is more likely to open up about her personal life and experiences, whereas the white female artist was more closed off and only mentioned her personal life briefly. A similarity between how the magazine portrayed the female artists was that both were depicted as emotional and used their feelings as inspiration to music.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur karaktärerna Tintomara från Drottningens juvelsmycke och Eli från Låt den rätte komma in har skrivits fram i sin respektive samtid med synen på androgynen i fokus. Genom detta vill jag ta reda på om det går att läsa Eli som en modern Tintomara. Detta sker genom en komperativ läsning av de två verken genom ett genusteoretiskt och queerteoretiskt perspektiv. Slutsatsen blir att det går att läsa Eli som en modern Tintomara, då de har mer likheter än skillnader. Den avslutande diskussionen tar också upp att deras berättelser förmodligen skulle sett ut på ett annorlunda vis om de skrivits fram i vår samtid, fast trots det går det att lägga märke till mer nutida transerfarenheter i äldre skönlitteratur.

I denna studie undersöks representationen av hbtq-personer och motsvarande normpersoner i tre svenskläroböcker för gymnasiet med hjälp av textanalytisk metod. Genus- och queerteori bidrar med förståelse för olika könsidentiteter och sexuella identiteter. Utifrån värdegrundsperspektivet, bestående av gymnasieläroplanens värdegrund som presenteras i bakgrundsavsnittet, diskuteras vilka värden som förmedlas och möjliggörs i det undersökta materialet. Utifrån den teoretiska analysen och resultatdiskussionen kan flera slutsatser dras. Framställningar, och brist av framställningar, av undersökta personer i läroböckerna både bekräftar och utmanar genus- och sexualitetsnormer. Detta i sin tur både möjliggör och omöjliggör att värdegrundsarbetet kan förmedla särskilda värden och uppnå vissa mål.

Fotbollen är den största idrotten i Sverige, med över tretusen förbund och över en miljon aktiva utövare där majoriteten är män. På grund av detta så kan det råda en maskulint dominant genusordning som gynnar manliga aktörer. Denna studie syftade till att undersöka hur manliga fotbollsspelare upplever genusordningen inom fotbollen. Detta gjordes genom kvalitativ datainsamling via intervjuer på byggde på Connells genusteori och genererade tre teman: 1) Genusregim, 2) Genusarrangemang och 3) Genusrelationer. Resultatet visade attmän inom fotbollen upplever att det råder en genusregim där manliga aktörer gynnas, vidare så upplevs de att genusarrangemanget inom idrotten bildas i hemmet likaså inom idrotten självt, främst genom observation och imitation. Till sist så visade det sig att männen upplevde genusrelationerna inom fotbollen som alltmer aggressiv bland manliga aktörer, där användandet av bland annat könsord genomförs utan tanke på dess effekt. Detta för att det ses som en del av språket och den roll som individer sätter sig i när de kommer till fotbollsplatsen. Fotbollens genus diskuteras därav som maskulint gynnande och kan leda till att individer som inte är maskulina missgynnas. / Football is the biggest sport practiced in Sweden, with over three-thousand associations and over one million active participants where men are the majority. Due to the majority consisting of men, there is a possibility of the gender system to be favorable for men. This study aimed to examine how male footballers experience their sport in accordance with the societal gender structures. This was done through a couple of qualitative interviews which built upon Connells Gender theory and three themes. These themes consisted of 1) Genderregime, 2) Gender arrangement, and 3) Gender relations. The results showed that the gender regime within football is beneficial for male participants, furthermore, the gender arrangement was built upon observation and imitation within the home and within the sport itself. Lastly, the gender relations practiced by male footballers were found to be far more aggressive, and the use of insults occurred without much thought of the impact it made. Rather it was all part of the language that was practiced within the sport and was part of the role that a footballer accepted when the partook in the sport. The gender system found within football is discussed as something that benefits masculine participants and could lead to individuals not seen as masculine being put at a disadvantage.

Denna studie undersöker hur genusskillnader framställs i bilder i nyligen utgivna läromedel i religionskunskap för årskurs 4–6. Vidare undersöker studien hur genusskillnader framställs i bilder och texter. De värderingar och normer som framkommer med fokus på kön och jämställdhet ska dessutom sättas i förhållande till skolans värdegrund i Lgr22. Syftet med studien är att bidra med kunskap till skolor, lärare, studenter och andra organisationer om hur genus och jämställdhet framställs i olika religionsläromedel i de kapitel som handlar om kristendom, judendom och islam. Utifrån ett lärarperspektiv kommer studien även att bidra till diskussion om hur läromedelsinnehåll kan påverka eleverna och därmed kritiskt granska och välja läromedel till religionsundervisningen. Denna studie har sin utgångspunkt i en kvantitativ och kvalitativ läromedelsanalys. För att besvara forskningsfrågorna används Yvonne Hirdmans genusteori i den kvantitativa granskningen av genusskillnader och i den kvalitativa granskningen används Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. De material som används i läromedelsanalysen är Religion 4–6 Utkik, SOS 4 Religion som behandlar Judendom och SOS 5 Religion som behandlar Kristendom och Islam, samt PULS SO 5. Läromedlen SOS 4 och 5 klassas som ett läromedel då studien ska analysera de tre abrahamitiska religionerna. Det kvantitativa resultatet visar ett ojämställt resultat, med en överrepresentation av män/pojkar i samtliga tre analyserade läromedel. Då religion är framväxt ur historien som delar in kvinnor och män i olika positioner, visar att mannen är överordnad kvinnan (Sky, 2009, s. 136). Det kvalitativa resultatet visar på ett jämställt resultat i samtliga tre analyserade läromedel, med inslag av bild och textanalyser där jämställdhet tenderar försvagas. För att uppnå genusperspektiv på religion behöver fokus riktas mot det kvinnliga och manliga könet och det sociala samspel dem emellan inom kultur och religion (Sky, 2009, s. 42).  Denna studie tar sitt avstamp i nuvarande läroplanen (Lgr22) och de värden och normer som rör genusfrågor framskrivna i dokumentets värdegrund och uppdrag om jämställdhet för allas lika värde. Skolan syftar till att motverka könsmönster och främja elevers rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet (Skolverket 2022, ss. 5–6). Det innebär också att skolan ska bidra till att främja eleverna till att integrera med varandra oberoende av könstillhörighet (ibid.).  Då religionshistoria utgör en del av undervisningen i religionskunskap behöver läromedel lyfta den historiska anknytning respektive religion har. För att förstå olika religioner i vår samtid behövs kunskaperna om dess historia. Då många av bilderna i läromedlen framställer både kvinnor och män, porträtterande eller tillsammans, får man anta är en bidragande faktor till diskussioner i klassrummet för att undvika stereotypiska könsmönster i elevernas resonemang. Bildens funktion är kunskap som ska förmedlas och möjliggör exponering för värderingar eller normer som förmedlar kunskaper om människans syn på samhället (Eriksson, 2017, s. 27). Då läroboken är ett redskap i skolans undervisning så kan det antas vara förståeligt att bilder och texter gestaltar jämställdhet.

Denna studie belyser hur nyhetsrapporteringen framställer Lisa Montgomery i samband med hennes avrättning, mot bakgrund av genusteori och mer specifikt begreppen Sad/Mad och Bad. Lisa Montgomery mördade en gravid kvinna och skar ut hennes ofödda barn. Hon kidnappade barnet för att hävda att det var hennes eget. Montgomery dömdes till döden och avrättades den 13 januari, 2021. Genom att analysera hur Lisa Montgomery i egenskap av avvikande kvinna framställs och konstrueras, är syftet att öka förståelsen kring vilka framställningar som gör henne “avrättningsbar”. Materialet utgörs av femton amerikanska nyhetsartiklar som berör fallet kring tidpunkten för avrättningen. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring kvinnlig brottslighet och avvikelse samt dödsstraffet som kulturellt fenomen, synliggörs sociala och kulturella konstruktioner relaterade till debatten kring Lisa Montgomery. Genom en tematisk textanalys, tolkas och analyseras framställningar i nyhetsrapporteringen av Montgomerys upplevda trauma, det brott hon begick och straffet som utdömdes. I vår analys av traumat framstår hon som ett offer för övergrepp och även för systemet som skulle skydda henne. Hennes brott framstår som kulturellt otänkbart och predatoriskt, vilket överskuggar hennes trauma. Straffet framstår som å ena sidan grymt och ovanligt, å andra sidan befogat. Lisa Montgomery kan framställas som både Sad/Mad och Bad och kategorierna tenderar att överlappa. Den avgörande faktorn ter sig vara huruvida hennes eget trauma framstår som en ”ursäkt”, eller en förmildrande omständighet. Om traumat ses som en ursäkt, eller irrelevant i relation till brottet och straffet, möjliggörs framställningen av Montgomery som Bad och kulturellt otänkbar - hon framstår därmed som ”avrättningsbar”.

Titel: Dokumentation ur ett genusperspektiv - en diskursanalys av portfolios i en förskola.Författare: Eva Holmlund och Lisa StenströmArbetet är en kritisk diskursanalys om portfoliodokumentation i en förskola ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka genusrelaterade mönster i dokumentationen, såväl likheter som olikheter studeras. Vår textanalys bygger på 12 barns portfoliotexter från en Reggio Emilia-inspirerad förskola. En av Reggio Emilia-filosofins grundstenar är dokumentation. De frågeställningar vi utgått från är: Skiljer sig språket åt i den skriftliga dokumentationen för pojkar respektive flickor och i så fall hur? Vad dokumenteras hos pojkar respektive flickor? Går det att utläsa skillnader och likheter i vilka processer/lärosituationer som dokumenteras för pojkar respektive flickor? Till grund för vår analys ligger Faircloughs tredimensionella modell (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Vi analyserar portfoliotexter med hjälp av ett antal genusteoretiska perspektiv. Vår undersökning har visat att det finns både skillnader och likheter i det genusrelaterade språket i de undersökta portfoliotexterna. Vår slutsats är att trots att Lpfö98 (Skolverket, 2006) ålägger pedagogerna att motverka traditionella könsroller och mönster så lever dessa fortfarande kvar i portfoliotexterna. Genustänkandet har inte nått den nedtecknade delen av verksamheten.

Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar. Slutsatser som går att dra är att ämnet borde lyftas mer i arbetslagen för att diskutera hur de kan lösa problematiken kring att pedagoger tar givna roller utifrån deras kön.

Utifrån vår erfarenhet råder det en övervägande könsnormativitet i den litteratur som riktar sig till barn och som används i förskolans verksamhet. Forskning visar att litteraturen i förskolan bland annat fungerar som ett verktyg i barns identitetsskapande och att förskollärare via litteraturen reproducerar normer inför barnen. Vi ser därför att det är av vikt att litteraturen i förskolan skildrar olika bilder av kön, inte enbart de normativa. Vår studies syfte är att undersöka hur kön framställs hos ett antal rollfigurer i ett urval av bilderböcker. Studien bygger på en kvalitativ metod, i detta fall en djupgående läsning av materialet som sedan analyseras utifrån en multimodal analysmodell. Detta görs med hjälp av genus- och queerteori, med ett fokus på begreppen kön och performativitet samt normer och normkritik. Urvalet av böcker baseras på en webenkät samt på statistik från Malmö Stadsbibliotek. I studien framkommer det att rollfigurerna i böckerna i vissa fall uppvisar könsnormativa attribut och egenskaper, medan de i andra fall agerar tvärtemot traditionella uppfattningar om kön. Slutsatsen blir således att skildringen av rollfigurerna är mer komplex än vad som antagits från början.