The purpose of this study is to, with a phenomenological approach, investigate how men and women who have committed crimes are being treated by relevant authorities. Four qualitative interviews were conducted and analyzed. The results of these interviews showed that the informants perceived that they were being treated on the basis of stereotyped beliefs, that these beliefs differed depending on whether they were men or women and that this led to negative consequences for the informants. The result was then analyzed by gender theory and stigmatization. This gave an increased understanding of how gender is being constructed in the treatment and how the informants were stigmatized in interaction with authorities and discriminated because of the stereotypical beliefs that the authorities have about them as a person. Based on this, the result showed that the male informants were stigmatized as criminals and discriminated to a greater extent than the female informants, which was based on authorities' stereotyped beliefs about men linked to crime. / Syftet med denna studie är att, med en fenomenologisk ansats, undersöka hur män och kvinnor som har begått brott bemöts av berörda myndigheter. För att ta reda på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visade att informanterna upplevde att de blev bemötta utifrån stereotypa föreställningar, att dessa föreställningar skilde sig åt beroende på om de var män eller kvinnor samt att detta ledde till negativa konsekvenser för informanterna. Resultatet analyserades sedan med hjälp av genusteori och stigmatisering. Detta gav en ökad förståelse för hur genus konstrueras i bemötandet samt hur informanterna stigmatiserades i interaktionen med myndigheter och diskriminerades på grund av de stereotypa föreställningar som myndigheterna har om dem som person. Utifrån detta visade resultatet att de manliga informanterna blev stigmatiserade som brottslingar och diskriminerade i större utsträckning än de kvinnliga informanterna, vilket grundade sig i myndigheters stereotypa föreställningar om män kopplat till brottslighet.

The purpose of the study is to investigate the dilemmas that pedagogues’ reflect about in gender equality work at preschool. The target group is active pedagogues in pre-school. A qualitative survey has been realized to achieve the purpose. Semi-structured interviews have been conducted with eight pedagogues. They are working in three different preschools in a medium-sized city in Sweden. The dilemmas that emerge in the study are analyzed from a gender theoretical perspective. Hirdmans gender system (1988) reveals how pedagogues' statements can be related to three different levels in a gender contract. The result shows that pedagogues' experience the level of society and preschool norms and values ​​as the biggest challenge with the gender equality mission. The pedagogues show awareness of that traditional gender patterns and gender roles are largely conveyed to children through the border maintain level in social practice at preschool. In turn to the two levels affect the cross-border level, in which the individual is in focus. The results shows that the focus of pedagogues is on a social level, while inequality is realized through border maintain. I have come to the conclusion that knowledge is the tool for an equal preschool, focusing on its own activities. / Studiens syfte är att undersöka dilemman som pedagoger reflekterar kring i jämställdhetsarbetet på förskolan. Målgruppen är verksamma pedagoger inom förskolan. En kvalitativ undersökning har realiserats för att uppnå syftet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta pedagoger som är verksamma på tre olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Dilemman som framkommer i studien analyseras ur ett genusteoretiskt perspektiv. Hirdmans genussystem (1988) synliggör hur pedagogernas utsagor kan relateras till tre olika nivåer i ett genuskontrakt. Resultatet visar att pedagoger upplever nivån med samhället och förskolans normer och värderingar som största utmaningen med jämställdhetsuppdraget. Pedagoger- na visar en medvetenhet kring att traditionella könsmönster och könsroller till största del förmedlas till barn genom gränsupprätthållande nivån i den sociala praktiken på förskolan. De två nivåerna påverkar i sin tur den gränsöverskri- dande nivån där individen är i fokus. Resultatet visar att pedagogernas fokus ligger på en samhällelig nivå medan ojämställdhet förverkligas genom gränsupprätthållande. En slutsats har framkommit om att kunskap är redskap- et för en jämställd förskola, där fokus hamnar på den egna verksamheten.

This paper deals with two women who wore relief brooches from Häste and Brunflo during the Migration period in Jämtland. The purpose of the essay is to investigate similarities and differences in the women’s relief brooches, graves and places in order to understand the women’s relations to each other and their time. The essay has implemented gender theory and a comparative method, complemented by a landscape analysis. The conclusion is that the women from Häste and Brunflo were leaders during their time.

Detta är en undersökning om huruvida faktaböcker för barn är jämställda eller inte. Syftet är att undersöka moderna faktaböcker för barn ur ett genusperspektiv genom att studera böckernas texter på lexikal nivå och textnivå samt genom att studera bilderna. I tre olika nyligen utgivna faktaböcker varav en handlar om kroppen, en om rymden och en om dinosaurier, har jag räknat antal ord som syftar på kvinnor och män, analyserat vilka roller de orden får med hjälp av den systemisk-funktionella grammatikens ideationella metafunktion samt gett en snabb inblick i hur mycket kvinnor och män syns på böckernas bilder. Genom att göra detta hoppas jag få svar på huruvida faktaböckerna framställer en jämställd bild av kvinnor och män eller inte. Resultatet visar att ord som syftar på män används betydligt oftare än ord som syftar på kvinnor och dessutom beskrivs orden som syftar på män mer utförligt än orden som syftar på kvinnor. Ord som syftar på män får oftare rollen som förstadeltagare, alltså den aktiva i satsen, medan ord som syftar på kvinnor oftare får rollen som andradeltagare, alltså den som påverkas av skeendet i satsen. Bilderna visar att verkliga män som lever eller har levt ofta syns på foton och illustrationer, medan inga verkliga kvinnor som lever eller har levt syns på bild. Faktaböckerna presenterar därmed på en ojämställd bild där män framställs som aktiva samt synliggörs på bilder medan kvinnor framställs som mindre aktiva samt osynliggörs då de inte syns på bilder i lika hög grad som männen.

The overall purpose of this study is to elucidate Wilhelm Peterson-Berger’s perception of gender and how it is manifested in his philosophy of art. His perception of gender also incorporates conceptions of history, music and nationality. The research question is analysed primarily by reviewing Peterson-Berger’s writings from 1896 to 1913. The research is intended to shed new light on a previously overlooked area of research, using gender theory and discourse analysis. Peterson-Berger and his work have not been examined previously from a gender theory perspective.  The research shows that Peterson-Berger was influenced in large measure by the prevailing ideals of his time, although he was in some ways more innovative than many of his contemporaries. Around the turn of the 20th century there was a great deal of focus on biology, with  a clear distinction drawn between femininity and masculinity[1] . Masculinity was held up as an ideal, in contrast to femininity and effeminacy. Peterson-Berger advocated this distinction, and emphasized the biological  distinction between [2] masculinity and femininity. However, a man need not always have all the characteristics that were considered typically masculine for his time, nor was it necessary for a woman to possess all the feminine characteristics typical of the female gender. According to Peterson-Berger, a woman could have a masculine soul, and vice versa. And although he often took a negative view of women, he granted musical recognition to singers who realized music in what was, to him, a masculine way. Moreover, the majority of Peterson-Berger’s close friends were women, and he dedicated many of his works to women. Theories of race and human evolution were circulating at the turn of the century, and clearly influenced Peterson-Berger. This study has shown that he pursued the writings of [3]  Chamberlain[4]  and Nietzsche. Incorporating elements of old Gothicist theories with ideas from the two aforementioned thinkers, Peterson-Berger constructed his own racial theory. He asserted that all peoples originated from the Nordic region, which he believed to be the birthplace of the entire human race. According to his theory, southern peoples were inferior[5] , with one exception, the Greeks, towards whom he was very positively disposed. This had to do with the ancient music drama, which Peterson-Berger believed had been created by inhabitants from the north who had migrated to Greece. Peterson-Berger’s notions about peoples from the north versus peoples from the south were interwoven with theories of sexuality. He believed that Germanic peoples were more sexually abstemious than southern Europeans, and that peoples who lived in the south were sexually dissolute. To indulge one’s sexuality was, in his view, a character flaw. Conversely, Peterson-Berger viewed asexuality as a masculine ideal, and believed it to be more common in the north.  A number of contradictions have emerged in his perceptions of race and sexuality. A number of his perceptions with respect to gender roles, sexuality, nationalism and philosophy[6]  are portrayed in his opera Arnljot, as are the contradictions inherent in them. For instance, the character Arnljot has many of the typical masculine characteristics held up as ideal, but nevertheless exhibits both weaknesses and deficiencies. This is reflected in both the music and the opera libretto. / Wilhelm Peterson-Berger var en av de mest framstående tonsättarna kring sekelskiftet 1900. Han var inte bara kompositör utan även aktiv skribent i daglighetspressen. Många av hans uppfattningar om kön, nationalitet, filosofi och konst återspelglas i hans skriftställeri men kan även tydas i de musikaliska verken. Peterson-Berger var till stor del påverkad av dåtidens rådande ideal, men på vissa sätt var han mer nydanande än många andra i sin samtid. Omkring sekelskiftet sattes mycket fokus på biologi och en tydlig uppdelning gjordes mellan kvinnligt och manligt. Manlighet ställdes upp som ett ideal i kontrast till kvinnlighet och omanlighet. Peterson-Berger förespråkar en sådan uppdelning och gör skillnad mellan biologisk manlighet och kvinnlighet. Dock behöver inte alltid en man förfoga över egenskaper som ansågs tidstypiskt manliga eller en kvinna inneha endast de tidstypiska kvinnliga egenskaperna. Enligt honom kunde en kvinna vara innehavare av en manlig själ och vice versa. Peterson-Berger tangerade således en modern syn på kön som pekar fram mot dagens genus teorier. I Peterson-Bergers opera Arnljot konkretiseras flera av hans uppfattningar av både könsroller, sexualitet och filosofi – liksom de motsägelser som fanns. Karaktären Arnljot förfogar exempelvis över flera av de idealtypiska manliga egenskaperna men uppvisar trots det både svagheter och brister. Det återspeglas såväl i text som i musik. Peterson-Bergers egen sexualitet har upprepade gånger varit omdiskuterad. Knyter vi an till hans musikaliska verk och skriftställeri kommer vi närmare ett svar på hur det kan ha förhållit sig.

Denna karaktärsstudie undersöker Trisha McFarland i den svenska översättningen av Stephen Kings (2000) roman Flickan som älskade Tom Gordon. Syftet med studien är att med hjälp av berättartekniska grepp analysera framställningen av karaktären och hennes tillskrivna egenskaper. Dessutom finns ett syfte att undersöka hur karaktärens egenskaper kan beskrivas sett utifrån ett genusperspektiv. Den semiotiska delen av analysen visar att karaktären Trisha McFarland till större del framställs genom direkt karakterisering. I romanen tillskrivs karaktären många egenskaper vilket gör att läsare kan uppfatta henne som en rund karaktär. Dessutom genomgår karaktären en inre utveckling under berättelsens gång vilket bidrar till att karaktären kan uppfattas som dynamisk. Den mimetiska delen av analysen visar att Trisha McFarland besitter många egenskaper som ofta tillskrivs kvinnliga karaktärer. Genom att karaktären framställs med övervägande feminina egenskaper i romanen bekräftar hon även de könsstereotyper som är vanligt förekommande i skönlitteratur. Analysen och den avslutande diskussionen visar att denna karaktärsstudie har en relevans för läraryrket samt för ämnet svenska eftersom det är skolans uppdrag att synliggöra de könsstereotypiska föreställningar som finns i vårt samhälle, i våra klassrum och i litteraturen.

I denna uppsats genomförs en filmanalys och represenationsstudie av de fyra filmatiseringarna av A Star Is Born. Historien i filmserien fångar den helomfattande glamouren och romantiken av showbusiness, spänningen i när någon verkligen tror på dig, lyckan att hyllas som stjärna, fallgroparna när berömmet tar slut och den komplexa manliga och kvinnliga dynamiken i processen. Syftet med uppsatsen är att utforska hur könsroller och koder kopplade till kön och genus upprätthålls eller bryts, samt hur de manifesteras och reproduceras hos huvudkaraktärerna i filmserien A Star Is Born. Dessa roller och koder analyseras och synliggörs med hjälp av representationsteori, genusteori feministisk filmteori och en konstnärlig gestaltning. Resultatet visar hur filmatiseringarnas olika tidsepoker, år 1937, 1954, 1976 och 2018, formar kontexten för respektive films handling och hur narrativet förlitar sig på könsroller för att förmedla mening och intention. Resultatet visar även på problematiken med den kvinnliga könsrollen som passivt objekt, destruktiva följder av porträtteringen av en manlig könsroll som inte tillåter misslyckanden och romantiseringen av den romantiska tragedin.

Uppsatsen behandlar ämnet gestaltning av den unga kvinnokroppen i samtida svensk konstfotografi utifrån ett genusperspektiv. Materialet som ligger till grund för studien består av fyra bildserier: Tillbaka till naturen av Annika von Hausswolff, Holding av Anna Clarén, Surveillance av Jenny Källman och Twisted Cherry av Julia Peirone. Syftet är att bidra till förståelse för hur vi läser bilder och hur bilder bidrar till att forma de normer som finns i samhället. Genom att studera hur fotografierna refererar till tidigare framställningar av den unga kvinnokroppen ämnas även att undersöka hur den samtida konstfotografin ingår i en historisk tradition och vilken betydelse för tolkningen av bilder det medför. Metoden för studien bygger på semiotisk analys av bildserierna utifrån Peirces teckendefinitioner: index, ikon och symbol, och Barthes begrepp denotation och konnotation. Teoretiskt stödjer sig analysen på feministisk teoribildning och Leena-Maija Rossis essä Att re-turnera blicken. Dispositionen är upplagd i fyra separata analyser av bildserierna med en avslutande diskussion.Resultatet visar hur kvinnokroppen används som verktyg i berättandet genom att gestaltas i miljöer, situationer och på sätt som refererar till andra avbildningar av kvinnor. Genom att parafrasera tidigare motiv för att skapa nya motiv förskjuter konstnärerna blicken och belyser problemen kring de ”kvinnobilder” som finns i samhället. Kvinnans brister gestaltas också i bildserierna och genom att lyfta fram det som inte ”ska” ses på en kvinna vänder de sig emot de sociala och kulturella strukturerna. Ett annat viktigt resultat är betydelsen av avsändaren och kontexten bilderna visas. Det ställs också höga krav på betraktarens kompetens vad det gäller konsthistoriska och idéhistoriska referenser samt kunskap om feministiskt bildspråk.

Syftet med denna uppsats var att genom en innehållsanalys ta reda på hur läroböcker i samhällskunskap framställer HBTQ-personer och könsidentitet. I uppsatsen beskrivs en bakgrund till både genusteori och queerteori för att kunna få en förståelse för de teoretiska begreppen som ligger till grund för uppsatsen. Kodschemat i uppsatsen är konstruerat utifrån olika teoretiska begrepp. Denna uppsats ger en bakgrund till tidigare forskning inom området och materialet som studien genomförs på är totalt sex läroböcker i olika kurser för samhällskunskap på gymnasiet. Resultatet av analysen visar att HBTQ-personer och könsidentitet framställs olika i läroböckerna och genom fyra identifierade teman. Dessa teman är sexualitet och kärlek, lagstiftning och rättigheter, kön och könstillhörighet samt HBTQ som paraplybegrepp.  Resultatet visar att läroböckerna har ett heteronormativt perspektiv samt innehållet få normkritiska reflektioner. Resultatet visar även att i några läroböcker framställs inte HBTQ-personer eller könsidentitet alls. Resultatet visar även att läroböckerna inte definierar begreppen och att det i vissa fall inte stämmer överens med de vetenskapliga teoretiska begreppen. Uppsatsens resultat indikerar på konsekvenser för både lärare och elever. En avsaknad av HBTQ-personer och könsidentitet i läroböcker kan få konsekvenser för elevers utbildning. Slutsatsen är att lärare kan behöva komplettera läroböckerna i sin undervisning och ta ansvar för att ha kunskap om HBTQ-personer och könsidentitet för att inkludera och genomföra normkritiska reflektioner i sin undervisning. Förslag på vidare forskning kan vara att intervjua bokförlag om processen och innehållet i läroböckerna.

Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap kring applikationen TikTok då det är en plattform som just nu ökar i popularitet, särskilt i åldrarna 16 – 25 (Svenskarna och internet 2020). Samt att få en inblick i hur kvinnor bemöts i applikationen. Vi valde att fokusera på hur unga kvinnor i åldrarna 16 – 25 bemöts och talas om i kommentarsfälten under sina egna videor, och om det fanns något samband mellan vilken typ av video de lade upp och den sortens kommentarer de fick; samt om det fanns tydliga skillnader mellan hur män och kvinnor uttryckte sig mot, och / eller, om de unga kvinnorna. Urvalet för undersökningen var tio kvinnliga TikTok-konton i åldern 16 – 25, den så kallade generation z. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys där vi med hjälp av ett analysschema analyserade sammanlagt 2000 kommentarer under de valda TikTok-kontonas videor. Resultatet visade att män och kvinnor uttrycker sig annorlunda, samt fokuserar på olika saker när de kommenterar kvinnornas videor. Kvinnor visade sig vara mer positiva än männen, samtidigt som de även skriv mest negativa kommentarer direkt riktade mot kvinnornas utseende. Männen däremot skrev framför allt negativa kommentarer som då var riktade mot kvinnornas åsikter, typiskt kvinnliga normer, sexistiska kommentarer, samt i princip allt innehåll som kunde beröra männen själva. När det gäller sambandet mellan videornas innehåll och kommentarerna, så fanns det ett visst mönster, men i grunden verkar det handla mer om vem personen bakom videon är och vilket syfte TikTok-kanalen har.