No description available.

Syftet med denna studie var att explorativt undersöka socialsekreterares föreställningar och förhållningssätt till personer med könsöverskridande identiteter inom området barn och familj. Studien är baserad på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med sex socialsekreterare utgör studiens empiri. Queerteori och genusteori har bidragit till en djupare förståelse för informanternas utsagor och för analys av studiens resultat.Resultatet visar att erfarenheten av och kunskapen om könsöverskridande identiteter är begränsad hos socialsekreterarna på arbetsplatsen. Socialsekreterarna använder sig i huvudsak av heteronormativa antaganden i bemötandet av sina klienter. Därmed uppfattas enbart två olika kön, liksom dess respektive motsvarighet i två pronomen, som de enda existerande alternativa könsidentiteterna. Samtliga socialsekreterare som deltog i studien saknade gedigna erfarenheter av att ifrågasätta könsstereotyper i utredningar och bedömningar. Informanterna påtalar själva att de tror sig sakna kunskap och kompetens. Risker med begränsade erfarenheter och bristande kunskap kan vara att viktiga aspekter, som exempelvis kan handla om att en klient utsatts för diskriminerande behandling i någon form på grund av sin könsidentitet, förbigås av socialsekreteraren. Den fortbildning som socialsekreterarna hitintills fått på arbetsplatsen har inte berört frågan om könsöverskridande identiteter. Enligt informanterna beror det på att denna fråga inte prioriterats.Nyckelord:

The purpose of this study was to examine how two of Sweden's largest newspapers wrote about homeless men and women. This was done by analyzing the approach to homelessness and homeless individuals from a gender perspective, by looking at how notions of homeless men and women appeared in texts. The material was analyzed with a discourse analytical approach and a gender perspective. The main results are that homelessness are defined and problematized in media with different terms of vulnerability. The portrayal of vulnerability in relation to homelessness differs in regards to the sexes. Women are portrayed as passive victims of homelessness and men as active beings who can choose to break off homelessness. The women are also portrayed as mothers in bad relationships with men and the home is viewed as an essential arena. The men are viewed as the norm for homelessness and identified as lonely and criminal individuals. / Syftet med den här studien var att undersöka hur två av Sveriges största dagstidningar skriver om hemlösa män och kvinnor. Detta gjordes genom att analysera hur tidningarna  förhåller sig gentemot hemlöshet och hemlösa individer med ett genusperspektiv samt genom att studera vilka föreställningar om hemlösa kvinnor och män som framkommer i texterna. Materialet analyserades med en diskursanalytisk ansats och med ett genusperspektiv. Huvudresultaten som framkommit är att hemlöshet definieras och problematiseras i media i termer av utsatthet och denna utsatthet varierar mellan könen. Kvinnorna porträtteras som passiva offer för hemlösheten medan männen är aktiva varelser som kan välja att ta sig ur hemlösheten. Kvinnorna porträtteras också som mödrar med dåliga relationer till män och hemmet är en betydelsefull plats. Männen framställs som normen av hemlöshet och han identifieras som en ensam och kriminell varelse.

Den här studien syftar till att genom en kvalitativ metod pröva tillförlitligheten i Geert Hofstedes maskulinitetsdimension (MAS). MAS förklaras ingående i uppsatsens inledande kapitel, men är en del i Hofstedes mer övergripande kulturdimensionsteori, som ämnar att förklara kulturella skillnader mellan olika länder (De Moij & Hofstede, 2010). Kulturdimensionsteorin och MAS har prövats i flertalet tidigare interkulturella jämförelsestudier, där man jämfört medieinnehåll i två eller fler länder. Många av dessa studier har varit av kvantitativt slag, och har genom statistiskt säkerställda resultat kunnat legitimera teorin i flera avseenden (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). I vår studie har vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys jämfört reklambilder publicerade i livsstilsmagasin i Sverige och USA. Vi har genom att titta på hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna funnit att reklambilder i svenska livsstilsmagasin innehåller mer icke-stereotypa framställningar av män och kvinnor jämfört med reklambilder funna i amerikanska livsstilsmagasin. Studiens teoretiska grund bygger på ett socialkonstruktionistiskt ramverk, där genusteori och stereotyper utgör en fundamental utgångspunkt för studien. Analysen av materialunderlaget har gjorts med hjälp av bland annat Goffmans (1979) klassifikationer för könsframställning, där även feministisk blickanalys har inkluderats i analysverktyget. Studiens resultat är inte entydiga då det finns många likheter mellan reklambilder publicerade i svenska och amerikanska livsstilsmagasin, men det finns en märkbar skillnad i hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna, något som går att härleda till den teoretiska grunden i Hofstedes MAS-dimension. / This study aims to – through a qualitative method – examine the reliability of Geert Hofstede’s theory of cultural dimensions. More specifically, we are interested in Hofstede’s dimension masculinity/femininity (MAS), which for one tries to explain differences regarding the view on sex and gender between different cultures – a more thorough explanation of MAS follows in the initial chapter of this thesis. There have been several prior studies testing the reliability of MAS; using a quantitative method they have compared media content and advertising in two or more countries, and the results have in most cases legitimized MAS and the theory of cultural dimensions (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). In this study we have compared advertising images published in lifestyle magazines in Sweden and the US using a qualitative text/content analysis. Through examining how gender is constructed in advertising images found in magazines from the two countries, we have found that images published in Swedish magazines contain more non-stereotypical portrayals of men and women than those published in American magazines. When we say more, we don’t mean as in a higher frequency, that would take a quantitative method to determine, but there are more unique themes regarding the construction of gender in Swedish advertising images compared to American. Gender theory and stereotypes have been theoretical foundations of this study, and the actual analysis of images has been conducted using feminist gaze analysis together with Goffman’s (1979) classifications of gender portrayal. The results are not unequivocal since we found similarities regarding gender construction in advertising images in the two countries; however, despite the similarities, there is also a noticeable difference in the construction of gender that can be linked to the theoretical foundation in Hofstedes MAS-dimension.

The aim of this study is to find out whether gender affects some fifth-graders’ choice of books. The study builds on qualitative research interviews with questions about children’s choice of fiction. It is based on gender theories because we wanted to see whether the pupils’ choice of books follows gender stereotypes. By gender stereotypes we mean all the notions and ideals about femininity and masculinities with which we are surrounded in today’s society, for example, in popular culture. We have interviewed six pupils in grade five, in three pairs. One of the pairs consisted of a girl and a boy, one consisted of two girls and one of two boys. The result of the study shows that the boys preferred to read books that were exciting and entertaining, while the girls chose books about topics such as friendship and love. The pupils in the all-boy group gave relatively similar answers during the interviews, as did the pupils in the all-girl group. The boys liked the same type of books and agreed with each other. It was the same in the girls’ group. The group with one girl and one boy differed, however, in that the girl preferred to read exciting books which the all-girl group did not choose. The group composition may have affected the pupils’ choice of books and the choice of genre. It is difficult, however, to draw any general conclusions about this, as only six pupils were interviewed.

<p>Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna.</p>

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna.

Syftet med studien var att få en ökad kunskap om 15-åringars uppfattningar om kränkningar och trakassering på internet och vad de menar kan ha en motverkande effekt på att problemet uppstår. Datainsamling blev genomförd genom fyra fokusgruppintervjuer med 15-åringar från en skola i Sydsverige. Grounded theory användes för analys av intervjuerna. Resultaten teoretiserades ut i från ett genusperspektiv. Resultaten visade att Internet är en given del av ungdomarnas vardag och att kränkningar är vanliga. Både sändaren och mottagaren av en kommentar måste uppfatta den som illa menad för att det skulle vara en kränkning. Det pågår en normaliseringsprocess i synen på kränkningar på Internet och det identifierades ett grupptryck. Traditionella könsroller och stereotypa uppfattningar i synen på kvinnor och män lever vidare på internet. Tjejer utsätts i högre grad än pojkar för kränkningar rörande deras utseende. Strategier mot kränkningar på Internet måste föras på olika nivåer, dock identifierades föräldrar som nyckelpersoner. Studiens resultat ger betydelsefull kunskap om ungdomars uppfattningar av kränkningar på Internet men konkluderar med att ytterligare forskning är nödvändigt för att förstå hur kränkningar på Internet påverkar ungdomar. / The aim of the study was to gain knowledge about fifteen-year-olds’ opinion of violations and harassment on the Internet and what preventive measures can be taken to avoid such occurrences. Data was collected from interviews with four focus groups comprising of fifteen-year-olds from a school in southern Sweden. Grounded Theory was used for analyzing the interviews. The results were treated from a gender perspective. The results showed that Internet was a part of everyday life of the participants and that violations were common. Both the sender and receiver had to perceive the comments as harmful to consider it a violation. Perception of violations on the Internet, as identified by peer pressure, was undergoing a process of normalization. Traditional gender roles and stereotypical ideas of women and men still exist on the Internet. Girls were more exposed to violations aimed at their appearance. Preventive strategies against violations on the Internet must be undertaken at different levels, but parents were identified as key persons. The result of the study gave important information of the youths perception of violations on the Internet but conclude that further studies are necessary to understand how violations on the Internet affect the youth.

The object of this essay is the Swedish author Agnes von Krusenstjerna's novels Ninas dagbok (The diary of Nina) and Helenas första kärlek (Helena's first love) as well as the cycle novel Fröknarna von Pahlen (The misses von Pahlen). The purpose is to explore her use of the discourse of girls' fiction, which I analyse by the depiciton of women's sexual awakening, and her depiction of sadomasochism. The theories of Elaine Showalter, Jacques Derrida, Michel Foucault and Judith Butler are used. Women's sexual awakening is depicted similarly in the novels but more explicitly in Fröknarna von Pahlen. In Ninas dagbok and Helenas första kärlek there is an eroticization of dominance and submission, which is not explicitly sadomasochistic. In Fröknarna von Pahlen, sadomasochism is explicitly described as a "perverted" sexuality and reveals the inequality in the violent sexuality, which is described as "normal". The sexuality that is included in Fröknarna von Pahlen's ending utopia is a female same-sex sexuality, which is a further development of the intimate friendships that are often depicted through the discourse of girls' fiction. Accordingly, Fröknarna von Pahlen and its ending utopia can be interpreted as a "city of girls", that is a further developement of subjects such as female same-sex sexuality and sadomasochism that can only be implied within the discourse of girls' fiction.

Medierna är en oerhört viktig del i den rådande sociala och kulturella miljön. De framhäver att det är verkligheten de avspeglar, vilket gör att hur kvinnor framställs i medierna bidrar till föreställningar om hur man bör vara och se ut för att bli en del av den verklighet som värderas som så viktig att den får utrymme i medierna. De kan därmed verka som ett ideologiskt verktyg, då dessa föreställningar bidrar till bibehållandet av sådana könsroller, stereotyper och ideal som samhället ännu inte lyckats frigöra sig från. Det mediala genus som alltså både skapas och upprätthålls här, fann vi högaktuellt och intressant att studera närmare. Vi valde att fokusera på tre kvinnodominerande program, inom den strida ström av reality-TV som produceras och idag ockuperar tablåerna. Vårt syfte med studien har varit att, utifrån en genusteoretisk och socialkonstruktivistisk ansats, semiotiskt analysera och jämföra de könsroller, stereotyper och ideal som vi uppfattade fanns inom svensk respektive amerikansk reality-TV. Vi ämnade, med hjälp av två underliggande teman, undersöka hur ‘kvinnligt genus’ representerades och konstruerades i tal och bild, och även vilka konventioner och stereotypiska motbilder som fanns i skildringen av detta. Med utgångspunkt i dessa analyser, kopplat till vår teoretiska ram, har vi under vår diskussion kommit fram till att det finns både likheter och skillnader mellan svensk respektive amerikansk reality-TV. I båda fallen har kvinnorna samma uppfattning av den kvinnliga idealbilden, och dess tillhörande kropps- och skönhetsideal. Det finns dock skillnader i svensk och amerikansk media och deras sätt att porträttera kvinnan. I amerikansk media främställs kvinnan som enormt mångskicklig då hon bär ansvar för både karriär och familj, medan den svenska kvinnan i amerikanska förhållanden anses obenägen att både arbeta och ansvara för hushållet. Vi har under våra analyser varit medvetna om den påverkan socialkonstruktivismen har på de fördomar vi växt upp med, och alltså de fördomar och stereotyper vi har upptäckt i programavsnitten. / The media plays an extremely important role in the prevailing social and cultural environment. They emphasise that it is the reality they reflect, which converts the medial representation of women into notions of how they should be and look to be a part of the reality that is deemed important enough to appear in the media. They thus act as an ideological tool, as these notions contribute to the maintenance of the gender roles, stereotypes and ideals that society has still to shed. We found the creation and maintenance of this ‘mediagender’ highly topical and interesting for further studying. We chose to focus on three womendominating programs, out of the steady stream of reality-TV that is produced and that occupies today’s TV- listings. Our purpose of this study was to, through a gendertheoretical and socialconstructionistic approach, semiotically analyse and compare the gender roles, stereotypes and ideals that we thought existed in Swedish and American reality-TV. We intended to, with the help of two underlying themes, examine how ‘feminine gender’ was represented and constructed in speech and image, and also conventions and stereotypical counter images that may exist in the depiction of this. Based on our analysis, combined with our theoretical framework, it has in our discussion been revealed that there are both similarities and differences between Swedish and American reality-TV. In both cases, women have the same opinion in regards to the female ideal image, and its associated body and beauty ideals. However, there are differences in Swedish and American media and the way which they portray women. American media showed its women as highly multitalented as she bears responsibility for both career and family, while the Swedish woman in American conditions considered uninclined to both work and be responsible for the household. We have in our analysis been aware of the impact that social constructionism has had on the prejudices we have grown up with, and thus the prejudices and stereotypes we have discovered in our chosen programs.