Syftet med vår undersökning har varit att belysa fritidspedagogers bemötande av flickor och pojkar under idrottslektioner ur ett genusperspektiv. Vi har också velat se hur man inom arbetslaget löser problematiken kring könsbundna aktiviteter och hur manliga och kvinnliga fritidspedagogers uppfattningar skiljer sig om sitt arbete i relation till det motsatta könet. Efter genomförda intervjuer med kvinnliga och manliga pedagoger och observationer under idrottslektioner har vi bearbetat materialet med hjälp av genusteorier och socialteoretiska perspektiv för att urskilja mönster. Resultatet visade att både manliga och kvinnliga pedagoger gör skillnad på barnen beroende på deras kön oavsett vilket kön pedagogen själv har. Vi har även sett att arbetslaget gör val av aktiviteter utifrån pedagogernas intresse och kunskap vilket gör att aktiviteterna ofta blir könsbundna exempelvis att de manliga pedagogerna spelar fotboll och har träslöjd och de kvinnliga syr och pysslar. Slutsatser som går att dra är att ämnet borde lyftas mer i arbetslagen för att diskutera hur de kan lösa problematiken kring att pedagoger tar givna roller utifrån deras kön.

Utifrån vår erfarenhet råder det en övervägande könsnormativitet i den litteratur som riktar sig till barn och som används i förskolans verksamhet. Forskning visar att litteraturen i förskolan bland annat fungerar som ett verktyg i barns identitetsskapande och att förskollärare via litteraturen reproducerar normer inför barnen. Vi ser därför att det är av vikt att litteraturen i förskolan skildrar olika bilder av kön, inte enbart de normativa. Vår studies syfte är att undersöka hur kön framställs hos ett antal rollfigurer i ett urval av bilderböcker. Studien bygger på en kvalitativ metod, i detta fall en djupgående läsning av materialet som sedan analyseras utifrån en multimodal analysmodell. Detta görs med hjälp av genus- och queerteori, med ett fokus på begreppen kön och performativitet samt normer och normkritik. Urvalet av böcker baseras på en webenkät samt på statistik från Malmö Stadsbibliotek. I studien framkommer det att rollfigurerna i böckerna i vissa fall uppvisar könsnormativa attribut och egenskaper, medan de i andra fall agerar tvärtemot traditionella uppfattningar om kön. Slutsatsen blir således att skildringen av rollfigurerna är mer komplex än vad som antagits från början.

The purpose of the study is to investigate how articles in Helsingborg's daily newspaper that dealt with rationing can say something about how the view of femininity is constructed at the beginning of the Second World War during 1939-1942. The articles deal with everything from tips on recipes to violations of rationing, topics taken from everyday life and are therefore good sources for everyday life, the rationing system, consumption habits, and gender during this specific period in Helsingborg. The question is what knowledge about everyday life, rationing, consumption history, and gender during the Second World War can the sources contribute to? The essay is arranged as follows: The background consists of an account of the Second World War and rationing. The method chosen is qualitative content analysis. It was chosen because the method allows one to analyze the material in depth. The material was divided and coded through the method to understand the purpose of each article. In this study, gender theory is used because the articles in the newspaper contain a lot of information about women and their roles during World War II. The previous research in this study consists of literature that all relates to the subject of the study. Since the study contains information about several different areas, the literature is used for different purposes. The survey is divided into different topics. The study examines how the articles have conveyed information about the rationing system and rationing violations, consumption and housekeeping, and also gender and housewife ideals. The conclusion of the work with the material provides further information about everyday life, rationing, consumption history, and gender in Helsingborg during the years 1939-1942. The material also shows the position of women during the war and the limited role they had. This leads to gender roles being reinforced during this period. / Syftet med studien är att undersöka hur artiklar i Helsingborgs dagblad som behandlade ransoneringarna kan säga något om hur synen på kvinnlighet konstruerades i början av andra världskriget under 1939-1942. Artiklarna behandlar allt från tips på recept till brott mot ransoneringen, ämnen hämtade från vardagslivet och är därför bra källor till vardagslivet, ransoneringssystemet, konsumtionsvanor och genus under denna specifika tidsperiod i Helsingborg. Frågeställningen är vilken kunskap om vardagslivet, ransoneringarna, konsumtionshistoria och genus under andra världskriget kan källorna bidra till? Uppsatsen är disponerad på följande sätt: bakgrunden består av en redogörelse om andra världskriget och ransoneringen. Metoden som är vald är en kvalitativ innehållsanalys, vilken bidrar till en djupare analys. Materialet delades upp och kodades genom metoden för att förstå vad syftet är med varenda artikel. I denna studie används genusteori eftersom artiklarna i tidningen innehåller en hel del information om kvinnor och deras roll under andra världskriget. Den tidigare forskningen i denna studie består av litteratur som alla förhåller sig till studiens ämne. Eftersom att studien innehåller information om flera olika områden används litteraturen till olika syften. Undersökningen är uppdelad i olika ämnen. Studien undersöker hur artiklarna har förmedlat information om ransoneringssystemet och ransoneringsbrott, konsumtion och hushållning och även genus och husmorsideal. Slutsatsen i arbetet med materialet ger vidare information om vardagslivet, ransoneringarna, konsumtionshistoria och hur kvinnligheten konstruerats i Helsingborg under åren 1939-1942. Materialet visar även på kvinnornas ställning under kriget och vilken begränsad roll de hade. Det ledde till att könsrollerna förstärktes under denna period.

Denna studie handlar om Andrew Tates uttalanden på TikTok och vilka ideer han sprider om män och kvinnor. Syftet var att undersöka Tates idealbild av både män och kvinnor. De teoretiska ramverk som studien är uppbyggd av är femininitets- och maskulinitetsteorier, samt en socialkonstruktionistisk idetradition. För att få en djupare bild av Tates uttalanden har både en tematisk- och DHA analys utförts. Genom den tematiska analysen kunde orden och meningarna brytas ner i teman som visade på tydliga mönster i Tates uttalanden om män och kvinnor och vad han ansåg vara maskulint respektive feminint. DHA analysen möjliggjorde en djupare analys av vilka värden Tate tillsätter män och kvinnor samt hur diskursen byggs upp. Resultatet av den tematiska analysen utmynnade i fyra huvudteman. Dessa var misogyni, mansideal, kvinnoideal, könsroller och Tate försöker visa medkänsla för kvinnor. Resultaten av DHA analysen påvisar att Tate tycker det är viktigt att skilja på könen och gör detta genom att belysa skillnaderna på män och kvinnor.

Nakenhet och sexuella anspelningar är något som drar till sig vår uppmärksamhet. Genom historien går det att se tydliga skillnader i hur detta faktum skiljer sig mellan män och kvinnor i reklam. Studiens förarbete och teoretiska ramverk visar på att en av de kategorier där det är väldigt vanligt att använda en mer könsnormativ uppvisning av både män och kvinnor är parfymreklam, vilket således har lett till utförandet av denna studie. Studien utforskar hur mottagare ser på och tar emot väldigt könsnormativ parfymreklam samt, hur och om det skiljer sig mot hur de tar emot könsneutral parfymreklam.  Detta undersöktes i ett projekt där deltagarna, genom ett flertal fokusgruppsintervjuer, har fått analysera och diskutera flera olika annonser som alla presenterade skilda nivåer av könsnormativitet kontra könsneutralitet för att se vilket som föredras och sedan finna anledningen till varför. Projektets huvudsakliga mål var att skapa parfymannonser som speglade de olika nivåerna av könsnormativitet som skulle undersökas för att under studiens gång, omarbeta dessa utifrån de åsikter som framkom så att de möter mottagarnas förväntningar.  Det resultatet visade var att en begränsad mängd av könsnormativitet i parfymreklam är att föredra av deltagarna. Dock visades det att en del könsneutrala samt, väldigt könsnormativa reklamannonser också togs emot på ett positivt vis beroende på den känsla de utgav. / Historically nudity and sexual allusion have been a phenomenon clearly demonstrated throughout advertising. This project sets out to explore and discuss promotional campaigns deployed by the perfume industry when advertising typical gender stereotypes and whether that is preferred by the target audience. This study's preparatory work in combination with previous research asks the question; Is the usage of gender normative material preferred by the target audience and how do these traditional groups react to gender neutral material? This was investigated and tested through the use of focus groups where all participants were presented with several advertisements which varied in degrees of gender normativity and gender neutrality. Data was collected, analyzed and further discussion within the groups were held to ascertain which ads were more preferable and why. The main focus of this study was to help form a new understanding of participants' opinions and ultimately to explore new marketing avenues that would match more closely with recipient expectations.    The results show that, to a certain degree, gender normative advertisements are preferable in comparison to gender neutral and explicit gender normative material, despite some of the neutral examples being met with positive responses depending on the feeling they yielded.

No description available.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor och män skapas i och genom en rekryteringsföreställning. Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som utgör rekryteringsföreställningen och analysera det utifrån ett genusperspektiv. Utifrån detta syfte har vi ställt 3 frågeställningar. Dessa var 1) Hur kommer kön till uttryck i en rekryteringsföreställning? 2) Hur konstrueras “kvinnligt” och “manligt” i och genom en rekryteringsföreställning? 3) Hur förklaras en ojämn könsfördelning av en rekryteringsföreställning? I uppsatsen utgår vi från ett socialkonstruktionistiskt och tolkande perspektiv. I uppsatsen analyserar vi en rekryteringsföreställning utifrån ett genusperspektiv. Studiens empiriska material består av jobbannonser, CV och personliga brev, personlighetstester, en tidigare studie samt intervjuer med personer involverade i rekryteringsprocessen.  I analysen ser vi hur cheferna målar upp en drömbild och har en värdering om en meritokratisk likabehandling. Ur rekryteringsprocessen trillar rekryter ut. Våra viktigaste upptäcker är att drömbilden skaver mot värderingen om en meritokratisk likabehandling eftersom egenskaperna som drömkandidaten tillskrivs är könade. Detta resulterar i konsekvenser som ett dominerande kön, homosocialitet, konformitet och kooptation. Vi tycker att detta gör att rekryteringsprocessen kan liknas med att baka en tårta.

The purpose of this study is to examine the nude female figure among Karlstad municipality's public art, focus mainly on the artwork Med ett leende by the artist Viktor Korneev. Thus, the artwork is analyzed and compared with other public sculptures to demonstrate possible similarities and differences, between the works, but also in the relationship to the viewer. The chosen method for the study is semiotic analysis and reception analysis, The result is then discussed in the light of the gender studies framework via, among others, Lynda Nead and Griselda Pollock, as well as art sociologist Janet Wolff. Further result shows an ambivalent feminine code amongst the sculptures, and the deviant formal elements that is detected contradict conventions of art. It is established that the meeting between the viewer and the work of art is part of a democratic process.

The purpose of this study is to examine the creation of the artist identity through the example of Gunhild Fryklund. The empiric material consists of daily press and articles related to the artist. Overbearing and underlying themes that become characteristic for the artist is identified through discourse analysis. The main theories consist of Michel Foucault’s ”Qu’est-ce qu’un auteur?”, Judith Butler’s theories regarding performative gender, as well as intersectional feminist theories. The study analyzes recurrent themes, words and expressions and how they become characteristic for the artist. The result shows that Fryklund is commonly referred to in relation to her gender, teacher and domicile which influences the public perception and in turn the artistic identity. Further the result establishes that the artistry of Fryklund is a product of prevailing discourses, stereotypes and expectations for women artists in the early 20th century.

Avhandlingen tar sin empiriska utgångspunkt i konkurrensutsättningen av den offentliga sektorns verksamheter. Förväntningarna har varit stora från politiker, tjänstemän och vissa forskare att denna omvandling skulle leda till ökat företagande, framförallt bland kvinnor. Syftet med avhandlingen är att förstå och förklara hur och varför kvinnors företagande förändras i spåren av den offentliga sektorns omvandling – vad begränsar och möjliggör. Avhandlingen innehåller fyra sammanhängande artiklar och en kappa. Studierna genomfördes med kvantitativa longitudinella data över åren 1993–2010. I artiklarna eftersöks vad som begränsar och möjliggör en förändring av kvinnors företagande. Det sker via studier i näringsgrenar och regioner där kvinnor dominerar småföretagandet som mest. Det visar sig att på aggregerad nivå har kvinnors företagande ökat i antal. En analys på detaljerad näringsgrensnivå synliggör dock att kvinnors andel bland företagarna endast ökat i 6 av 16 näringsgrenar och att kvinnors underrepresentation ökat signifikant i 10. Analysen påvisar kontextens och strukturella villkors betydelse för kvinnors företagande. Småföretagares relativa position förändras gynnsamt där det redan finns små privata företag och på de nya offentliga marknaderna reproduceras en stordriftsnorm. Studien stärker teorin om ett genussystem och synliggör dess inbäddning i företagandet. Det övergripande resultatet är att trots förändrade formella strukturer återskapas kvinnors underrepresentation i företagandet, vilket förstås med utgångspunkt i genusteoretiska resonemang. / The dissertation takes its empirical backdrop in the competition of the Public Sector activities. There have been great expectations on the part of politicians and some researchers that this restructuring would enhance small-business ownership, and, specifically, women’s small-business ownership. The aim of the quantitative longitudinal study is to understand and explain how and why women’s smallbusiness ownership has changed in the wake of the Public Sector’s transformation, and what constrains and enables this. The dissertation comprises an introductory summary chapter based on four independent papers. The articles search for what constrains and enables the change in women’s smallbusiness ownership through studies in industries, regions and where women dominate small-businesses the most. The study shows that the underrepresentation of women as small-business owners has decreased in 10 out of 16 industries. The analysis shows the importance of taking contextual and structural conditions into account when studying women’s small-business ownership. The small-business owners’ relative position changes positively where a private smallbusiness market already exists. The results indicate a norm of scale production in the new Public markets. The studies reinforce the theory that a gender system is reproduced in the small-business context.