Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken världsbild som förmedlas till förskolebarn i en norrbottnisk kommun och hur den världsbild som förmedlas förhåller sig till läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen. Förmedlas en jämställd eller en ojämställd världsbild? Undersökningen består av ett primärmaterial och ett sekundärmaterial. Primärmaterialet består av tio barnsånger som förekommer i förskoleverksamheten i den representerade kommunen. Med textanalyser belagda med genusperspektiv analyseras primärmaterialet både kvantitativ och kvalitativt. Sekundärmaterialet består av fyra kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som arbetar i kommunens förskoleverksamhet och ska fungera som ett komplement till primärmaterialet. Det som undersöks är hur sångerna framställer erfarenheter av världen, vem sångerna i typfallet framställer som aktiv, hur språket i sångerna ser ut på lexikal nivå, om kvinnor och män är lika synliga i texterna och om pedagogerna ute i förskoleverksamheten är könsmedvetna. Resultatet visar att sångerna förmedlar en övervägande jämställd världsbild samtidigt som de lämnar lite mer att önska då språket i dem på kvinnans bekostnad tenderar att göra mannen synlig, framställa honom som aktiv samt låta honom representera arten eller normen. Resultatet visar även att pedagogerna ute i förskoleverksamheten ofta är könsmedvetna utan att de vet om det. Slutsatsen av detta blir att pedagogernas förhållningsätt till jämställdhet i förskolemiljön svarar mot läroplanen och det den säger om jämställdhet mellan könen medan sångtexterna lämnar lite mer att önska när man ställer dem mot läroplanens jämställdhetskriterier.

Användandet av medier har i takt med teknologins framväxt eskalerat, och somliga medieteoretiker hävdar att bl.a. medier bidrar till att både skapa och upprätthålla diverse normer – däribland könsnormer. Media speglar de normer och stereotyper som existerar i samhället genom att lära oss skilja på ”rätt och fel” och bidrar till att måla upp vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Ett område där könsnormer ter sig extra tydligt är alkoholfrågan vilken behandlar hur män respektive kvinnor bör agera kring alkohol i fråga om hur, vad samt i vilken kontext alkohol bör konsumeras. Det sociala mediet Instagram används flitigt av svenskar och är ett forum där bilder på fest och alkohol förekommer frekvent. Studiens syfte är att med hjälp av bildanalytisk metod undersöka hur genus och könsnormer görs i alkoholdiskursen på Instagram. Den teoretiska utgångspunkten grundas bl.a. i genusteori av Judith Butler, dramaturgisk teori av Erving Goffman samt tidigare forskning om genus och performativitet. Metodvalet föll på en semiotisk bildanalys i syfte att undersöka betydelsen bakom bilden. Analysen av totalt 58 bilder visar att det både förekommer likheter och skillnader i hur kvinnor respektive män porträtterar sig på Instagram. Framträdande likheter är att både kvinnor och män förmedlar bra stämning kring bilden, att de följer tydliga könsnormer och att alkoholen är i fokus. Vidare tenderar både kvinnor och män att posera i lika stor utsträckning om än i olika former. Skillnader görs tydliga genom bl.a. val av dryck, ansiktsuttryck och vad som verkar ha motiverat den porträtterade alkoholkonsumtionen. Resultatet diskuteras slutligen i fråga om genusgörande, möjliga konsekvenser samt förslag på vidare forskning inom området.

Syftet med uppsatsen var att undersöka gestaltningen av manliga och kvinnliga stereotyper, samt genusordningen i den populära ungdomstrilogin Divergent (2012–2014), skriven av Veronica Roth. Det är viktigt att undersöka hur litteraturen förmedlar kulturella förställningar om manliga och kvinnliga stereotyper för att kunna problematisera och bearbeta innehållet i litteraturundervisningen. För att analysera materialet valdes en kvalitativ narratologisk textanalys med fokus på berättarperspektivet. För att strukturera upp materialet användes Maria Nikolajeva (2017) schema över manliga och kvinnliga stereotyper. Den teoretiska bakgrunden utgjordes av feministisk och genusteoretisk forskning, samt feministisk litteraturteori. Tidigare forskning visar att protagonisten Tris anses vara normbrytande genom att tillskrivas manliga stereotypa drag, t.ex. tävlingslystnad och mod. Det framgick av analysen att författaren Veronica Roth maskerar genus stereotyper i falangtillhörigheterna. Vidare framkommer att manliga karaktäriserande drag gestaltade hos en kvinnlig karaktär framträder som något positivt, medan typiskt kvinnliga karaktäriserande egenskaper gestaltade hos en manlig karaktär förefaller som något negativt. På så vis kan man se att genusordningen trots allt upprätthålls i det berättade då kvinnliga egenskaper ses som sämre än de manliga och blir på så vis underordnade i hierarkin. / This essay examines the representation of male and female stereotypes and gender-based social structures in the young adult fiction novel, Divergent (2012-2014), written by Veronica Roth. It is important to examine how popular literature discloses cultural expressions of male and female stereotypes to challenge and process content when teaching literature in upper secondary school. A qualitative, narrative text method is used to analyze the material with a focus on the narrative's point of view. The analysis is based on attributes of male and female stereotypes established by Maria Nikolajeva (2017). Feminist and gender research as well as feminist literary theory inform the theoretical background. According to research results, Tris, the female protagonist, breaks gender norms by acting strongly competitive and dauntless. These qualities are usually considered male attributes. Conclusions from the analysis are that author Veronica Roth masks gender stereotypes through the so-called fractions. Furthermore, it appears that typical male characteristics featured in a female character are positive, whereas typical female characteristics expressed through a male character are somewhat negative. Thus, the gender-based social structures of female subordination and male dominance are preserved in this narrative because of the portrayal of female characteristics as inferior to the male characteristics.

This essay aims to investigate the teacher trainees’ relation to gender equality and gender in education. The studie is based on surveys and interviews, where the results will be problematized based on feminist and gender theory.  The essay relies on three questions. The first question deals with how teacher trainees estimate their opportunity to work with gender equality and gender issues in their teaching, in accordance with the Swedish curriculum. The second and third question focuses on how teacher trainees believe they are given the right tools to work with issues of gender equality, as well if their personal opinions and interests effect their teaching about gender equality and gender.  The results show, that according to teaching trainees, the curriculum tends to provide opportunity for using an equality perspective in teaching. Furthermore it is revealed that the education has resulted in some tools for dealing with gender equality and gender issues. However it appears that they wish to have more tools which they can use to work with gender equality in their teaching. The final question deals with how teacher trainees’ own interests and personal opinions appear in their teaching. The analysis reveals that their own opinions could affect their teaching but that they always try to base their teaching on the values of the Swedish curriculum

This study examines how macsulinity can be expressed outside the norm and for this focuses on the rap/hiphop music artist Young Thug. With a multimodal discourse analysis, Young Thugs visual expressions from a sample of media content are examined. The visual expressions are discussed from gender theory and theory of different discourses of masculinity. The result of this study found that Young Thug challenges masculine conventions in a variety of displays. His use of clothes, colors, poses and his body in different ways challanges how masculinity can be expressed in a genre of music that often features particular expressions of masculinity.

Föreliggande uppsats berör ämnet manlig och kvinnlig samtalsstil. Det är ett språksociologiskt orienterat ämne som berör allt från turtagning för skildring av samtalsstruktur, tidigt grundad språk-och-kön-forskning med genusteoretiska perspektiv samt språkforskares definition på stilbegreppet. Syftet med uppsatsen är att presentera preliminära resultat som beskriver män och kvinnors samtalsstilar med hjälp av podcast som format. Närmare bestämt undersöks männen och kvinnornas stödsignaler; frekvensen och hur de skiljer sig åt kvalitativt. Avbrott är ett annat delområde som behandlas. Materialet består av tre podcastavsnitt som är ca en timme långa respektive. Männens samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt manliga identiteten och kvinnornas samtalsstil kunde över lag tillskrivas den normativt kvinnliga identiteten. Åldersskillnaden mellan de kvinnliga deltagarna visade sig spela roll för hur hög eller liten grad kvinnligt ansedda språkdrag användes.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur huvudkaraktärerna i tio barnböcker rent språkligt gestaltas ur ett genusperspektiv i en jämförelse med de traditionella stereotyperna för vad som anses manligt respektive kvinnligt. I studien undersöktes även likheter och skillnader mellan positivt och negativt laddade ord ur ett genusperspektiv. Metoderna för undersökningen gick ut på att först dela in de personbeskrivande orden i barnböckerna i tre olika semantiska kategorier: känslor, psykiska egenskaper och fysiska egenskaper. Sedan gavs orden en positiv eller negativ laddning.Baserat på de vanligast förekommande orden finns ingen skillnad mellan beskrivningar av manliga och kvinnliga huvudpersoner. Baserat på alla förekommande personbeskrivande ord finns dock en skillnad mellan ord som beskriver manliga och kvinnliga huvudpersoner. Resultatet följer de traditionella genusstereotyperna vi har om manligt och kvinnligt: nämligen att pojkar beskrivs som skyddande och flickorna som omtänksamma och omsorgsfulla. Denna skillnad tyder dock på en mer jämställd situation, jämfört med studier av barnböcker från 1960-talet. Två tredjedelar av de personbeskrivande orden är negativt laddade. Jag kunde inte se någon skillnad mellan positiva och negativa laddningar på orden i en jämförelse mellan manliga och kvinnliga personbeskrivningar. De stereotypa beskrivningarna av manliga och kvinnliga personer överensstämmer även med vissa av huvudkaraktärerna i de enskilda böckerna.

This study has examined reader reviews that focuses on the novel Fifty shades of Grey. Through discourse analysis and the theories of Magnus Persson and Judith Butler the study has answered the question about why the readers read romance and erotica from their own point of view. The study aims to add tot he librarians ”critical look” based in gender theory and criticaltheory about literary taste when it comes to making selection choices. This study shows that the readers mainly verifies Butler`s heterosexual matrix by appealing to a heteronormative discourse and Perssons explanations as to why women read romance, i.e in a way more focused on feelings opposed to the more male and academically coded intellectual perspective, although there are some exceptions, for example interpretations that allows for a more disruptive gender reading. There are also examples of readers who have a more distanced and intellectual reading.

Arbetet är en feministteologisk studie av fyra kvinnliga gestalter från judendomen och kristendomens religiösa urkunder. Syftet med arbetet är att synliggöra kvinnor från religiösa texter och hur de får status för sin egen person eller gärning. Arbetet använder feministisk exegetik och kontextualisering med ett aktörsperspektiv som metod för analys. Målet är att undersöka hur de kvinnliga gestalterna beskrivs, vilken status de har, vilken handlingar de utför och hur det erkänns samt om det sker en förändring i status under historien och vad förändringen beror på. I arbetet står fyra kvinnliga gestalter i fokus: Sara, Ester, Rachav och Foibe från olika delar i judendomens och kristendomens religiösa urkunder. Som representant för den judiska urkundstexten är JPS Hebrew-English Tanakh från 2003 i översättning av The Jewish Publication Society. Där återfinns Sara och Ester. Som företrädare för kristendomens religiösa urkund valdes Bibelkommissionens översättning av Bibeln utgiven av Verbum förlag 2011 och här finns Rachav och Foibe. Analysen är uppdelad utifrån kvinnorna i kronologiskordning med gestalterna från Tanakh först följt av Bibeln. Varje gestalt studeras utifrån ett feministiskt perspektiv med fokus på kvinnornas agerande och status i förhållande till sin kontext. Sedan relateras gestalterna och deras beskrivning till ämnesplanen för religionskunskapsämnet i gymnasieskolan och vilka möjliga användningsområden de har i undervisningen. I resultatsammanfattningen och diskussionen kopplas resultatet till frågeställningarna, detta resulterar i slutsatser som att kvinnornas status förändras under historien vilket påverkas både av dem själva men även av yttre faktorer. Att kvinnorna är aktörer i sin kontext men även är beroende av andras agerande är slutsatser som kan dras av beskrivningarna kring de kvinnliga gestalterna från judendomen och kristendomens religiösa urkundstexter.

Studiens syfte är att kritiskt granska och analysera hur kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper inom den specifika subkulturen The BookTube Community. Ambitionen är att förstå huruvida subkulturen representerar normer och normativa genusstereotyper. Studiens urval utgörs av de två kvinnliga och de två manliga BookTubers som i dagsläget, januari 2020, har flest prenumeranter. Materialet omfattar fyra YouTube-videor, en från varje BookTuber, där böcker diskuteras i ett generellt sammanhang och inte utifrån någon specifik genre. Analysen är utförd med genusteori som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod, med Faircloughs tredimensionella modell som utgångspunkt. Det framgår av analysen att kända BookTubers upprätthåller genusstereotyper till viss del genom sitt utseende och sitt uppträdande. Även sättet som de diskuterar litteratur på går att tolkas som genusstereotypiskt i vissa avseenden. / The purpose of the study is to critically examine and analyze how well-known BookTubers maintain gender stereotypes within the specific subculture The BookTube Community. The ambition is to understand whether the subculture represents norms and normative gender stereotypes. The selection of the study consists of the two female and the two male BookTubers who currently, in January 2020, have the most subscribers. The material includes four videos, one from each BookTuber, where books are discussed in a general context and not based on any specific genre. The analysis is performed with gender theory as a theoretical framework and critical discourse analysis as a method, with Fairclough’s three-dimensional model as a starting point. It appears from the analysis that well-known BookTubers maintain gender stereotypes to some extent through their appearance and behavior. The way in which they discuss literature can also be interpreted as gender stereotypical in some ways.