Detta kandidatarbete har arbetats fram i syftet att öka kunskapen hos planerare, studenter och arkitekter kring betydelsen av den urbana miljöns utformning gällande dess påverkan på den urbana värmeöeffekten samt människors resvanor. I arbetet har vi utefter ett systemteoretiskt perspektiv undersökt och granskat befintlig forskning kring de fyra systemen hållbart resande, grön infrastruktur, urbana värmeöar och bebyggelsens koppling till infrastrukturen. Genom undersökningen har vi konstaterat att det finns en direkt koppling mellan dessa fyra system. Det är alltså inte möjligt att påverka eller förändra ett av systemen utan att skapa en obalans. I arbetet för ett hållbart stadsbyggande innebär detta alltså att alla delarna i systemet måste tas i åtanke för att nå ett önskvärt resultat. En kvalitativ dokumentstudie har genomförts för att öka förståelsen för vilka faktorer som verkar inom dessa system och hur dessa interagerar. Analyser har främst gjorts på rapporter och dokument från svenska myndigheter och kommuner samt annan forskning relaterad till denna.   Forskningen har resulterat i framtagandet av tio riktlinjer som sedan applicerats i två gestaltningsförslag. Med riktlinjerna och de två gestaltningsförslagen vill författarna visa hur en grönare och mer gångbar stadsdel kan utformas för att motverka urbana värmeöar och uppmuntra förändrade vanor och beteendemönster mot ett mer hållbart resande. Författarna anser att resultaten är givande då de tydligt demonstrerar två olika sätt att uppnå dessa mål - dock är nyttan främst teoretisk och riktlinjerna behöver implementeras och beprövas i verkliga projekt för att effekter och konsekvenser ska kunna utvärderas.

De aktuella klimatförändringarna skapar utmaningar för västkustens kommuner. Detta skapar möjligheter för den blå-gröna infrastrukturen att samspela med de traditionella dagvattenledningsystemen för att skapa en mer hållbar dagvattenhantering. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur Kungsbacka, Halmstads och Varbergs kommun arbetar med hållbar dagvattenhantering i praktiken för att motverka framtida översvämningar samt att undersöka vilka faktorer som påverkar kommunernas arbete med blå-grön infrastruktur. Studien har en kvalitativ tillvägagångsmetod i form av dokumentanalys samt semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i hållbarhetsövergångsteorin Multi-level perspective har de framtagna dokumenten och intervjuerna analyserats vilket konstaterar att politikerna ofta försvårar utvecklingen av blå-grön infrastruktur. Även utmaningar som geotekniska förutsättningar och markbrist påverkar den blå-gröna infrastrukturens möjlighet att frodas. Den breda tolkningen som kommunerna har av begreppet hållbar dagvattenhantering bidrar till en vidareutveckling av den blå-gröna infrastrukturen. Även klimathändelser påverkar den blå-gröna infrastrukturens förutsättning för genomslag hos den traditionella dagvattenhanteringen. / Climate change is creating challenges for the municipalities on the West Coast. This provides opportunities for blue-green infrastructure to collaborate with traditional stormwater management systems to create more sustainable stormwater management. The purpose of this study is therefore to investigate how the municipalities of Kungsbacka, Halmstad, and Varberg are working with sustainable stormwater management to counteract future flooding, and to examine the factors that affect the municipalities' work with blue-green infrastructure. Based on the sustainability transition theory Multi-level perspective, the documents and interviews have been analyzed, which states that politicians often hinder the development of blue-green infrastructure. Challenges such as geotechnical conditions and land shortage also affect the blue-green infrastructure's ability to thrive. Municipalities' broad interpretation of sustainable stormwater management promotes the sustainable stormwater management and therefore blue-green infrastructure development. Climate events affect the conditions for breakthroughs in traditional stormwater management.

Denna uppsats är en fallstudie av integreringen av en policysektor med fysisk planering i en territorial governance-process. Fallstudien avser den regionala handlingsplanen för grön infrastruktur, som bland annat är avsedd som underlag för fysisk planering. Uppsatsen belyser vilken typ av kunskap som har mobiliserats, hur lärandet ser ut hos olika aktörer, om eventuella konflikter mellan fysisk planering och grön infrastruktur hanteras, samt rollen som formella och informella samverkansstrukturer spelar. Studien genomförs i form av semistrukturerade intervjuer med planerare i sju kommuner i Stockholms län, samt med två handläggare på nationell nivå, och i form av en dokumentkartläggning. Det teoretiska ramverket baseras på territorial governance kombinerat med sektorintegrering, soft spaces och incremental governance. Empirin består av intervjuer och officiella dokument från Naturvårdsverket och regeringen. Uppsatsen visar vikten av att mobilisera kunskap om fysisk planering för sektorintegrering, liksom att bristande horisontell sektorintegrering i policyprocessen kan försvåra för den vertikala integreringen i användningen av det resulterande policydokumentet. Mångfalden av mellankommunala samverkansfora hanterar inte gränsöverskridande grön infrastruktur, och administrativa gränser tycks vara styrande. Slutligen så visar uppsatsen att tidsaspekten är viktig att ha i åtanke i analysen av territorial governance-processer givet incremental governance och institutionellt lärande.

Den biologiska mångfalden är mycket viktig för upprätthållandet av jordens stabila ekosystem. Habitatförlust och habitatfragmentering är bidragande faktorer till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som pågår just nu. Städer är exempel på platser där den naturliga miljön har modifierats kraftigt och där de kvarvarande habitaten är mycket fragmenterade, samtidigt som störningsgraden är hög. Många arter har svårt att överleva på sådana platser. De senaste åren har man på flera håll i världen börjat införa grön infrastruktur i städer, bland annat för att öka den biologiska mångfalden. I denna uppsats presenteras forskning om fyra typer av grön infrastruktur: ängar, gröna tak, gröna väggar och utjämningsmagasin, med syfte att utvärdera om de lösningarna verkligen har någon effekt på städers biologiska mångfald.  Att byta ut gräsmattor mot urbana ängar och att konstruera gröna tak verkar kunna öka den biologiska mångfalden i städer. Det finns mycket forskning på båda typerna, varav en stor del indikerar att de har en positiv effekt på bland annat artrikedomen av växter och abundansen av evertebrater. Faktorer som påverkar effektens storlek är exempelvis hur ofta ängarna klipps och om det avklippta gräset avlägsnas eller ligger kvar, samt höjden och storleken på de gröna taken. Det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att säga något konkret om effekten av gröna väggar. Eftersom de består av odlingsmedium och planterade växter är en logisk slutsats att de ökar artrikedomen och abundansen av växter, och kanske även insekter, i jämförelse med kala, konventionella väggar. Det finns också indikationer på att fåglar kan använda dem för skydd och födosökning. Utjämningsmagasin innehåller mer föroreningar än de flesta naturliga vattensamlingar. Trots detta verkar växter, evertebrater och vertebrater kunna använda dem som habitat. Flera studier framhäver deras betydelse för städers biologiska mångfald, men några forskare hävdar att de kan fungera som ekologiska fällor för vissa arter. Ett generellt problem med att dra slutsatser om den gröna infrastrukturens effekter är att den är relativt ny. Det går ännu inte att veta hur den gröna infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på lång sikt, även om det i nuläget verkar som att den har potential att främja gröna, levande städer.

Biodiversity is declining at an alarming rate, and climate change and urbanization affect species and species' habitats. Rental properties (multi-family houses) are a common form of housing in cities. Paved surfaces and cut lawns often surround areas around rental apartments, which are disadvantages to various ecosystem services such as biodiversity. This study investigated how biodiversity in an urban environment can be promoted on rental apartments properties. Mixed methods were used to answer the questions in the form of a literature study, two questionnaire studies and a case study. The results show that areas surrounding rental apartments have the potential to promote ecosystem services like biodiversity, improve microclimate and pollination. It requires interest, commitment and knowledge from tenants and landlords. According to the survey, there is an interest among both  tenants and landlords in promoting biodiversity. It is mainly the social effect that benefits from rental apartments. Access to private green spaces contributes to better health, opportunities for recreation and reducing inequalities in society.  Keywords: Attitudes, biodiversity, ecosystem services, green infrastructure, rental apartments, urban cities, urban ecology

No description available.

The study examines how the EU Green Infrastructure Strategy is intended to promote sustainable development. The study addresses the need for a social transformation, the process of implementing the Green Infrastructure Strategy, the strategy's objectives, and experience from the work on developing regional Green Infrastructure Action Plans. The objective of the EU Green Infrastructure Strategy is to lift the values ecosystems and biodiversity provide and to see and understand the landscape as a whole. The aim of the strategy is to increase the possibilities for implementing ecosystem-based solutions in several policy areas. The results show that, like sustainable development, the concept of green infrastructure is broad and complex. The results show a hopeful endeavor and ambitious goal setting efforts towards sustainable development, but also the challenges that the County Administrative Board meets in the implementation process.

Climate changes are causing extreme weather conditions, which is expected to increase. Extreme precipitation is an example of this, which, through flooding, affects humans and buildings. This study aims to investigate how management of extreme precipitation takes place in two Swedish municipalities, the city of Gothenburg and Örebro municipality. Based on a thematic analysis of qualitative interviews with employees in the municipalities and document analysis of the municipalities' strategic planning documents, this study takes shape. The theoretical approach is based on what the existing research considers to be the most successful strategic, practical and organizational approaches. The result of this study shows that there is a need for better knowledge and clearer regulations regarding the management of extreme precipitation. The municipalities have come further in the work with strategic planning than with practical measures. Multifunctional facilities are a priority and, based on the study material, is the most effective way to implement practical measures.

Världen idag står inför klimatförändringar och värmeböljor förväntas bli allt vanligare, långvarigare och intensivare. Byggnader är framför allt utformade för att bevara värme under kallare perioder och de flesta byggnader saknar möjlighet till aktiv kylning. Byggnader som klarar dagens energikrav behöver både vädring och solskydd för att inte uppnå hälsofarliga temperaturer under en värmebölja.  Under värmeböljor drabbas byggnader och människor i tätorter hårdare av värme än de ute på landsbygden eftersom värmen lagras i byggnader och solinstrålningen blir mer intensiv. Att utsättas för höga temperaturerna har en negativ effekt på människors hälsa och kan i värsta fall leda till dödlighet. Samtidigt ökar befolkningen inom tätorter och fler bostäder behöver byggas. Ökad bebyggelse kan leda till fler hårdytor och mindre grönska vilket i sin tur kan leda till ännu högre temperaturer i tätorter. Grön infrastruktur i tätorter kan bidra till temperatursänkning och är ett sätt att minska på konsekvenser från värmeböljor. Eftersom byggnader som klarar dagens energikrav behöver hjälpmedel för att inte uppnå höga inomhustemperaturer är det intressant att undersöka hur ett äldre flerbostadshus påverkas under samma omständigheter.  Syftet med studien är att bidra till ökad kunskap om hur det termiska inomhusklimatet i en äldre byggnad kan påverkas av en värmebölja, och hur grön infrastruktur på och runt byggnaden kan påverka det. Målet med studien är att besvara följande forskningsfrågor.  •       Hur kan en värmebölja påverka det termiska inomhusklimatet i ett tidstypiskt flerbostadshus från 1950-talet? •       Hur kan grön infrastruktur påverka det termiska inomhusklimatet i byggnaden?   Studien är en simuleringsstudie där datorprogrammet IDA ICE har använts för att skapa en modell av ett tidstypiskt flerbostadshus byggd på 50-talet. Simuleringar utfördes för att se hur inomhustemperaturen påverkas av en värmebölja. Den klimatdata som använts är från år 2018 i Göteborg där en värmebölja inträffade med utomhustemperaturer upp emot 35°C. Simuleringar för ett antal olika scenarion genomfördes för att undersöka om det var värmeböljan som påverkade det termiska inomhusklimatet eller om det var andra faktorer såsom, installationer eller brukarbeteenden. Grön infrastruktur i form av träd adderades sedan till scenarierna och simulerade inomhustemperaturer för scenarier med och utan träd jämfördes. Studiens resultat visade att värmeböljor bidrar till höga temperaturer i ett tidstypiskt flerbostadshus från 50-talet trots hjälpmedel som vädring. Den operativa inomhustemperaturen översteg Folkhälsmyndighetens rekommendationer vilket betyder att andra hjälpmedel måste installeras för att byggnaden inte ska uppnå höga temperaturer. Grön infrastruktur i form av tätare träd kunde sänka inomhustemperaturen med 3°C. Tätare träd sänkte inomhustemperaturen som max 2°C mer än glesare träd. Det visar att olika typer av gröna infrastruktur ger olika resultatet på inomhustemperaturen.  Studiens resultat pekar på behovet av att i fortsatta studier undersöka fler typer av grön infrastruktur, använda andra datorprogram eller undersöka andra parametrar som kan påverka inomhusklimatet. / The world is facing climate change and heat waves are expected to become more common, longer lasting and more intense. Buildings are primarily designed to retain heat during colder periods and most buildings do not have the option of active cooling. Buildings that meet today's energy requirements need both ventilation and sun protection in order to not reach unhealthy temperatures during a heat wave. Buildings and people in urban areas are hit harder by heat than those in rural areas during a heat wave because the heat is stored in buildings and the solar radiation becomes more intense. Exposure to high temperatures has a negative effect on human health and can, in worst case, lead to mortality. The population in urban areas are increasing and more homes need to be built. Increased buildings can lead to more hard surfaces and less greenery, which in turn can lead to even higher temperatures in urban areas. Green infrastructure in urban areas can contribute to lowering the temperature and is a way of reducing the consequences of heat waves. Since buildings that meet today's energy requirements need aid to not achieve high indoor temperatures, it is interesting to investigate how an older apartment building is affected under the same circumstances. The purpose of the study is to contribute to increased knowledge about how the thermal indoor climate in an older building can be affected by a heat wave, and how green infrastructure on and around the building can affect it. The aim of the study is to answer the following research questions. ·      How can a heat wave affect the thermal indoor climate in a typical apartment building from the 1950s? ·      How can green infrastructure affect the indoor thermal climate in the building? The study is a simulation study where the computer program IDA ICE has been used to create a model of a typical apartment building built in the 50s. Simulations were performed to see how the indoor temperature is affected by a heat wave. The climate data used is from 2018 in Gothenburg, where a heat wave occurred with outdoor temperatures up to 35 degrees. Simulations for several different scenarios were performed to investigate whether it was the heat wave that affected the thermal indoor climate or whether it was other factors such as, installations or user behaviors. Green infrastructure in the form of trees were then added to the scenarios and the simulated indoor temperatures for the scenarios with and without trees were compared. The results of the study showed that heat waves contribute to very high temperatures in a standard apartment building from the 50s, despite aids such as ventilation. The operating indoor temperature exceeded the Swedish Public Health Agency's recommendations, which means that other aids must be installed for the building to not reach high temperatures. Green infrastructure in the form of denser trees could lower the indoor temperature with 3°C. Denser trees lowered the indoor temperature by a maximum of 2°C more than sparser trees. It shows that different types of green infrastructure give different results on the indoor temperature. The results of the study show that further studies can investigate more types of green infrastructure, using other computer programs or investigating other parameters that can affect the indoor climate.

Trenden för biologisk mångfald i världen är negativ och skogslevande arter är inget undantag. I denna studie undersöks den tätortsnära, kommunägda skogen Hallaholm i Åtvidaberg, Östergötland. Studien fastställer vilka naturtyper som finns i skogens olika delar och delområdena bedöms utifrån förekomst av de rödlistade arterna ekticka och tallticka samt av fasta strukturer som död ved, lavbeväxta träd, vedsvampar och hålträd. Därtill görs en bedömning av vilken betydelse områdets olika naturtyper har för regionens gröna infrastruktur. Naturtyperna är huvudsakligen ädellöv, triviallöv, tall, gran och gräsmark och studien visar att de högsta naturvärdena och även största betydelsen för grön infrastruktur finns bland ädellöv, triviallöv och gräsmark, till viss del även bland tall och de lägsta värdena finns bland gran. Fem förekomster av tallticka och tre fynd av ekticka är funna. Grundat på resultaten och den inhämtade kunskapen om Hallaholm föreslås åtgärder för att främja den biologiska mångfalden och områdets betydelse för närboendes rekreation. / The global trend for biological diversity is negative and that goes also for species living in the forest. This study is investigating the urban forest Hallaholm in Åtvidaberg, Östergötland, which is owned by the municipality. The study concludes the different habitat types which are present in different parts of the forest. The parts are assessed based on the presence of Fomitiporia robusta, Porodaedalea pini and of structures such as dead trees, lichen on trees, poroid fungi and hollow trees. There is also an assessment of the importance of the different habitat types for the green infrastructure in the region. The habitat types are mainly deciduous and broad-leaved deciduous forest, pine, spruce and grassland. This study shows that the highest ecological values and the greatest importance for green infrastructure is found among deciduous forest, broad-leaved deciduous forest and grassland, also partly among pine and the lowest values are found among spruce. New records of Fomitiporia robusta and Porodaedalea pini were noted. Measures on how to increase the biological diversity and the importance of the forest for recreational activities are suggested based on the results and on the collected knowledge of the forest.