School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.

This study's purpose is to see what factors affect formative assessment and how these factors impact the implementation in the k-3 classroom. The primary methods used have been electronic searches in the databases, ERIC, and Education research complete. Some studies showed that teachers have a positive attitude toward formative assessment, but they have some difficulties with its implementation. Time limitation is another factor that could impact the teachers' planning and the implementation of formative assessment in their classrooms. In some cases, formative assessment tends to lead more towards grades and results rather than proper feedback from the teacher. Teachers' understanding of formative assessment differs from one another depending on for example teachers' experience in teaching, teachers' background, male or female teachers, etc. A couple of studies focused on feedback as both a tool for teachers to assess students and in some situations for praising the students. It is up to the teachers to find a way to present the feedback effectively and equally between the students. Some researchers focused on the dialog between teachers and students as an essential part of the student's learning and development. Other researchers mean that the establishment of “sustained shared thinking” is essential where the focus lies on co-construction in adult-child collaborations.

教育部自九十年度起實施九年一貫英語教學課程，由於學生程度不一，班級人數過多，教學媒體不足，研究報告指出應該成立英語教學資源中心，提高教師教學品質，規劃線上輔助教學，以增進學生學習機會及學習效果。 本研究從知識管理角度探索英語線上輔助教學，建構英語教學內容知識結構模式及教學知識流程架構；俾使線上教學具備語意查詢機制，開啟英語線上輔助教學創新模式。 英語教學內容知識框架（English Content Knowledge Ontology）抽象化類別具多重之階層、對等及相依關係。將內容知識抽象化類別實體化，其類別與實體之集合，即為本範例所建構之知識框架。 本研究引介物件導向，視內容知識為一個物件，具有不同之狀態及行為；將狀態與行為封裝，物件與物件間藉由訊息進行協調動作，達成整體運作之功能。學生亦為學習流程中一個物件，具有不同之屬性及行為；透過訊息之交換、進行任務協調，達成學習之最終目的。 以UML表示法建構英語線上學習流程三大模型：功能模型─使用案例模型將使用者對系統的需求模型化，靜態模型─物件模型抽出物件，表現出靜態的結構，動態模型─表示出物件與物件之間訊息的流向。 研究中試圖探討有關國小英語線上輔助教學網站之現況。未來期望架構具備語意檢索機制之網站，採自由選擇學習、多元適切評量模式，能紀錄分析學習及測試結果，建立學習紀錄（包括學習風格、習性、態度及學習效果等等）以期增進學生學習機會，分享教學資源。 藉由新的學習模式，學生可以獲得自我成長的資源，同時希望可以喚起更多關懷英語教學網站之研究與發展，為我們的孩子及新的學習方式注入更多生命力。本研究所建構之模式，希望能作為未來發展兒童英語線上學習之參考，以提昇國內兒童英語教育實施之成效。 關鍵詞：九年一貫英語課程、知識管理、知識本體、語意資訊檢索、物件導向、UML / The Grade 1-9 English Teaching Curriculum was put into practice by the Ministry of Education in 2001. Due to the fact that there are too many students in each class and that there is not enough teaching media, the students fall into different levels in English proficiency. Some research concluded that an English Teaching Resource Centre should be established to enhance teachers’ teaching quality and to provide an on-line teaching aid, hence to give the students more learning opportunities and to improve their learning effects. In this study, the on-line English teaching aid was discussed from the viewpoint of Knowledge Management. English Content Knowledge Ontology and English Teaching Knowledge Flow Architecture were suggested to provide an on-line teaching aid with a semantic retrieval system so as to initiate an innovative model for on-line English teaching aids. The English Content Knowledge, Ontology, a model of English domain knowledge, defines the concepts and their attributes, as well as the multiple relationships between the concepts: Class（vertical）, Reciprocity（horizontal）, and dependency（grouping）relationships. An “instance” is hypostatized from an abstract class, and the integration of the abstract classes and the instances represent the English Content Knowledge Ontology built up in this research. The present study has introduced Object Oriented concept that deemed the English content knowledge as an object and as an instance with different Attributes and Operations. Encapsulated attributes and operations engaged in coordination among different objects through exchanges of messages, and resulted in the achievement of the overall system operations. Meanwhile, each student would also be an object in the course of the study and possess different attributes and operations. The final goal, learning, could be achieved through the exchanges of messages for mission coordination. UML was applied in the study to construct the three major models in the on-line English learning. Functional Model – Use case Diagram to model the user’s requirements for the system； Static Model – Class Diagram to abstract an object for showing a static architecture； Dynamic Model – Sequence Diagram to describe the information flow among the objects. This research also attempted to explore the present circumstances of the primary school’s on-line English teaching aid websites. It illustrated the needs of developing architecture for a website with semantic retrieval functions, multiple choice ways of learning and diversified modes for learning assessments It will be able to record and analyse the learning effect and test the result, building up learning records (including learning style, habit, attitude and learning effect) in order to provide each student with more learning opportunities and to share teaching resources with all of the teachers. Through the new learning model, the students are able to obtain learning resources to grow by themselves. The present study also urged more concern on the research and development of the English teaching website in order to provide more vitality to our children and their new learning methods. The model built up in this study may serve as a reference in the development of effective on-line English learning for children. Key words: Grade 1-9 English Teaching Curriculum, Knowledge Management, Ontology, Semantic Retrieval System, Object Oriented, UML

Läsförståelse är viktigt för att klara sig i ett kunskapssamhälle som bygger på skriftspråklig kompetens (Bråten, 2008a). Det senaste resultatet i Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 visar att svenska elever är svagare i att tolka och värdera texter jämfört med andra länder (Skolverket, 2017b).   Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i svenskundervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Frågeställningarna för undersökningen är: Vilka läsförståelsestrategier används? I vilka sammanhang används läsförståelsestrategier? Hur främjas elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material till studien.   Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och läsförståelsestrategier på flera olika sätt såsom läsfixare från materialet En läsande klass, högläsning, läsläxa och genom samtal och frågor. Slutsatsen är att lärarna betonar modellering, stöttning och repetition som viktigt för att elever ska bli mer säkra i sin egen användning av läsförståelsestrategier och därmed utveckla sin läsförståelse. Att börja tidigt och att variera sina arbetssätt ses också som positivt hos lärarna. / Reading comprehension is important for coping with a society whose knowledge is based on written language skills (Bråten, 2008a). The latest result in Progress in the International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 shows that Swedish students are weaker in interpreting and evaluating texts compared to other countries. The aim of the study is to investigate how teachers work with reading comprehension strategies in Swedish teaching to develop students’ reading comprehension in grades 1-3. Questions for the survey are: What reading comprehension strategies are used? In what context are reading comprehension strategies used? How does students’ reading comprehension develop with the help of reading comprehension strategies? The study is based on a socio-cultural perspective. A qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted to collect the material for the study. The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in several ways such as “läsfixare” from the material A Reading Class, reading aloud, reading homework and through conversations and questions. The conclusion is that the teachers emphasize modeling, support and rehearsal as important in order for students to become more secure in their own use of reading comprehension strategies and thereby develop their reading understanding. Starting early and varying their working methods is also seen as positive by the teachers.

Studien handlar om estetiska lärprocesser i ämnet engelska. Syftet med studien är att bidra till en ökad förståelse för hur pedagoger i årskurs 1 - 3 arbetar med estetiska uttrycksformer i engelskundervisning och hur de kombinerar det med icke-estetiskt lärande. Frågeställningarna undersöks mot bakgrund av tidigare forskning samt vad pedagoger på fältet har för åsikter, uppfattningar och erfarenheter om estetiska uttrycksformer och läromedel som kombination i engelskundervisningen på lågstadiet. Studien är baserad på två forskningsfrågor som undersöks och blir besvarade: Hur kombinerar pedagoger estetiska uttrycksformer och icke-estetiskt lärande i engelskundervisningen i årskurs 1 - 3? Hur ser pedagoger på relationen mellan estetiskt lärande och icke-estetiskt lärande i engelskundervisning i årskurs 1 - 3? Studien består av en teoretisk och en empirisk del där fokus ligger på estetiska lärprocesser med ingång i uttrycksformerna musik och drama samt ett icke-estetiskt lärande som lutar mot läromedel i engelskundervisning. Den teoretiska delen utgår från det sociokulturella perspektivet med Vygotskijs syn på estetiskt lärande där han vill ha in det estetiska perspektivet i skolans undervisning. I denna studien har det framkommit att med hjälp av estetiska lärprocesser som hjälpmedel förstärks elevernas möjligheter att nå kunskaper i engelska språket. Kroppsspråket och sinnena är också en viktig del som hjälper eleverna att på ett enklare sätt befästa engelskkunskaper. Kombineras det estetiska och icke-estetiska lärandet med varandra så blir det en relation mellan lärandeformerna som leder till ett varierat lärande i engelskundervisningen i grundskolan. / This study is about aesthetic learning processes in the English subject. The purpose of the study is to contribute with an increased comprehension of how teachers in grade 1 - 3 work with aesthetic learning processes and how they combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject. The study draws on previous research as well as working teachers’ opinions, perception and experience of working with the combination of the aesthetic form of expression and the teaching media in the English subject in primary school. The foundation of the study lies on two questions which were examined and answered during the course of the study. The questions are as follows: How does the teachers combine aesthetic learning with non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? What do teachers think about the relations between aesthetic learning and non-aesthetic learning in the English subject in grade 1 - 3? The study consists of a theoretical and an empirical section where the main focus lies on aesthetic learning processes drawing on music and drama, on the one hand, and non-aesthetic learning based on teaching media, on the other, in the English classroom. The theoretical framework of the study has its roots in the sociocultural perspective with Vygotsky’s view on aesthetic learning in education. It emerged in the study that with the aid of aesthetic learning processes the pupil’s knowledge of the English language has increased. The body language and senses have an important function in helping the pupil’s to acquire the English language in an easier way. If aesthetic learning is combined with non-aesthetic learning it creates a relation between the two learning processes which leads to a varied learning in the English subject in primary school.

Detta examensarbete handlar om lärares syn på lässtrategiundervisning. Då mina egna erfarenheter inom skolans årskurs 1–3 vittnar om att läsfixarna används som metod trots att det inte finns forskning som stödjer metoden, har intresset legat i att undersöka lärares syn på läsfixarna som metod. Ett hett ämne inom skoldebatten har länge varit svenska elevers sjunkande resultat i läsförståelse enligt kunskapsmätningar som PISA. Detta menar Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling och deltagare i flera forskningsprojekt, beror på bristande förmåga att plocka fram de rätta strategierna i mötet med olika texttyper. Westlund betonar vikten av att undervisa om lässtrategier ämnesspecifikt vilket ökade mitt intresse av att även undersöka hur lärare använder läsfixarna i samhälls- och naturorienterande ämnen. Undersökningen bygger på sju intervjuer av verksamma lärare i årskurs 1–3 samt en observation av ett lektionstillfälle. Resultatet visar en positiv syn på läsfixarna som metod som går att knyta till tidigare forskning. Resultatet har även visat på att metoden till största del används i svenskämnet, men att det på flera sätt går att använda strategierna ämnesspecifikt. Den positiva synen på läsfixarna som metod väcker nya frågeställningar om varför det saknas vetenskapliga bevis på att metoden är effektiv för läsförståelseutveckling. Det här är dock något som öppnar nya dörrar för vidare undersökningar i bredare omfattning på huruvida läsfixarna som metod hjälper läsaren att utveckla läsförståelse eller inte. / This master thesis is about the teachers view of reading strategy teaching. As my own experiences within the school grades 1-3 testifies that “läsfixarna”, which is a method of reading comprehension strategies, as method is used despite there existing no research that supports the method. For this reason, thesis aims to investigate the teachers’ view of “läsfixarna” as a method. A hot topic in school debate has been for a long time the decreasing results for reading comprehension for Swedish students in knowledge test like the PISA test. This is a cause according to Barbro Westlund, a senior lecturer in reading and writing development and participant in multiple research projects, of the lack of ability to use the correct strategies when encountering different kinds of text. Westlund emphasizes the importance of teaching about the reading strategies specific to the study which increased the interest to also investigate on how teachers use “läsfixarna” in society and science studies. The present study is based on seven interviews with working teachers in grades 1-3 and an observation of a period. The results are show a positive view of “läsfixarna” as a method which is also connected to earlier research of reading comprehension strategies. The results also suggest that the method is largely used in the Swedish subject, but it is also possible to use the strategies in various subject-specific ways. The positive view of “läsfixarna” as a method raises new issues, as there is no scientific evidence that the method is effective for reading comprehension development. This is something that opens doors for further and new investigations to a much wider extent on whether “läsfixarna” as a method help readers to develop reading comprehension or not.

Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om metoden Att skriva sig till läsning, varför de valt eller inte valt att arbeta med metoden samt om de anser att metoden är effektiv vid elevernas läs- och skrivinlärning. Syftet är även att jämföra de verksamma lärarnas åsikter i relation till den forskning som finns om metoden. Till undersökningen har kvalitativa intervjuer med sju verksamma lärare genomförts. Undersökningen bygger på Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet som innebär att vi människor lär i samspel med andra. Resultatet i undersökningen visar att de flesta lärare ser ASL som en bra metod att använda i läs- och skrivundervisningen dels för att eleverna utvecklar sin språkmedvetenhet snabbt samt att metoden gör det enkelt att individanpassa undervisningen. Alla lärare låter eleverna arbeta parvis när de skriver ASL. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utveccklingszonen som finns inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i interaktion med andra. Resultatet visar även på att lärarna inte varit speciellt insatta i ny forskning eller den kritik som framkommit mot metoden. / The purpose of this investigation is to find what perception active teachers have about the method Writing to read, why they work with the method or not and also if they considers that the method is good for the pupils reading and writing. Another purpose is also to compare the active teachers opinions in relation to the research that already exists around the method. To get a result for the investigation have qualitative interviews with seven active teachers been done. The sociocultural perspective is the theori that’s the investigation is based on. The result in the investigation shows that most of the teachers considers that Writing to read is a good method to use when teaching pupils reading and writing. Partly because the pupils develops their linguistic awareness fast and that the method makes it easy to individulize the teaching. Every teacher let their pupils work in pair when they work with the method. Pairwork can be linked with Zone of proximal development which you can read about in the sociocultural perspective and means that children learn in interaction with others. The result also shows that the active teachers were unknowing about new research and the criticisms against the method.

Det sägs att barn har lätt att lära språk då de tycks uppskatta att lära sig nya ord och är nyfikna på språk. Jämfört med många andra länder påbörjas språkinlärningen i Sverige relativt sent. I den här litteraturstudien undersöks viktiga förutsättningar för inlärning vid en tidig språkstart samt hur elever i årskurserna F-3 lär sig uttal i engelska som andraspråk. Som grund för analysen av studiernas resultat används Critical Period Hypothesis (CPH), Krashens teorier om andraspråksinlärning samt Piagets teorier om barns utveckling. Fem studier har analyserats. Resultatet av litteraturstudien påvisar nyttan av tidig språk- och uttalsinlärning men att det är i hög grad beroende av lärarnas kompetens. Vidare visar resultatet att uttalsinlärning gynnas mest av metoder som innehåller direkt respons på elevernas uttal men även att passiva inlärningsmetoder (t.ex. lyssna på sång) gynnar inlärning av uttal som ligger nära modersmålet. När det gäller barns språk- och uttalsinlärning är det viktigt att ha rätt kompetensen hos lärarna och att flera metoder (direkt och indirekta) kan gynna inlärningen.

The year 2002 saw the amendment of section 5(4) of the South African Schools Act no 84 of 1996. The amended Act now allows children of five years or younger to enter school. The entry of five year olds and younger into the school system left the researcher with the question: when is a child emotionally ready for school? The test and mediums currently used to determine school readiness do not place emphasis on the emotional aspects, although this plays an integral part in the child’s scholastic success. This scientific investigation was to determine the emotional development of children between the ages of four and seven years. The aim of this study was to determine which emotional aspects a child should have to be emotionally ready for school. These findings were discussed and information gathered through semi-structured interviews with grade 1 teachers. The teachers were a good source of practical and personal experience and observations on children who enter school. The information gathered from the literature study and interviews formed the basis for developing an emotional school readiness checklist and related programme that can be used to determine the emotional school readiness of a child entering grade 1. The emotional school readiness checklist and related programme that was designed was not in question, rather the aspects deemed necessary for a child to be emotionally ready for school and how therapy could be developed based on these aspects. Thus the inventory was not tested on a child, but was implemented in a case study to illustrate a therapeutic plan that could be designed based on the emotional school readiness checklist. / Dissertation (MA (Counselling Psychology))--University of Pretoria, 2006. / Psychology / unrestricted

Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.