The goal of this study is to examine what five teacher’s impression of the teacher’s role is in their previous years. How important the “joy at work” is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the” joy at work” and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi’s Flow and Antonovsky’s Salutogenesis (KASAM). The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen’s chapter of “content analysis” as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis. I focused to analyze the teacher’s “joy at work” and find a solid impression of what a teacher role is. My result was that the student’ knowledge development made the teachers ease in joy with their work, and working this way was making the environment a better place to work with. The teachers had a strong KASAM and a good feeling of Flow and contribute to the “joy at work” with each other, which makes “joy at work” an important aspect for the working environment.

Samtidigt som elever i behov av särskilt stöd ökar, tycks antalet specialpedagoger minska, något som ställer höga krav på klasslärares kompetens (Vernersson, s. 24). Syftet med studien är att analysera klasslärares uppfattningar om deras möjligheter och begränsningar i matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd. Studien bygger på undersökningar som gjorts genom att intervjua åtta verksamma låg- och mellanstadielärare på två olika skolor. Resultatet visar att klasslärarna har goda möjligheter att underlätta matematikundervisningen. Klasslärarnas samarbete med specialpedagoger och övriga klasslärare kring matematikundervisning för elever i behov av särskilt stöd skiljer sig åt mellan skolorna, däremot anser samtliga lärare att de har tillräckligt med specialpedagogisk kompetens för att tillgodose elevers skilda förutsättningar och behov.

Syftet med vår undersökning är att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare år arbetar med den tidiga läs- och skrivundervisningen. Vi vill få kunskap om hur pedagogerna väljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta område då vi anser att läsning och skrivning är baskunskaper i livet. I vår kommande yrkesroll kommer vi att behöva välja metod. Mot bakgrund av detta tror vi att en undersökning om pedagogers val av metod kan gynna oss samt våra kollegor. Vi har genomfört en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer. Dessa ligger till underlag för vår analys och diskussion. Vår empiri visade att valet av metod är svårt att göra. Det är viktigt att pedagogen tror på sitt metodval. Pedagogen utgår från sig själv, sina elever samt erfarenheter för att skapa goda förutsättningar för en bra läs- och skrivundervisning.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på elevers och pedagogers erfarenheter och föreställningar kring klasstorlekens betydelse i arbetet med att skapa goda förutsättningar för lärande i grundskolans tidigare år. Detta gjorde jag genom kvalitativa intervjuer. Jag genomförde en gruppintervju med 3 pedagoger som alla är klasslärare i grundskolans tidigare år, samt 3 gruppintervjuer med elever från årskurs 2-4. Mitt resultat visar att eleverna och pedagogerna anser att gränsen för en liten/stor klass går vid tjugo elever, vilket alla tre involverade klasser överstiger. Det blir också tydligt att det är övervägande negativt att gå i en stor klass när det handlar om förutsättningar för lärande. Till största del så handlar det om pedagogers oförmåga att hinna med varje elev och elevers saknad av hjälp från pedagogen. Slutsatsen, dragen från resultatet och den litteratur jag tagit del utav, blir att lärandet skulle förbättras om elevantalet i en klass minskade. Detta både ur ett elev- och pedagogperspektiv. Eleverna säger bland annat att de koncentrerar sig bättre när de är färre elever i klassrummet och att de då dessutom får mer hjälp utav pedagogen, medan pedagogerna berättar hur de saknar tid att ägna åt varje elev under en skoldag. / The purpose of this study was to determine students' and educators' experiences and conceptions regarding the class size significance in the efforts to create good conditions for learning in the early primary school. I did this through qualitative interviews. I conducted a group interview with three teachers, all class teachers in primary education, and three group interviews with students from grades 2-4. Lyssna Läs fonetiskt   Ordbok - Visa detaljerad ordbok My results show that students and educators believe that the limit for a small / large class goes at twenty students, which all three involved classes exceed. It also becomes obvious that it is negative being apart of a large class when it comes to opportunities for learning. For the most part, it refers to educators' inability to keep up with each student and students' loss of support from the educator. The conclusion, drawn from the results and the literature I´ve read, is that learning would improve if the number of pupils in a class decreased. This is both a student and educator perspective. Students say, among other things, that they concentrate better when they are fewer students in the classroom and that they also get more help of the educator, while educators tell how they don´t have enough time to devote to each student during a school day.

Den här uppsatsen handlar om bildämnet i den svenska grundskolan. Bildform har genom alla tider haft betydelse för oss människor. Via grottmålningar, konst, skulptur, arkitektur, foto, film, symboler och tecken har vi fått redskap att uttrycka, känna och förmedla olika budskap från urminnes tider tills idag. Syftet med denna studie är att synliggöra aspekter som kan bidra till hur bildämnets undervisning utövas i grundskolans tidigare år. Uppsatsen är en kvalitativ studie och har en hermeneutisk forskningsansats. Syftet har dels uppfyllts genom halvstrukturerade intervjuer av fem pedagoger på fem olika skolor som alla undervisar i ämnet bild i skolans tidigare år. Dels genom en litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och metodböcker inom det bilddidaktiska fältet samt den nu gällande läroplanen (Lpo 94), den kommande läroplanen (Lgr 11) och den nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Studien har visat att bildundervisning utövas på många olika sätt. Innehållet i bildundervisningen består i vissa falla näst intill bara av bildframställning var pedagogerna på ett sparsamt sätt för in kursplanens kunskapsmål terminsvis och som delas upp i smått torftiga övningar. I andra fall består den av en enorm variationsrikedom där kursplanens alla kunskapsmål bearbetas intensivt under en och samma termin. De aspekter som studien påvisat kan bidra till att påverka pedagogernas undervisning är vilken privat syn pedagogen har på bildämnet samt vilka organisatoriska förutsättningar pedagogen ges. Vilken utbildning pedagogen har inom ämnet samt hur pedagogen ser på lärande.

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan påverka elevers lärande i grundskolans lägre åldrar. För att sökasvar på detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvänts. Studien utgår från Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande och undervisning. Centrala begrepp förstudien är estetiska erfarenheter, estetiskt värdeomdöme och metaforer. Resultatet visar med alltydlighet att de estetiska aktiviteterna har en betydelsefull roll för lärandeprocessen och attaktiviteterna handlar om meningsskapande och inte om att göra ”fina” bilder och modeller.

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parents´ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their children´s education seem to have had an impact on how much focus the English language get. Parents also seemed to have an influence on the contents of the English subject.

Denna undersökning jämför hur inställning till NO-undervisningen i utemiljö ser ut och hur detta arbetssätt används av pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. Undersökningen har genomförts med hjälp av en enkät som skickats ut till verksamma pedagoger som undervisar i NO. Det visar sig att man i åk 1-3 använder sig av undervisning i utemiljö i större utsträckning än vad de gör i åk 4-6 och att det är pedagoger i åk 1-3 som anser sig ha mest kunskap och erfarenhet av detta arbetssätt. En positiv inställning till arbetssättet finns hos både pedagoger i åk 1-3 och åk 4-6. / This study compares how the attitude to science teaching in outdoor environment looks like and also how this approach is used by educators in grades 1-3 and 4-6. This study is based on a survey answered by active educators who teach science. The result shows that educators in grades 1-3 use more teaching in outdoor environment, compared to educators in grades 4-6. It also shows that educators in grades 1-3 believe they have more knowledge and experience of this approach, compared to educators in grades 4-6. Both educators in grades 1-3 and grades 4-6 have a positive attitude to science teaching in outdoor environment.

Fonologisk medvetenhet är grundläggande för avkodning och därmed för läsinlärning. Lärare behöver kunskaper inom fonologisk medvetenhet samt hur undervisning ska utformas för att främja elevers fonologiska medvetenhet. Syftet med litteraturstudien är att bidra med kunskap om utformandet av undervisning i fonologisk medvetenhet som syftar till att stötta elever i årskurs F-3 som uppvisar lässvårigheter. Följande frågeställningar formulerades efter syftet:  Vilka kunskaper behöver svenskläraren för att bedriva en undervisning i fonologisk medvetenhet som stöttar de elever som uppvisar lässvårigheter?  Hur bör svensklärare utforma undervisning i fonologisk medvetenhet för att stötta elever med deras läsförmåga?  Studien är en litteraturstudie, alltså har vetenskapliga publikationer bearbetats och analyserats. Materialet som analyserats består främst av vetenskapliga artiklar varav både nationell och internationell forskning. Materialet inkluderades efter satta inklusionskriterier. Utöver att vara vetenskapliga skulle materialet bland annat svara mot frågeställningarna samt behandla didaktiska implikationer. Materialet analyserades med stöd av färgkodning av kategorier relevanta för frågeställningarna vilka synliggjorde teman. Resultatet och dess rubriker är strukturerat efter dessa teman. Studien antar ett sociokulturellt perspektiv men innefattar studier med olika teoretiska utgångspunkter och metoder. Litteraturstudiens resultat belyser att svenskläraren behöver goda kunskaper i fonologisk medvetenhet och viktiga begrepp inom området. Vidare kan dessa kunskaper omsättas i praktiken för att stötta elevers läsförmåga. Undervisningen bör vara systematisk, behandla en till två förmågor samtidigt och genomföras i mindre grupper för att elever ska dra störst nytta av undervisningen. Slutsatsen av resultatet är att lärares kunskaper i kombination med didaktiska kunskaper samt en undervisning som är systematisk och målmedveten gynnar alla elevers läsinlärning oavsett lässvårigheter.

Detta examensarbete består av en analys av tre digitala läromedel inom matematik för årskurs 3. Tillämpning av analoga böcker är den tradition som visats sig vara dominerande inom svensk matematikundervisning. Däremot ser forskare en ökning vad gäller digitala läromedel på marknaden. Då det inte längre finns en statlig granskningsnämnd av undervisningens analoga respektive digitala läromedel anses det därför aktuellt att utforma en ram för hur dessa bör granskas och värderas av verksamma lärare inom professionen. Syftet med studien har varit att synliggöra hur matematiskt innehåll och uttrycksformer presenteras i utvalda digitala läromedlen inom matematikämnet i årskurs 3. Analysen har behandlats genom följande frågeställningar;  1.     Vilka uppgiftstyper inom subtraktion synliggörs i digitala läromedel och vad karaktäriserar dessa? 2.     Vilka roller har olika uttrycksformer i digitala läromedel för hur elever får möta räknesättet subtraktion? Analysmetoden som använts för detta arbete är praxeologi som utgör en del av Antropologiska didaktiska teorin. Denna teoretiska referensram utgörs av praxis och logos som har implementerats i undersökningen då vi analyserat uppgiftstypers karaktärsdrag i digitala läromedel. Resultatet har bidragit till att totalt sju uppgiftstyper identifierats samt karaktäriserats. De fyra uttrycksformerna som undersökts har visat sig utgöra en betydande roll då de bidrar till att förklara, stötta och tydliggöra ämnesinnehållet i elevernas möte med subtraktionsuppgifter.