This is a research study about children who develop learning difficulties during the early years of schooling, and how teachers can help them best learn. The focus will be on learning methods, which help students with learning disabilities, learn to read. I decided to make this an international study, by comparing a Swedish teachers observation, to teachers from five different English-speaking countries (USA; England; Canada; Australia; New Zealand). I made a lot of international contacts through my work as a volunteer for Karlstad University international office, host program. Through these contacts, I got in contact with different international participants for my research study. I conducted interviews with my participants on Skype. The end result of what I learned from these interviews was very interesting and educational, especially how the different school systems function and how the teachers work with children with learning disabilities in their elementary schools. For example, most of the teachers work a lot, with sounding out letters and personalized schedules. A few of the teachers work a lot with inclusion and specialized curriculums for the students with learning disabilities, which their department of education pressed a lot on, while other teachers department of education did not. / Det här är en undersökning om barn som utvecklar inlärningssvårigheter under de tidiga skolåren och hur lärare kan hjälpa dem att lära sig bäst. Fokus kommer att vara på inlärningsmetoder som hjälper studenter med inlärningssvårigheter att lära sig läsa. Jag bestämde mig för att göra detta till en internationell studie genom att jämföra en svensk lärare erfarenheter med olika lärare från fem engelsktalande länder (USA, England, Kanada, Australien, Nya Zeeland). Jag har många internationella kontakter genom mitt arbete som volontär för Karlstads universitets internationella kontors värdprogram. Genom dessa personer kom jag i kontakt med olika internationella deltagare för min forskningsstudie. Jag genomförde intervjuer med de flesta av mina respondenter via Skype. Slutresultatet av det jag lärde mig av dessa intervjuer var mycket intressant och pedagogiskt, särskilt hur de olika skolsystemen fungerar och hur lärarna arbetar med barn med inlärningssvårigheter. Det visade sig att det fanns flera likheter men även skillnader i hur de olika lärarna arbetade med elever som hade inlärningssvårigheter, till exempel arbetar de flesta lärarna mycket med ljudträning och personliga scheman. Några av lärarna arbetade dessutom med integrering och specialiserade läroplaner för elever med inlärningssvårigheter.

Bakgrund: Endast en låg andel barn i Sverige är tillräckligt fysiskt aktiva trots att fysisk aktivitet bidrar med flertalet goda hälsoeffekter. Skolinterventioner för ökad fysisk aktivitet kan ge förbättrad hälsa dock finns det svårigheter med varaktig implementering. Endast ett fåtal studier har undersökt upplevelser och erfarenheter av dessa skolinterventioner och inga svenska studier har gått att finna. Spring i Benen (SiB) är ett projekt för att främja fysisk aktivitet bland eleverna i Stockholm stads kommunala grundskolor. Det är av vikt att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av projektet för att bidra med kunskap kring hur grundskolan bör och kan arbeta med fysisk aktivitet. Syfte: Studien syftade till att undersöka pedagogers upplevelser och erfarenheter av deltagande i ett projekt för ökad fysisk aktivitet bland elever i Stockholms stads kommunala grundskolor. Metod: Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger som deltagit i SiB som kontaktpersoner mellan projektledning och sin skola. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Organisatoriska faktorer på lokal och politisk nivå upplevdes som avgörande för arbete med fysisk aktivitet i skolan. Även psykosocial och fysisk miljö påverkade förutsättningarna. Engagerade pedagoger upplevde sig bära ett ensamt ansvar i frågan. SiB gav pedagoger ökad legitimitet och kunskap samt inspiration och motivation. Pedagogerna upplevde att projektet gav elever vinster i form av socialt sammanhang, engagemang och kunskap samt ökad fysisk aktivitet. Slutsats: Projektet SiB gav pedagoger och elever många goda effekter dock kräver arbetet med fysisk aktivitet i skolan fler organisatoriska insatser både på lokal och politisk nivå.

Den politiska majoriteten i Stockholms stad beslutade 2019 att alla kommunala skolor senast hösten 2023 ska ha inrättat en lokal särskild undervisningsgrupp. Syftet med denna studie var att kartlägga om och i så fall hur särskilda undervisningsgrupper har organiserats och hur de används på mellan- och högstadiet i Stockholms stads grundskolor. Studien är kvantitativ och den övergripande teorin beskrivs som en sociokulturell ram runt ett specialpedagogiskt perspektiv som innehåller både ett kompensatoriskt och kritiskt synsätt och som tillsammans bildar ett dilemmaperspektiv.  Respondenter utgjordes av rektorer och/eller organisatoriskt ansvariga för särskilda undervisnings grupper inom Stockholms stads kommunala grundskolor och datainsamlingsmetoden var en digital enkät. Enkäten skickades till samtliga 57 kommunala mellan- och högstadieskolor och 19 skolor valde att svara. Insamlad empiri sorterades utifrån studiens frågeställningar, analyserades med hjälp av deskriptiv statistik och presenterades i tabell- och diagramform. Resultatet visar att majoriteten av skolorna hade flera särskilda undervisningsgrupper och att det oftast var biträdande rektor som hade det organisatoriska ansvaret för dessa grupper. De kompetenser som i hög grad var representerade i skolornas undervisningsgrupper var grundskollärare och ämneslärare. De vanligaste orsakerna till att elever hade helt eller delar av sin undervisning i särskilda undervisningsgrupper var beslut om särskilt stöd och hög skolfrånvaro. Studien visade även på att pojkar var överrepresenterade i dessa grupper och att den här sortens särskilda stödinsats ökar med stigande ålder. / The political majority in the city of Stockholm decided in 2019 that all municipal schools must have established a local special teaching group by autumn 2023 at the latest. The purpose of this study was to survey how, and if, special teaching groups have been organized and how they are used at Stockholm's elementary schools. The study uses a quantitative method and the overall theory is described as a socio-cultural framework around a special educational perspective that contains both a compensatory and critical approach and which together form a dilemma perspective. Respondents consisted of principals and/or organizationally responsible for special teaching groups from the municipal elementary schools in the city of Stockholm, and the data collection method was a digital survey. The questionnaire was sent to all 57 municipal elementary schools and 19 schools chose to respond. Collected empirical evidence was sorted based on the study's questions, analyzed using descriptive statistics and presented in table and diagram form. The results showed that the majority of schools had several special teaching groups and that it was usually the assistant principal who had the organizational responsibility for these groups. The competencies that are highly represented in the schools' teaching groups were primary school teachers and subject teachers. The most common reasons why students had all or parts of their education in special teaching groups were decisions on special support and high absence from school. The survey also shows that boys were overrepresented in these groups and that this type of special support effort increases with increasing age.

This thesis contains pioneer work in Sweden which contributes to the research on cybersecurity teaching within the Technology subject as formulated in the course and subject governing documents.The work goes in line with a bigger strategy of the Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) and the European Union (EU). A discourse analysis was performed on the interviews with four Swedish expertsfrom MSB, Internetstiftelsen, and #290CyberSecurity respectively where the interview questions were formulated around three axes; the first axis was the cybersecurity content and knowledge aimed at young individuals, the second axis was the experts’ views on teaching cybersecurity starting from lower secondary schools, and the third axis was regarding platforms or tools that could be used in cybersecurity teaching and what the experts’ perceptions on them are. The analysis resulted in six different codes and formulated the views of the experts. Content analysis was also performed on information from the experts’ organizations which were 14 security documents and reports in total that resulted in a content frame of ten cybersecurity areas. All the ten areas were found to be related to the keywords that appear in the governing documents of the Technology subjects in the course syllabus for grades 7-9 and the subject syllabus for Technology 1. Current cyber attacks and risks threatening young students were further analyzed under each area to narrow down the content frame tailoring it to young students. A new online evaluation tool was then developed to assess the cybersecurity sensibility of the young students. The formulation of the questions was inspired by the SANS cybersecurity awareness survey as well as based on both, the ten cybersecurity areas that are categorized in this thesis and the different scenarios of risks and cybersecurity attacks threatening young students. Domain SamplingTheory (DST) and scenario-based questions were considered to make the tool more fitting for the young and minimize the errors. The tool tested a random group of 250 students from 12 municipalities where110 were in the sixth grade and 140 in the ninth. The tool showed that despite students spending most of their time online using different devices and applications, they are not secure enough which puts them at risk. Moreover, most of the students were interested in getting cybersecurity education and very few received it in schools even though the cybersecurity requirements are stated in the governing documents of the Technology subject. / Detta examensarbete innehåller banbrytande arbete i Sverige vilket bidrar till forskningen om cybersäkerhetsundervisning inom teknikämnet i svenska skolor. Arbetet går i linje med en större strategi från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Europeiska unionen (EU). En diskursanalys utfördes på intervjuerna med fyra svenska experter från MSB, Internetstiftelsen och #290CyberSecurity där intervjufrågorna formulerades runt tre axlar; den första axeln var cybersäkerhetsinnehållet som är riktad mot unga individer, den andra axeln var experternas syn på undervisning i cybersäkerhet som börjar från grundskolorna, och den tredje axeln gällde de plattformar eller verktyg som kunde användas i cybersäkerhetundervisning samt vad experternas uppfattning om dem är. Analysen av intervjuer resulterade i sex olika koder vilket speglar experters åsikter. Innehållsanalys utfördes också på information från experternas organisationer. Det var totalt 14 säkerhetsdokument och rapporter som resulterade i en innehållsram med tio cybersäkerhetsområden. Alla de tio områdena är relaterade till nyckelorden som finns i styrdokumenten för teknikämnena i kursplanen för årskurs 7-9 och ämnesplanen för Teknik 1. Aktuella cyberattacker och risker som hotar unga elever analyserades vidare under varje område för att begränsa innehållsramen och anpassa den för unga elever. Ett nytt online utvärderingsverktyg utvecklades sedan för att bedöma cybersäkerhetsrespons och attityd hos de unga eleverna. Formuleringen av frågorna inspirerades av SANS cybersäkerhetsmedvetenhetsundersökning och var baserad på de tio cybersäkerhetsområdena som kategoriseras i detta examensarbete samt de olika scenarierna för risker och cybersäkerhetsattacker som hotar unga elever. Domain Sampling Theory (DST) och scenariobaserade frågor ansågs göra verktyget mer passande för de unga och minimera felen. Verktyget testade en slumpmässig grupp på 250 elever från 12 kommuner där 110 gick i 6:an och 140 i 9:an. Verktyget visade att trots att elever tillbringar större delen av sin tid online med olika enheter och applikationer är de inte tillräckligt säkra, vilket utgör en risk för dem. Dessutom var majoriteten av eleverna intresserade av att få utbildning i cybersäkerhet och väldigt få fick det i skolorna trots att det står i styrdokumenten för teknikämnet.

The purpose of this study is to gain a better understanding of principles and ethics that dominate four schools with a Muslim profile, two in Sweden and two in England. The specific objectives of the study are:  to examine educational policies with regard to primary schools with a confessional orientation in Sweden and England; to compare two primary schools with a Muslim profile in Sweden with two such schools in England; and in these four schools to describe and examine the manner in which school heads, teachers and other staff deal with the encounters between the values found in the national curriculum of Sweden and England respectively and the principles and ethics embodied in their private philosophy of life; to describe and examine the views of school heads, teachers and other staff on school leadership and any educational, ideological or personal role model they emulate; to describe and examine the expectations and views of parents with regard to the school with a Muslim profile; and describe the views of the pupils regarding their schools and the norms and values in school and; finally, to examine the attitudes of some local authority politicians in Sweden to MP schools. The findings indicate great difference between the two schools with a Muslim profile in Sweden, on the one hand, and the two schools in England, on the other. The fundamental reason for that lies in the parameters which had been established in these countries as the conditions for being permitted to establish and run a school with a confessional orientation. Since the schools in both countries had conformed to the relevant legislation and framework in their respective countries with regard to such schools, they had therefore consequently developed in different directions. / Partly financed by Vetenskapsrådet (Swedish Research Council)

Tidigare forskning inom verksamhetsstyrning har fokuserat mestadels på finansiell drivna företag med hierarkisk styrning. Där den grundläggande tanken till verksamhetsstyrningen kommer från David Otleys ramverk från 1999 men har senare utvecklas. Med bland annat mer tydlighet i kommunikation och styrning mellan ledning och anställda. Det teoretiska ramverket som har används är Borys &amp; Adlers ramverk från 1996 om möjliggörande och tvingande kontroll och som innehåller fyra attribut: reparation, intern transparens, global transparens och flexibilitet.  Den datan som samlades in är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer med lärare som jobbar på grundskolor eller gymnasieskolor i syfte att ge inblick i hur de upplever verksamhetsstyrning. Lärarna kände att de fick lösa mång problem som uppstår självständigt och endast ifall det var något större och som inte lärarna enskilt kunde lösa så kopplades andra resurser och chefer in som stöd. Lärarna var autonoma i deras egna arbete och tyckte att kompetensutveckling bidrog till kunskaper som gynnade dem i deras yrkesutövning och därmed den interna transparensen. Lärarna hade även en organisationskännedom i form av samspel med kollegor med till exempel planering av ämnesöverskridande uppgifter. Det fanns även en möjliggörande flexibilitet i lärarnas arbete. / Earlier research within Management Control systems had focused on mostly the financially controlled companies with typical hierarchical guidance. There the main research thought about this type of management control or performance control system is coming from David Otley´s framework from 1999 but the framework has been further developed by him and other researchers. With, among other things, more clarity in communication and control between management and employees. The theoretical framework that has been used under this thesis research is Borys &amp; Adlers framework from 1996 about enable and coercive control which includes four different attributes which are: repair, internal transparency, global transparency, and flexibility. The data was collected in semi-structured interviews with teachers that work at primary or secondary schools with the purpose of achieving insight into how they feel about the performance management control. The teachers felt that they needed to solve many of the problems that appeared by themself  and only if the problem was too big or complex for them alone did they take help of other resources or the school management at the schools for support. The teachers were autonomous in their work and thought that competence development contributed to the knowledge that benefited them in their professional practice and therefore contributed to internal transparency. The teachers also had organizational knowledge in terms of interaction with their colleagues with, for example, the planning of cross-disciplinary courses. There was also enabling flexibility in the teachers' work. / <p>Arbetet skickades in till examinator 13/1-2022.</p><p></p>