No description available.

No description available.

Kalmar kommun har låtit ta fram en datorbaserad miljöutbildning som samtliga kommunanställda ska ta de av. Syftet med denna undersökning var att utvärdera utbildningen för att se vad de anställda hade för förväntningar på utbildningen, hur de upplevde den, om de lärt sig något och om de kände att utbildningen har givit dem användbar information och kunskap.För att verksamheten ska bli mer miljöanpassad krävs en beteendeförändring bland de anställda och utbildning är en strategi för att uppnå detta. En studie från Hong Kong tyder på att det finns ett samband mellan hållbar utvecklingsprestanda och miljöattityd respektive utbildning av anställda. Studier tyder på att miljöledningssystem hjälper och uppmuntrar anställda att skapa en kultur där miljö står i fokus, vilket i sin tur hjälper dem nå mål. Denna 'miljökultur' skapas till stor del genom utbildning.En gruppintervju anordnades för att få en bild av deltagarnas förväntningar och tankar innan utbildningen. Två enkäter skickades ut, en före utbildningen och en efter. På dessa ställdes sex stycken allmänna miljökunskapsfrågor för att mäta kunskapsförändring, samt ett antal öppna frågor för att undersöka deltagarnas inställning.Testpersonernas förväntningar var blandade, men gällde ökad allmän miljökunskap och förståelse. Efter utbildningen nämndes inget av detta specifikt, men förväntningarna tycks ha möts då utbildningen innehöll just detta och kommentarerna efter utbildningen var positiva.Huvudsakligen upplevde deltagarna det positivt att utbildningen var databaserad då det ger möjligheten att göra utbildningen när det finns tid, och utbildningsmetoden verkade vara anpassad efter testpersonernas behov. Deltagarna var dock inte lika nöjda med variationen i utbildningen, vilket är en viktigt faktor för en framgångsrik utbildning. Detta är något Kalmar kommun bör titta på och försöka efterleva. Språk och innehåll ansågs överlag ligga på en lagom svår nivå, även om vissa kommentarer gavs om att texterna innehöll många tekniska termer. Potentialen för en kunskapsförändring kan ha påverkats av detta. Skillnaderna i kunskap före och efter utbildningen var små. För frågorna med kemiska facktermer var kunskapsförändringen nästintill obefintliga.Svaren från deltagarna angående om utbildningen givit dem användbar information för yrkes- och privatlivet var tvetydiga och varierade. De flesta ansåg likväl utbildningen var positiv yrkesmässigt då den skapar diskussion och gör kommunens miljömål tydligare. Privat ansågs den dock inte lika användbar då många av deltagarna sa sig redan ha kunskaper kring det de kan använda utför arbetet. / Kalmar municipality has commissioned a computer-based environmental education which all municipal employees are going to attend. The aim of this research was to evaluate the education program to see what expectations the employees had for the education, how they experienced it, if they learned anything and if they felt that the education has given them useful information and knowledge.To become a more environmentally friendly establishment a change in behavior among the employees is required and education is a strategy to achieve this. A study from Hong Kong in suggests that there is a relationship between sustainability performance and environmental attitudes respective employee training. Studies suggest that EMS helps and encourages employees to create a culture where the environment is in focus, which in turn helps them reach goals. This 'environment culture' is created largely through education.A group interview was organized to obtain a picture of the participants' expectations and thoughts before the education. Two surveys were sent, one before the training and one after. In these were six questions of general knowledge about the environment to measure knowledge change, and a number of open questions to investigate the participants' attitude.The expectations of the participants were mixed, but concerned more general environmental knowledge and understanding. After the training, there was no mention of this specifically, but the expectations seem to have been met as the education contained just this and the comments after the training were positive.The participants mainly found it positive that the education was computer-based as it provides the opportunity to do the training when there is time, and the method of education seemed to be adapted to the participants' needs. The participants were not as happy with the variation in the training, which is an important factor in a successful education program. This is something Kalmar municipality should look in to and try to attain. The content and the language were generally considered to lie at a moderate level, although some remarks were made regarding that the text contained too many technical terms. The potential for knowledge change may have been influenced by it. The differences of knowledge before and after the education were small. The issues with many chemical technical terms had almost no change in knowledge.The answers from the participants were ambiguous and varied regarding if the training provided them with useful information for their professional and private life. However, most respondents believed that the training was professionally positive because it created discussions and made the municipal's environmental goals clearer. Privately it was not considered as useful as many of the participants said that they already possessed knowledge that they could use outside of work.

The aim of this thesis is to contribute with knowledge about the leisure time centre staff’s perspectives on their work, specifically focusing on pupils’ social learning. The interest is directed at the Swedish leisure time centre for the public school’s early years. Two research questions were used to reach the aim. The first question concerns the knowledge and abilities by staff considered important in pupils’ social learning. The second question concerns the staff’s work with promoting these knowledge and abilities. With a standpoint in the staff’s descriptions, focus was to highlight what they consider as important work, as well as how and why the activities are directed the way they are. The study has been conducted as an interview study, with leisure time centre staff participating in group interviews. The theoretical point of departure is Bronfenbrenners bioecological systems theory. Through that the leisure time centre activities can be understood as the interaction of different factors, influencing and controlling the staff’s decisions concerning, both direct and distant. This licentiate thesis consists of two publications. The first publication, the anthology chapter Social learning in the leisure time centre: staff perspectives (Jonsson, 2017), answers the question of what knowledge and abilities staff consider important in social learning. The second publication, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, re-submitted) answers the question of how social learning is promoted and why the activities are directed the way they are. The results show consistent descriptions of what is considered important in pupils’ social learning.  The pupils’ common and individual security is, by the staff, considered to be the basis of social learning and with that in focus, empathy, communication and responsibility are outpointed as important factors. Responsibility is particularly emphasised and the staff stress the pupils’ ability to take responsibility of their words and actions, which in turn is said to be facilitated by the pupils’ empathic ability. The various factors can thus be regarded as interacting in pupils’ social learning. Collaborative activities are stressed as beneficial and the staff see their own indicative role as important. In this the daily dialogue with the pupils is emphasised. However, the structural conditions appear to be partly obstructive. Further appearing is the staff’s perspective of social learning as a topic not needed to be talked about, based on the belief that the everyday practice is grounded on shared values. The implications of the study are that social learning needs to be discussed, both in the immediate working group with the support of the principal, as well as at municipal and national level. / Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om fritidshemspersonals perspektiv på sitt arbete, med särskilt fokus på elevers sociala lärande. Intresset riktas mot fritidshemmet för grundskolans tidiga åldrar. Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör de kunskaper och förmågor som av personalen betraktas som viktiga i elevers sociala lärande. Den andra frågan rör personalens arbete med att främja dessa kunskaper och förmågor. Med utgångspunkt i personalens beskrivningar har fokus varit att belysa vad som är betydelsefullt i arbetet, samt hur och varför verksamheten utformas så som den gör. Studien har genomförts som en intervjustudie, där fritidshemspersonal har deltagit i gruppintervjuer. Det teoretiska perspektivet är Bronfenbrenners bioekologiska systemteori. Genom det kan fritidshemmets verksamhet förstås som interaktionen mellan olika faktorer som påverkar och styr personalens beslut, både direkt och indirekt. Licentiatuppsatsen består av två publikationer. Den första publikationen, antologikapitlet Socialt lärande i fritidshemmet: personalens perspektiv (Jonsson, 2017) besvarar forskningsfrågan om vilka kunskaper och förmågor som av personalen anses betydelsefulla i det sociala lärandet. Den andra publikationen, Promoting social learning in the Swedish leisure time centre (Jonsson & Lillvist, resubmitted) besvarar forskningsfrågan om hur personalen anser att det sociala lärandet främjas och varför verksamheten utformas som den gör. Resultatet visar samstämmighet i personalens beskrivningar av vad som är viktigt i elevers sociala lärande. Elevernas gemensamma och individuella trygghet utgör, enligt personalen, grunden för det sociala lärandet och med det i fokus framhålls empati, kommunikation och ansvar som betydelsefulla faktorer. Ansvar betonas särskilt och personalen understryker att elevernas förmåga att ta ansvar för sina ord och handlingar, har stor betydelse för tryggheten i gruppen. Därigenom sägs en respektfull kommunikation kunna ske, vilket i sin tur även sägs underlättas av elevernas empatiska förmåga. De olika faktorerna kan därmed betraktas som samverkande med varandra i elevers sociala lärande. Samarbetsfrämjande aktiviteter lyfts fram som fördelaktiga och personalen ser sin egen vägledande roll som betydelsefull. I detta betonas det dagliga samtalet med eleverna som särskilt viktigt. Emellertid framträder de strukturella förutsättningarna till viss del som hindrande, både vad gäller att planera och att genomföra genomtänkta aktiviteter i verksamheten. Det framkommer också att personalen inte anser det nödvändigt att tala om det sociala lärandet, ett uttalande som tar utgångspunkt i att det dagliga arbetet sker utifrån en gemensam värdegrund. Studiens implikationer är att det sociala lärandet behöver diskuteras, såväl i den närmaste arbetsgruppen med stöd av rektor, som på kommunal och nationell nivå.

The purpose of the study is to learn more about the ways preschool teachers´ identify outdoor activities linked to the curriculum. There is also an interest to understand the preschool teacher role in the outdoor environment and children’s learning processes. The intention is to gain a deeper understanding of the preschool teachers’ work with the curriculum during outdoor activities. Two questions responds in the study: In what way do the preschool teachers’ perceive their role in outdoor activities? * What ways are the environment described as significant to learning? In order to respond to these questions a qualitative group-interview was conducted. Focusing on the importance of the preschool-curriculum during outdoor activities. A phenomenographical approach were used, to analyze the material. The study shows that a well-considered preschool yard can stimulate children's curiosity and contribute to spontaneous learning opportunities. A crucial factor is how well the teacher knows the curriculum and how it can be applied during the outreach. The result gives examples on the significance of the preschool teacher´s approach to children. Further, on ways these approaches affect the children and their learning process. / Syftet med studien är att undersöka betydelsen av läroplanen i utomhuspeda- gogiken med utgångspunkt i hur pedagoger uppfattar detta. Det finns ett un- derliggande intresse av att förstå pedagogens roll och hur den kan påverka bar- nens lärprocesser vid lek under utevistelsen. Avsikten är att få en djupare för- ståelse för pedagogens arbete med läroplanen under utomhusverksamheten. Forskningsfrågorna är: * På vilka sätt definierar pedagogerna sin roll i utevistelsen? * På vilka sätt beskriver pedagogerna miljöns betydelse för lärande? För att kunna undersöka detta har litteratur, tidigare forskning studerats och en kvalitativ gruppintervju genomfördes med fokus på läroplanens betydelse un- der utomhusaktiviteterna. Intervjuerna genomfördes på en förskola där tre pe- dagoger deltog. Resultaten analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Studien har visat att pedagogens roll under utevistelsen har stor betydelse för de sätt lärande möjliggörs eller begränsas. En avgörande faktor är, hur väl pe- dagogen är insatt i läroplanen samt hur den kan tillämpas under utevistelsen. Studien visar att en väl genomtänkt förskolegård kan stimulera barns nyfiken- het och bidra till spontana lärtillfällen.

Enligt lagen om Kommunal energiplanering måste samtliga Sveriges kommuner ha en aktuell energiplan som beskriver kommunens planer för tillförsel, distribution och användning av energi inom kommunen. Många av kommunerna har problem med att skapa ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, utifrån energiplanen. Syftet med denna uppsats är att a) genom intervjustudie beskriva hur tre kommuner arbetar med kommunal energiplanering som ett verktyg för ett aktivt arbete med energifrågorna inom kommunen, b) utifrån Leavitts systemmodell skapa en ökad förståelse för vilka centrala komponenter, såväl statiska som dynamiska, som ligger till grund för kommunernas förändringsarbete samt vilket fokus detta arbete har inom kommunerna. Studien genomfördes med hjälp av gruppintervjuer med representanter från de tre utvalda kommunerna; Lidköping, Borås och Trollhättan. Representanterna från de valda kommunerna berättade om deras arbete med energifrågor utifrån tre utgångspunkter; synen på kommunal energiplanering, arbetsprocessen och framgångs/motivationsfaktorer. Resultatet från intervjuerna analyserades och sammanställdes i tre berättelser om kommunernas arbete med energifrågor. Utifrån intervjuerna implementerades kommunernas arbete på Leavitts systemmodell för att fördjupa förståelsen kring kommunernas arbete. Resultatet av detta visade att kommunerna har olika fokus i sitt arbete, men att de samtidigt tar hänsyn till samtliga delar som beskrivs i modellen. Utifrån berättelserna kunde bl.a. ses att det finns flera gemensamma framgångsfaktorer bland kommunerna t.ex. politisk förankring. Slutsatsen är att det inte finns en given mall för hur en kommun ska arbeta med energiplanering, utan varje kommun måste hitta sitt eget sätt att arbeta med dessa frågor och anpassat till den egna kommunens förutsättningar, men det finns vissa faktorer som bör tas hänsyn till i arbetet med kommunal energiplanering.

Denna uppsats grundar sig på en kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka elevers upplevelse av att bli bedömda inom årskurserna 4-5. Summativ och formativ bedömning tar stor plats för undervisande lärare då det ingår i deras pedagogiska uppdrag, däremot upplever inte elever alltid att formativ bedömning förekommer då responsen från läraren inte upplevs på rätt sätt som det är menat. Förståelse för bedömningens påverkan belyses i denna studie. Det insamlade materialet utgörs av fyra gruppintervjuer som är utförda i relevanta årskurser. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserat ur ett fenomenologiskt perspektiv, begreppen identitet och motivation har använts för att vidare analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar på att elever lättare kopplar bedömning till de teoretiska ämnena än de praktiska och de summativa bedömningarna kommer till tals vid diskussion om bedömning. Det är inte förrän följdfrågor ställs som den formativa bedömningen kommer till tals. Vidare visar resultatet att återkoppling ger en positiv upplevelse av bedömning samt att det gynnar elevernas utveckling och lärande. De negativa upplevelserna som träder fram i studien drivs av två bidragande faktorer, stress som förekommer vid för lite studietid inför prov och rädslan av att svara fel vid muntliga redovisningar och svar. Detta kan leda till att elevens sociala identitet påverkas av detta. I resultatet ser vi att olika typer av motivation påverkar upplevelsen i förhållande till bedömning. Elevers upplevelse av bedömning skiljer sig beroende på vilken motivation som driver dem inför de bedömande uppgifterna. Vi ser att inre motivation har en positiv påverkan inför bedömningsmoment och att den yttre motivationen kan associeras med negativa upplevelser. Återkoppling, trygghet samt anonymitet vid skriftliga prov är den bidragande faktorn till den positiva upplevelsen av bedömning.

Studiens syfte är att bidra med kunskap kring olika uppfattningar om teknik som finns bland flickor i mellanstadiet och högstadiet. Ambitionen är att kunskapen kring flickors uppfattningar om begreppet ska kunna användas för att bidra till en mer korrekt bild av begreppet och ett ökat intresse för teknik hos flickor i grundskolan. Syftet besvaras genom kvalitativa fokusgruppsintervjuer med flickor i årskurs 6 och 9. Med en fenomenografisk forskningsansats möjliggjordes insikter kring flickornas uppfattningar om teknik samt huruvida kunskapsområdet intresserar dem. Studiens resultat visar att flickorna främst kopplar begreppet teknik till högteknologiska och manligt kodade ting. Flickorna uppfattar att teknik är sådant som är nytt, skapat av människan eller drivs av el och andra drivmedel. Samtliga respondenter kopplar främst begreppet teknik till män snarare än kvinnor och anser sig mindre intresserade av teknik än pojkar. Flickorna i årskurs 9 upplevs generellt sett ha förståelse kring ett mer vidgat och utvecklat teknikbegrepp än flickorna i årskurs 6. Olikt tidigare studier, visar vårt resultat att flickorna i årskurs 9 har ett större teknikintresse än flickorna i årskurs 6. Vi ser därför ett behov av undervisning kring begreppet men också dess koppling till normer i samhället, där eleverna ges möjlighet att resonera och problematisera begreppets betydelse. / The aim of this study is to contribute with knowledge about different perceptions of technology that exist among girls in secondary school. The ambition is that the knowledge about girls' perceptions can be used to contribute to a more accurate picture of the concept of technology and an increased interest in technology among girls. The purpose is answered through qualitative group interviews with girls in grades 6 and 9. With a phenomenographic research approach, insights were made possible about the girls' perceptions of technology and whether the field of knowledge interests them. The results show that the girls mainly link the concept of technology to high-tech and male-coded things. The girls perceive that technology is something that is new, created by man or powered by electricity. All respondents link the concept of technology to men rather than women and believe that they are less interested in technology than boys. The girls in the 9th grade have a broader and more developed conceptual understanding of technology than the girls in grade 6. Unlike previous studies, our results show that the girls in grade 9 have a greater interest in technology than the girls in grade 6. Therefore, we notice a need for teaching about the definition of technology, but also its connection to norms in society. Students should be given the opportunity to reason and problematize the meaning of technology.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilket behov och på vilket sätt elever upplever att existentiell hälsoundervisning i idrott och hälsa kan påverka deras upplevelser av empowerment. Frågeställningarna som uppsatsen besvarat är: 1. På vilket sätt upplever elever att existentiell hälsoundervisning påverkar deras empowerment? och 2. Finns behovet hos elever, och vilka är deras upplevelser av, att arbeta med existentiell hälsa i skolan? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med en intervention och fokusgruppsintervjuer. Interventionen, som bestod av ett lektionstillfälle som berörde existentiell hälsa, låg till grund för studien och bestod av ett lektionsupplägg där vi arbetade med samtalskort. Fokusgruppsintervjuerna skedde före och efter interventionen med tre elever från tre klasser i årskurs 9 på en skola i en närförort till Stockholm. I studien gjorde vi ett bekvämlighetsurval men vi utgick även från ett homogent urval där etnicitet var en viktig aspekt. Det senare urvalet gjordes då etniska svenska ungdomar anses befinna sig i en socialgruppskategori med en icke-fungerande existentiell hälsa.  Vi valde empowerment som vår teoretiska utgångspunkt för att betona individens subjektiva känsla av makt i förhållande till sin egen hälsa, i det här fallet definierat som existentiell hälsa Resultat Resultatet visar delvis att det inte går att dra några generella likhetstecken mellan arbete med existentiell hälsa och elevernas upplevda empowerment. Elever som upplevde sig ha en fungerande existentiell hälsa upplevdes dock ha en starkare empowerment. Behovet hos eleverna handlade primärt om att bli bekräftad av andra jämnåriga och att inte vara ensam om sina tankar och sin oro. Upplevelserna var splittrade, vissa upplevde det som “bra” och “intressant”, andra att det var något de sällan hade gjort medan andra genom konfirmationen hade arbetat väldigt mycket med den här sortens frågor. Slutsats Utifrån vår kategorisering av empowerment kan vi säga att självtillit var till viss del påverkningsbar genom att arbeta med existentiell hälsa, framförallt genom att få diskutera och lära av varandras erfarenheter. Vi kunde se ett behov av att vilja arbeta mer med existentiell hälsa i skolan. Eleverna upplevde arbetet som meningsfullt och givande. / Aim The aim of this study is to see if students in the upper level lower secondary school experience their empowerment affected through work with existential health within the frameworks of physical education. The questions that this paper tried to answer is: 1. In what way is the experience of student’s empowerment affected through work with existential health? 2. Is there a need with students and what is their experience of working with existential health in school? Method The study has a qualitative research approach and is carried out with an intervention and focus group interviews. The intervention, which was made up out of a lesson where we worked with conversation cards. The focus group interviews were carried out before and after the intervention with three students from three classes in the ninth grade within a school that’s located in the suburbs close to Stockholm. The respondents were selected through convenience but also through a homogeneous selection based on ethnicity. The latter selection was made with the preconceived idea that ethnic Swedish youth was in a social group that was lacking a functional existential health. We have chosen empowerment as our theoretical starting point to emphasize the individual sense of empowerment as an aspect of their own health, in this case, defined as existential health. Results The result shows partly that it’s not possible to draw an equal sign between work with existential health and the students affected empowerment. Though students that experienced a functioning existential health was perceived to have a stronger sense of empowerment. The need that the students expressed was primarily based on the need of being validated by their peers and not to be alone with their thought and their concerns. The experiences were divided, some experienced it as “good” or “interesting” and that it was something that they rarely had been in touch with while others that experienced the affirmation of baptism, had worked quite a bit with these types of questions. Conclusion With our categorization of empowerment, we can confirm that the self-reliance was somewhat affected through the work with existential health, primarily through the experience of discussion and listen to other peers’ experiences. We could see a relatively generalizable need to work more with existential health within a school setting. They perceived the work as meaningful and fruitful.

The purpose of this study is to highlight how some teachers in the compulsory school for learning disabilities describe how they enable communication for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. The study is a qualitative study based on two group interviews with three informants in each group. The informants are all working in the compulsory school for pupils with learning disabilities. The empirical data has been analyzed from a socio-cultural perspective, focusing on the concepts of mediation, appropriation, proximal development zone and scaffolding. The result shows that the teachers enable communication for students with autism spectrum disorders and intellectual disabilities in various ways, especially with visual support and augmentative and alternative communication (AAC) tools. The study shows that it is important to have knowledge about autism spectrum disorders and intellectual disability and how the disabilities affect communication with the pupils. My hope is that this study can contribute with knowledge of how communication is made possible for pupils with autism spectrum disorders and intellectual disabilities. / Syftet med denna studie är att belysa hur några pedagoger i grundsärskolan inriktning träningsskola beskriver hur de möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på två gruppintervjuer med tre informanter i varje grupp. Informanterna arbetar alla i grundsärskolan inriktning träningsskola. Empirin har analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering, appropriering, proximala utvecklingszonen och scaffolding. Resultatet visar att pedagogerna möjliggör kommunikation för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning på olika sätt, framför allt med visuellt stöd och alternativ kompletterande kommunikation (AKK) hjälpmedel. I studien framgår att det är viktigt att ha kunskap kring autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning och hur funktionsnedsättningarna påverkar kommunikationen hos eleverna. Min förhoppning är att denna studie kan bidra med kunskap kring hur kommunikation möjliggörs för elever med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning.