321 |
Långtidssjukskrivnas erfarenheter av ett beteendeinriktat rehabiliteringsprojektSannemalm, Anette, Tilling, Ann-Louise January 2009 (has links)
SAMMANFATTNING Det är betydelsefullt i dagens samhälle att rehabilitera långtidssjukskrivna, eftersom långtidssjukskrivning medför ett stort lidande för enskilda individer och höga samhällskostnader. Forskning visar att beteendeinriktade rehabiliteringsprojekt med fokusering på beteendeförändring, kan få sjukskrivna att snabbare återgå till arbete. Syftet med den här studien är att undersöka långtidssjukskrivnas erfarenheter av, uppfattningar av och engagemang i ett 10 veckors beteendeinriktat rehabiliteringsprojekt. Dessutom undersöks vilka följder projektet haft på deltagarna och deltagarnas tidigare erfarenheter av rehabilitering. Intervjuer har genomförts med fem av sju deltagare. Resultatet visar att deltagarna överlag hade positiva erfarenheter av innehåll och upplägg samt av att träffa andra i samma situation. Negativt var att den fysiska träningen inte var individanpassad och att det ej varit uppföljningar av hemuppgifter. Ingen av deltagarna har haft en prioriterad aktivitet att arbeta emot. Genom projektet har deltagarna fått ändrade kostvanor, förändrade tankesätt och ökade kunskaper. De flesta av deltagarna upplever att projektet ej främjat återgång till arbete, men varit ett steg i rätt riktning. Deltagandet i projektet har varit högt och deltagarna har blandade erfarenheter av tidigare rehabilitering. Slutsatser är att beteendeinriktad rehabilitering är bra eftersom det främjar individer att öka sin självkännedom och förändra beteenden. Då deltagarna inte haft konkreta prioriterade aktiviteter att arbete emot och att inte hemuppgifter följts upp, har inte individernas selfefficacy främjats till fullo.
|
322 |
"Skador kan inträffa när som helst och hur som helst" : En kvalitativ studie om hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggandeÖster, Ida January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien var att ta reda på om och hur lärare i Idrott och hälsa arbetar skadeförebyggande i åk 1-6. Frågeställningar som användes var: Hur talar läraren till eleverna under lektionerna för att undvika att skador/olyckor ska ske? På vilket sätt kan man se att läraren arbetar skadeförebyggande? Vad anser läraren vara viktiga förutsättningar för en skadefri idrottsundervisning? Metoden som användes för den kvalitativa studien var observationer samt intervjuer. Observationerna skedde under tolv lektioner med årskurser 3-6 och syftet med observationerna var dolt för lärarna samt eleverna. Under intervjuerna användes en intervjuguide med öppna frågor där intervjupersonen hade frihet att forma sina svar. Urvalet var sex lärare i idrott och hälsa som arbetade i åk 1-6. Resultatet av observationerna var att lärarna arbetade skadeförebyggande genom att vara tydliga med att tala om regler och påminna om rätt utrustning. Man kunde även se att lärarna arbetade skadeförebyggande då de var noga med valet av material och formandet av miljön. Genom intervjuerna framkom att lärare ansåg att det är viktigt att vara noggrann med kontroll av material, ha tydliga regler samt att vara närvarande under lektionerna för att undvika skador. Slutsatsen av studien är att de för studien observerade och intervjuade lärarna arbetar skadeförebyggande. Lärarna använder flera metoder och de anser att skadeförebyggande arbete är viktigt. Dock framkom det att mindre vikt lades på skadeförebyggande undervisning. De undersökta lärarna framhöll att tid och antalet elever i klasserna var påverkande faktorer när det gällde skadeförebyggande undervisning. Nyckelord: Skada, Skadeförebyggande arbete, Skola, Idrott och hälsa / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2012</p>
|
323 |
Utomhusgym, några fördelar? : En studie om affekter vid styrketräning inomhus respektive utomhusFabricius, Pontus, Hammarberg, Håkan January 2013 (has links)
Purpose The aim of the study was to examine the affects perceived by young people aged 18-19 years old after resistance training outdoors versus resistance training indoor. The aim of the study was also to examine if the rate of perceived exertion was affected by whether the resistance training took place outdoors or indoors. What immediate affects are perceived in conjunction with resistance training outdoors and indoors in people aged 18-19 years? What immediate affects are perceived after resistance training outdoors compared to equivalent resistance training indoor in people aged 18-19 years? What perceived exertion level can be seen in conjunction with resistance training outdoors compared to equivalent resistance training indoors in people aged 18-19 years? How does exercise habit correlate with affects and exertion in conjunction with resistance training? Method 22 pupils in a secondary school conducted two resistance training sessions, one outdoors and one indoor. A questionnaire about their mood and exercise habits was answered before and immediately after the training session. Rate of perceived exertion rate was also included in the questionnaire the participants received after the workout. To examine the participants’ mood associated with exercise the tool PAAS (Physical Activity Affect Scale) was used, which measures the degree of positive affect, negative affect, calmness and fatigue experienced. Results Training sessions indoors resulted in an increase in positive affect and reduced negative affect, but an unchanged sense of calm and exhaustion as experienced by the pupils. Equivalent workout outdoors tended to contribute to an increase in positive affect and fatigue, but without affecting the sense of negative affect and calmness. The pupils experienced a stronger positive affect and a smaller degree of negative affect after indoor training compared to outdoor training. A tendency that the training was experienced as more strenuous indoor than outdoors was noted. The level of positive affect when training outdoors correlated with exercise habit. Conclusion The study suggests that indoor resistance training would be more effective than outdoor resistance training regarding improvement of acute mental health, which contradicts some previous research. The results confirms previous research showing that training may be perceived as less strenuous outdoors than the equivalent training indoor. It is difficult to conclude whether a more extensive study would show similar results, since our sample group may not reflect a larger population of the same age. We suggest that further research on the topic should include a larger and broader sample group, and that it should be carried out under more standardized tests, for example, in terms of environmental temperature. / Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka affekter ungdomar i åldrarna 18-19 år upplevde vid styrketräning utomhus respektive inomhus. Studien syftade även till att undersöka om den upplevda ansträngningsgraden påverkades av om styrketräningen skedde utomhus eller inomhus. Vilka omedelbara affekter ger styrketräning utomhus respektive inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Vilka omedelbara affekter upplevs efter styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Vilken upplevd ansträngningsgrad kan ses i samband med styrketräning utomhus jämfört med motsvarande styrketräning inomhus hos personer i åldrarna 18-19 år? Hur korrelerar träningsvana med affekter och ansträngningsgrad i samband med styrketräning? Metod 22 elever i en gymnasieskola genomförde två styrketräningspass, ett utomhus och ett inomhus. Innan träningspasset och direkt efter fick de fylla i en enkät med frågor om deras sinnestämning och träningsvana. Upplevd ansträngningsgrad var också inkluderat i enkäten som forskningspersonerna fick efter träningspasset. För att undersöka forskningspersonernas sinnestämning i samband med träning användes mätverktyget PAAS (Physical Activity Affect Scale), vilket mäter grad av upplevd positiv affekt, negativ affekt, lugn och utmattning. Resultat Vid träningssessionerna inomhus upplevde forskningspersonerna en ökad positiv affekt och minskad negativ affekt, men oförändrad känsla av lugn och utmattning. Motsvarande träning utomhus tenderade att bidra till en ökad positiv affekt och utmattning, men utan att påverka känslan av negativ affekt och lugn. Forskningspersonerna upplevde en starkare positiv affekt samt en mindre grad av negativ affekt efter inomhusträningen jämfört med utomhusträningen. En tendens att träningen upplevdes mer ansträngande inomhus än utomhus noterades. Grad av positiv affekt vid träning utomhus korrelerade med träningsvana. Slutsats Studien talar för att styrketräning inomhus skulle vara effektivare än styrketräning utomhus när det gäller att förbättra personers mentala hälsa, vilket talar emot en del tidigare forskning. Resultaten bekräftar dock tidigare forskning vilken visar att träning kan upplevas som mindre ansträngande utomhus än motsvarande träning inomhus. Det är svårt att säga om en mer omfattande undersökning hade visat liknande resultat. Dessutom bör man ha i åtanke att vår urvalsgrupp kanske inte speglar en större population i samma ålder. Vi föreslår att vidare forskning inom ämnet bör omfatta en större och bredare urvalsgrupp, samt att den bör utföras under mer standardiserade tester, avseende exempelvis omgivningens temperatur.
|
324 |
Hälsorelaterade upplevelser av arbetet på en medicinsk vårdavdelning : resultat från en fokusgruppsstudie med sjukvårdspersonalBringsén, Åsa, Andersson, H. Ingemar, Ejlertsson, Göran January 2009 (has links)
Problembeskrivning Abetsplatser inom sjukvården i Sverige har genomgått många förändringar. De har skett under en period som också präglats av besparings- och rationaliseringsåtgärder. För de anställda karaktäriseras arbetslivet av höga krav, begränsade möjligheter till kontroll, oklart ledarskap, konstanta förändringskrav utan deltagande och en stor mängd sociala relationer och ansvarsområden. Ledarskapet ger inte alltid tillräckligt stöd åt de anställda och rapporteringen av stressymtom ökar. Traditionellt har folkhälsorelaterad arbetslivsforskning i huvudsak fokuserat på problem och orsaker till ohälsa, medan studier av arbetsplatsrelaterade hälsofaktorer utifrån ett salutogent perspektiv inte varit lika ofta förekommande. Hälsan bland de anställda inom vård och omsorg behöver förbättras och verksamheten behöver göras mer attraktiv för den yngre arbetskraften. Utformningen av strategier för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete har beskrivits som en möjlig insats med positiv påverkan på personalens arbetsförhållanden och hälsa. Mot bakgrund av ovanstående skulle studier om hälsofrämjande arbete på arbetsplatser inom sjukvården vara till stor nytta. Ett hälsorelaterat projekt startades därför 2002 vid en vårdavdelning på ett medelstort sjukhus i södra Sverige. Som del i detta projekt ingick en fokusgruppsstudie med intervjuer av sjukvårdspersonalen som arbetade på avdelningen. Syfte Syftet med fokusgruppsstudien var att undersöka sjukvårdspersonalens upplevelse av sin arbetssituation i relation till deras uppfattningar om en hälsofrämjande arbetsplats. Metod Åtta fokusgruppsintervjuer genomfördes mellan november 2002 och februari 2003. Huvudfrågorna utgick från syftet och moderatorns roll var i huvudsak att stimulera kommunikationen genom att ställa följdfrågor och be om förtydliganden. Tanken var att intervjuerna skulle vara ostrukturerade, så att deltagarnas upplevelser och uppfattningar kunde utvecklas med så lite styrning från moderatorn som möjligt. All sjukvårdspersonal erbjöds att delta i studien och av 39 anställda valde 35 att delta. I grupperna blandades 16 sjuksköterskor och 19 undersköterskor, med fyra till fem deltagare i varje grupp. Intervjuerna spelades in på band, lyssnades igenom och fem intervjuer valdes ut och skrevs ut ordagrant. Dessa fem intervjuer ansågs vara representativa för materialet som helhet då innehållet i de övriga tre intervjuerna också fanns representerat i dessa fem. Analysen genomfördes av moderatorn och inspirerades av beskrivningen om kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet visade att deltagarna hade både positiva och negativa hälsorelaterade upplevelser av sin arbetsplats. De negativa upplevelserna kopplades i huvudsak ihop med fysisk arbetsmiljö och organisatoriska faktorer, som till exempel den övergripande organiseringen av arbetet på avdelningen, fördelning av arbetsuppgifter, hög arbetsbelastning, dåligt fungerande rutiner, organisering av arbetstider, ledarskapet och genomförandet av förändringsarbete eller omorganisering. När det gällde de positiva hälsorelaterade upplevelserna så dominerade istället psykosociala faktorer som kunde kopplas till antingen arbetskamrater, patienter eller individuella faktorer. Kontakten med arbetskamrater och patienter ansågs fungera som ett hälsofrämjande socialt, emotionellt och instrumentellt stöd, som bidrog till att gör arbetet hanterbart. Skillnaden mellan faktorer som ansågs vara hälsofrämjande respektive ohälsoframkallande var inte helt tydlig. En del faktorer kunde ha både en positiv och en negativ påverkan på deltagarnas hälsa eftersom vissa deltagare hade olika uppfattningar om vad som var hälsofrämjande. Som ett exempel kan nämnas att vissa ansåg att en arbetssituation som karaktäriserades av stabilitet och förutsägbarhet var hälsofrämjande medan andra istället förespråkade en flexibel och variationsrik arbetssituation. Slutsats Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare teoribildning men den individuella variabiliteten var dock stor. Då de positiva hälsorelaterade upplevelserna i huvudsak relaterades till psykosociala faktorer, är det svårt att beskriva hälsofrämjande faktorer utifrån struktur och organisation.
|
325 |
Vårdhundens effekter på äldres hälsa och välbefinnande : -En litteraturöversiktLindeberg, Isabelle, Edin, Elin January 2013 (has links)
Background: With increasing age follows higher risks of conditions and illnesses which can cause a decrease in health and wellbeing. A meaningful social environment can positively impact the physical health of older people. Dogs are increasingly being used for different purposes within health care and animal assisted therapy aims to improve people’s physical, social, emotional and cognitive function. Aim: The purpose of this study was to determine the effects of animal assisted therapy on older people’s health and wellbeing. Methods: A literature review where searches for academic articles in databases PubMed, Cinahl and PsychInfo were performed. The searches resulted in 14 articles which were selected for further review. Two articles were excluded since they did not obtain adequate quality. Relevant results from each article were compiled and further classified into subcategories and main categories. Results: Animal assisted therapy reduces depressive symptoms and agitated behaviors as well as increases social interactions among older people. Hence it reduces loneliness and participants expressed joy and pleasure when interacting with the dog. There was a marginal improvement of cognitive function. No correlation was found between animal assisted therapy and medication. Conclusion: Improvements of health and wellbeing were found, however more research is needed to enable an implementation of animal assisted therapy to a greater extent than today.
|
326 |
Den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancerRodriguez, Deysi, Eriksson, Zarah January 2013 (has links)
Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på 16 vetenskapliga artiklar vars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: Följderna av bröstcancer är både positiva och negativa för den psykiska hälsan även om det visat sig vara de negativa konsekvenserna som väger tyngst. Negativa psykiska följder för bröstcancersjuka kvinnor är bland annat ångest, stress, oro, rädsla, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Positiva psykiska konsekvenser kan innebära att kvinnorna uppskatta livet mer och lär sig se livet med nya ögon. Diskussion: Den psykiska hälsan bör få ett större fokus och inte hamna i skymundan för den fysiska ohälsan. Slutsats: Mer forskning runt kvinnors psykiska hälsa och bröstcancer är nödvändigt. Därefter bör mer insatser införas för att uppnå en god psykisk hälsa hos dessa kvinnor.
|
327 |
"Det enda viktiga i en bok är den betydelse den har för dig." : En studie om läroböcker i idrott och hälsa på gymnasietLivijn, Michaela, Norrbom, Bodil January 2013 (has links)
Sammanfattning Syfte Syftet med denna studie har varit att undersöka om och hur gymnasielärare i kursen idrott och hälsa A använder läroböcker i sin undervisning samt hur läroböcker inom kursen följer styrdokumentens intentioner. Metod Metoden som valdes var en digital enkätundersökning som riktades till 45 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor och till de lärare i idrott och hälsa som arbetade på dessa skolor. 63 av totalt 111 lärare besvarade enkäten (57% svarsfrekvens). Därtill har vi genomfört en textanalys av de, enligt enkätsvaren mest frekvent använda läroböckerna i kursen idrott och hälsa A. Textanalysen bestod av en kvantitativ innehållsanalys av läroböckernas innehåll satt i relation till uppnåendemålen för idrott & hälsa A. Analys och tolkning har tagit utgångspunkt i Bernsteins och Lindes läroplansteori. Resultat Enkätstudien visade att 74 % av respondenterna använder läroböcker i sin undervisning. Dessa används mest inom undervisning som berör humanbiologi, hälsa och kost, dvs. de mer teoretiska delarna. Enligt respondenterna var de största fördelarna med läroböcker att de ger en gemensam teoretisk grund och att de underlättar en strukturering av kursen. Innehållsanalysen av läroböckerna visar att sidutrymmet för hälsodelarna är stort i samtliga böcker. Efter det mer generella innehållet kring hälsa följer innehåll som behandlar den egna kroppens reaktioner på rörelse och vila samt utformning av träningsprogram eller andra hälsofrämjande åtgärder. Andra områden i kursplanen, som t.ex. friluftsliv och livräddande första hjälp, har fått betydligt mindre utrymme. Kunskapsområden som rörelse till musik och dans är så gott som helt frånvarande i samtliga böcker. Slutsats Enligt Bernsteins och Lindes läroplansteori går ämnet idrott och hälsa att uppfatta som ett teoretiskt mindre strukturerat ämne och det relativt låga läromedelsanvändandet hos idrottslärare på gymnasiet kan således relateras till ämnets svaga inramning. Bland de lärare som använder läroböcker i idrott och hälsa A, används dessa framförallt till de teoretiska delarna av undervisningen. Läroböckerna är endast anpassade till vissa delar av styrdokumenten och har därför en begränsad roll som brygga mellan formulerings- och transformeringsarenan. Detta ger även läroböckerna en begränsad roll på realiseringsarenan. / Abstract Aim The aim of this study was to examine if and how high school teachers in the course “Physical education and Health A” use textbooks in their teaching and how textbooks within the course follow the intentions of the curriculum of Physical education and health (PEH). Method We sent out a questionnaire to 111 high school physical education teachers in the course “Physical education and health A” (PEH A) at randomly selected schools in Sweden and got 63 replies. We also conducted a literature analysis of textbooks within PEH A. This was mainly a quantitative analysis concerning the content of the books in relation to the content of the curriculum. This analysis was conducted using the analytical framework of Bernstein and Linde’s curriculum theory. Results The results of the questionnaire show that 74 % of the respondents use textbooks in their teaching. Textbooks are used most frequently within human biology, health, nutrition, i.e. the more theoretical parts of the course. The respondents express that the biggest benefit of using textbooks is that they give a common theoretical base and they facilitate structuring of the course. The literature analysis shows that the amount of pages regarding health is large in all studied books. In volume, the area that comes after health is the area that deals with the body’s reaction to physical activity and rest. This is followed by “designing training programs and other health beneficial measures”. Other remaining knowledge areas have been given a proportionately smaller amount of pages. Movement to music and dance is practically excluded in the studied material. Conclusion According to Bernstein and Linde’s curriculum theory, PEH can be considered as a less theoretically structured subject. The relatively low use of textbooks among the respondents can therefore be understood by the unclear framework of the subject. Teachers who use textbooks primarily do this within the theoretical parts of their teaching. The textbooks seem to be based only on parts of the curriculum and are therefore restricted in their role as a link between the formulating and transformation arenas. This also restricts the role of textbooks on the realization arena.
|
328 |
Genus i idrott och hälsa. : Sju gymnasielärares tankegångar kring genus inverkan på undervisningen i ämnet idrott och hälsa.Töverud, Albert January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka genus inverkan på undervisningen i skolämnet idrott och hälsa. Fokus har legat på att genom kvalitativa intervjuer med sju behöriga gymnasielärare få insikt i hur de tänker och resonerar kring könsmönster och villkor kopplade till dessa, samt deras strategier för att lösa eventuella problem som uppstår i relation till detta. Teorin som denna studie vilar på är dels en genusteori och dels en jämställdhetsteori. Resultatet i studien visar att lärarna tydligt kunde urskilja könsmönster bland eleverna, då de uppfattade killar som mer dominanta i ämnet och tjejer som mer restriktiva generellt sett. De ansåg dock inte att ämnesplanen eller undervisningens utformning gynnade något av könen i större bemärkelse utan att det snarare har att göra med klassamansättningar och individernas personligheter. Lärarna betonade att den egna rollen i att vara en bra förebild var av störst betydelse för hur man på bästa sätt kunde ta tag och lösa de problem som uppstod när könsmönster framkom i undervisningen.
|
329 |
En fenomenologisk studie om hur gymnasieelever upplever könskategorierna pojkar och flickor i ämnet idrott och hälsaLundqvist, Olle, Hedström, Albin January 2012 (has links)
No description available.
|
330 |
Idrottslärares motiv till att använda sig av bollaktiviteter som undervisningsform i idrott och hälsa.Holmberg, Kalle January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka hur idrottslärare använder sig av bollaktiviteter i undervisningen, samt att ta reda på vilka syften de har när de använder sig av det. I studien medverkade sju idrottslärare som alla undervisade på högstadiet i ett och samma län. Resultatet visar att idrottslärarna ägnar ungefär 30 % av tiden till bollaktiviteter. De sammanhang lärarna använder sig av bollaktiviteter är i lagbollsporter och lekar. Lärarna koppar bollaktiviteter till kunskapskravet i kursplanen för idrott och hälsa där det står att eleverna ska kunna delta i lekar, spel och idrotter. De anser också att eleverna lär sig samarbeta och utvecklar sin motoriska förmåga genom bollaktiviteter. En av slutsatserna av denna studie är att kursplanen för idrott och hälsa kan tolkas på olika sätt och att lärarna därför kan välja innehåll i undervisningen ganska fritt.
|
Page generated in 0.0285 seconds