<p>Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA</p><p>– hälsofrämjande och drogförebyggande strategier inom skolan</p><p>Engelsk titel PROMOTE & PREVENT</p><p>– strategies in school to promote health and prevent drugs.</p><p>Författare Lotta Berg</p><p>Handledare Inger Holm</p><p>Datum Mars 2007</p><p>Antal sidor 32</p><p>Nyckelord hälsofrämjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hälsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAM</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. På vilket sätt man kan nå ut till alla elever för att upptäcka och motverka uppkomst av narkotika. Likaså avsåg jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhåller sig mot dessa. Jag har använt mig av en kvalitativ metod, baserad på intervjuer. Resultatet visade att det upptäckande arbetet tycktes vara svårt, då mycket bygger på obekräftad misstanke. För att motverka uppkomst av missbruk framhölls av rektorerna en drogundervisning med inslag av droginformation och värderingsövningar. Därtill betonades värdet av goda relationer, elevdelaktighet och friskvård, samt att se dessa i en större helhetsbild, vilket kan anses ha starka kopplingar till Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang, KASAM, vilken ligger till grund för min studie.</p>

<p>Mot bakgrund av den allt mer ökande ohälsan i arbetslivet var syftet med uppsatsen att undersöka begreppet livsstilskompetens så som det definieras av Prevent. Företagshälsovården var det forum jag vände mig till för att inhämta empiriskt material. Forskningsparadigmet var hermeneutiskt och metoden sam valdes var den kvalitativa intervjun. I resultatet av undersökningen framkom att olika människor kan ha olika attityd till egenansvar för hälsan samt att utvecklandet av livsstilskompetens kräver en inlärningsprocess. Olika strukturella faktorer så som socioekonomisk klasstillhörighet, yrkesstatus, ekonomi och kön kan hjälpa, eller hindra, den utvecklingen. Organisationen kan medverka till att medarbetaren utvecklar livsstilskompetens genom att genomföra olika hälsosatsningar. Chefens engagemang och föregående exempel - liksom ledningens initiativ och delaktighet - är avgörande för hur hälsosatsningen lyckas. I diskussionen togs upp att hälsosatsningar kan uppfattas, och emottas, olika av olika individer inom organisationen. Etiska och moraliska överväganden bör göras då processen medför att olika berörda individer kan känna sig utpekade. Vidare behandlades att anställda kna uppfatta att hälsosatsningen görs i vinstbringande syfte och därför känna sig manipulerade. Arbetsgivarens rätt att lägga sig i individens hälsa ifrågasattes.</p>

Bakgrund: Psykosocial arbetsmiljö inom vård och omsorg påverkas mycket av stress, hög arbetsbelastning och alltför få anställda. Samtidigt påverkas arbetsmiljön av chefens hälsofrämjande arbete och ledarskap. Förutsättningarna för chefer inom äldreomsorg beskrivs ofta som negativa, vilket påverkar möjligheterna att kunna utföra det hälsofrämjande arbete och ledarskap som behövs för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö för de anställda. Syfte: Att undersöka hur chefer inom äldreomsorgen upplever arbetet med att utveckla den psykosociala arbetsmiljön och hur de använder sig av hälsofrämjande arbete och ledarskap i detta arbete. Metod: Data har samlats in i form av sju individuella intervjuer. Materialet transkriberades och en innehållsanalys utfördes för att få fram resultatet. Resultat: Cheferna upplever att det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Cheferna använder sig bland annat av systematiskt arbetsmiljöarbete och de främjar en psykosocial arbetsmiljö genom att bemöta medarbetarnas behov och ger möjligheter till diskussion, reflektion och dialog. De använder sig också av ett situationsanpassat ledarskap. Resultatet visar bland annat att hälsofrämjande arbete och ledarskap samspelar med varandra samt att närvaro och kommunikation är viktiga faktorer för ett effektivt ledarskap och hälsofrämjande arbete. Slutsats: Cheferna anser att de har bra förutsättningar för att arbeta utvecklande med den psykosociala arbetsmiljön. Deras upplevelser och intresse för arbetsmiljöarbetet och dess utveckling samt användandet av deras hälsofrämjande arbete och ledarskap är viktigt för att skapa en hållbar psykosocial arbetsmiljö. Det är väsentligt att engagera medarbetarna och skapa dialoger och diskussioner i det hälsofrämjande arbetet samt ta hänsyn till närvaro och kommunikation i ledarskapet.

Barns övervikt och fetma är ett allvarligt och stort folkhälsoproblem i vårt samhälle idag. Om övervikt etableras under barndomen är risken stor att fetma utvecklas senare i livet, vilket kan medföra risk för följdsjukdomar och psykiskt lidande. Det är viktigt att i tidigt skede upptäcka barn och dess familjer med risk för övervikt och där har BVC-sjuksköterskan en central roll. Enligt tidigare studier har det framkommit att BVC-sjuksköterskor upplever det svårt och känsligt att prata om kost och kostvanor och risk för övervikt med föräldrar. Många har upplevt negativa reaktioner i dialogen med familjerna, vilket medfört att det hälsofrämjande arbetet inte fortskridit och med relevanta åtgärder mot barns risk för övervikt inte har satts in. Därför är det av intresse att undersöka om BVC- sjuksköterskans uppfattningar om ett arbetsredskap i form av ett frågeformulär riktat till föräldrar skulle förbättra det hälsofrämjande arbetet mot barns risk för övervikt. Studiens design var kvantitativ och data samlades in med hjälp av en enkät som bestod av 18 frågor i tre teman samt tre öppna frågor. Urvalet var 42 BVC-sjuksköterskor som arbetade på 19 olika BVC- mottagningar i fyra av Hallands kommuner. Resultatet visar att de flesta av BVC-sjuksköterskorna var positiva till att använda ett frågeformulär om kost och kostvanor.  Det kunde vara till hjälp för dem i deras hälsofrämjande arbete med att tidigt finna riskfaktorer hos barn och dess familj med risk för övervikt. Att ämnets känslighet skulle kunna minska var det många av respondenterna som tyckte. Diskussionen betonar vikten av att BVC-sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger i att i tid fånga upp barn och dess familj i riskzonen för övervikt och att ett frågeformulär kan vara ett stöd i detta arbete.

Barnavårdscentralen har som uppdrag att främja barnfamiljens hälsa. Ett holistiskt synsätt på hälsa innefattar även sexuell hälsa men det är oklart hur föräldrarnas sexuella hälsa uppmärksammas av distriktssköterskan på barnavårdscentralen. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors tankar kring arbetet med föräldrars sexuella hälsa på barnavårdscentral. Sex distriktsköterskor och två barnsjuksköterskor som arbetar på barnavårdscentralen intervjuades enskilt med halvstrukturerad kvalitativ metod. En induktiv innehållsanalys användes för att utvinna meningsbärande enheter och därefter få fram koder som sammanställdes till kategorier. I resultatet framkom huvudkategorierna: bristande fokus på sexuell hälsa och möjligheter att göra mer samt sju underkategorier. Enligt distriktssköterskorna var en av orsakerna till att de inte fokuserade på arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa att det var ett känsligt ämne. De uppgav att de kände sig osäkra inför ämnet och detta kunde signaleras till föräldrarna. Distriktssköterskorna uppgav att de kunde lyssna om föräldrarna önskade samtala men att de inte trodde de var förstahandsvalet för föräldrarna. Distriktssköterskorna hade gott samarbete med andra professioner och kunde lämna över ansvaret till någon annan. Vidare uppgav distriktssköterskorna att de hade möjlighet att arbeta ännu mer med föräldrarnas sexuella hälsa. De uppgav dock att det saknades tydliga rutiner för det riktade arbetet mot föräldrarnas sexuella hälsa i verksamheten. Distriktssköterskorna såg möjligheter i föräldragruppen som de ansåg var ett betydelsefullt forum och att det fanns möjligheter att tillgodose föräldrarnas behov gällande den sexuella hälsan mer än de gör idag. För att förbättra arbetet med föräldrarnas sexuella hälsa bör rutiner tydliggöras. Även ansvaret bör klargöras för att en holistisk vård, där föräldrarnas sexuella hälsa är inkluderad, ska kunna främjas på barnavårdscentral.

Syftet med denna kvalitativa studie var att deskriptivt återge skolsköterskors berättelser om sitt hälsofrämjande arbete med tonåringar. Ett strategiskt urval användes och skolsköterskor från Uppsala, Älvkarleby och Gävle kommun deltog i studien. Datainsamling skedde genom 5 semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier: hälsa, hälsoarbete, utmaningar/begränsningar och skolsköterskans hälsofrämjande arbete. I resultatet framkom att skolsköterskor upplevde tonåringars hälsa som god och att hälsa ett allmänt välbefinnande utifrån sina egna förutsättningar. Skolsköterskorna upplever att tonåringarna mår bra men de som mår dåligt, mår sämre än förut. Det hälsofrämjande arbetet bestod av många delar där hälsosamtalen lade en grund för vilka insatser som kunde behövas vidare. De hälsofrämjande insatser som skolsköterskorna lade fokus på var lite olika från skola till skola. Runt tonåringarna berättade skolsköterskorna att det fanns ett stort skyddsnät bestående av både professionell personal och föräldrar. De berättade också att det kunde vara svårt att nå fram till tonåringar och identifiera de som behövde hjälp i tid. Tid var något som sågs som en bristvara. Slutsatsen i denna studie är att skolsköterskorna inriktar sitt arbete efter tonåringens behov utifrån hälsosamtalen.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs. det kommer alltid att finnas behov för ett psykiskt hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka innebörder ett psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan har för eleverna. För att kunna uppnå vårt syfte inledde vi vårt arbete med en omfattande litteraturgenomgång, detta för att skaffa oss kunskap inom ämnet. Det finns en rad olika hälsofrämjande faktorer skolan kan arbeta med för att främja elevernas psykiska hälsa. De aspekterna av god psykisk hälsa vi fokuserar på i denna uppsats är en känsla av välmående/välbefinnande, ett gott självförtroende, att känna sig trygg och trivas med sig själv och tillvaron. För att få svar på våra frågeställningar kom vi fram till att en kvantitativ studie är det mest fördelaktiga för vår studie då vi kan se resultatet i form av siffror och diagram. Vi tror även att eleverna är mer öppna i en anonym enkät än under en intervju. Vi valde att jämföra gymnasieelever från två olika skolor, varav den ena är studieförberedande (skola 1) och den andra är yrkesinriktad (skola 2), för att se om elevernas uppfattningar skiljer sig åt vad gäller psykiskt hälsofrämjande arbete i skolan. Data sammanställdes sedan och presenteras som resultat och bilagor till uppsatsen. Resultatet visade att de faktorer som enligt oss ingår i främjandet av den psykiska hälsan är mer framträdande i skola 2 vilket tyder på att skola 2 kommit längre med sitt psykiskt hälsofrämjande arbete. Vår undersökning visar överlag inte samma problematik som vi tagit upp i bakgrunden. Vår studie ger ett mer positivt intryck av elevers psykiska hälsa. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att skolan som social miljö är främjande för den psykiska hälsan ur vissa aspekter. Även om skola 2 är mer psykiskt hälsofrämjande utesluter det inte att båda skolorna bör arbeta mer med psykiskt hälsofrämjande arbete. Vi anser att det alltid finns psykiskt hälsofrämjande faktorer att utveckla och arbeta mer med eftersom det optimala målet, enligt oss, är att skolan bör främja varje faktor till 100 %. Detta inser vi är näst intill omöjligt men man ska alltid sträva efter att uppnå ett så gott resultat som möjligt.

Det finns en rad Functional Food produkter på marknaden och vi har valt att fokusera på probiotiska livsmedel. Syftet med arbetet var att kartlägga hur probiotiska produkter används i vården, av äldre, på vårdboenden i Malmö. Förundersökningen visade att 25 av 30 vårdboenden använde probiotika, men förståelsen för vad som menades med probiotika påverkade svaren. Vi valde att djupintervjua personal på sex kommunala vårdboenden och av resultatet framgår det att olika faktorer påverkar användningen av probiotika inom vården. I undersökningen kom det tydligt fram att det främsta användningsområdet för probiotiska livsmedel var att motverka mag- och tarmbesvär. Anledningen till användandet berodde dock på flera faktorer. Det tydligaste sambandet som framkom var mellan användning och informationskällor, dvs. experter inom området. Dessa var läkare och dietister som förmedlade trovärdig information om produkternas funktioner. Även produktens konsistens, smak, näringsinnehåll och pris kan begränsa eller gynna användningen. Av resultatet framkom även att probiotika skapar en trygghet genom att det säljs som ett livsmedel och inte som piller. Beaktansvärt är att inget av boendena valde probiotiska produkter efter de effekter som kan påvisas på förpackningen (som Skånemejeriers Proviva). De utgick ifrån att produkterna bar med sig samma positiva egenskaper gentemot mag- och tarmbesvär.

No description available.

Hälsofrämjande arbete har under de senaste aren fatt en allt mer framträdande och viktig roll inom primärvården och har blivit en central del i distriktssköterskornas arbete. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors syn på hälsa och upplevelser av att arbeta hälsofrämjande. Metoden var kvalitativ med en deskriptiv design. Urvalsgrupp var åtta distriktsskoterskor på sex olika vårdcentraler i ett län i mellersta Sverige. Resultatet visade på att halsa ses som en individuell upplevelse som handlar om mer an att "må bra".   Det finns en stark vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande hos distriktssköterskor.   Det finns dock hinder for genomförandet på organisatorisk respektive individnivå. Ytterligare utbildning efterfrågas liksom ökat tidsutrymme. Hälsosamtal med hälsoformulär i kombination med metoden motiverande samtal, ses som ett bra sätt att nå fram till personer och hjälpa dessa till livsstilsförändring, något som ansågs vara en viktig del av distriktssköterskans arbete. Samarbetet med andra professioner ses som mycket viktigt för det hälsofrämjande arbetet. Konklusionen ar att det finns en vilja och ett intresse att arbeta hälsofrämjande och distriktsskoterskorna kampar for att övervinna de hinder som finns.   Det finns en önskan om ytterligare och uppdaterad kunskap inom ämnet och inställningen till fortsatt utveckling av hälsofrämjande arbete är mycket positiv.