Forskningsfråga: Hur arbetar företagsledningar med systematisk hälsopromotion? Syfte: Studien syftar till att identifiera och analysera olika strategier som företagsledningar använder i sitt arbete med hälsopromotion. Vidare vill vi att studien ska kunna fungera som underlag för verksamheter som har, eller vill införa, hälsoprogram på arbetsplatsen. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och en kvalitativ metod. Genom semistrukturerade intervjuer har vi samlat in empiri för att analysera fyra olika företags arbeten med hälsopromotion. Slutsats: Studien har visat på att det inte finns ett “bästa sätt” att arbeta med hälsopromotion utan måste ta utgångspunkt ur verksamhetens unika filosofi och kultur. Vi har identifierat olika styrmedel som visat sig vara avgörande i arbetet med hälsopromotion. Betydande faktorer har bland annat varit företagskulturen, incitamentsystem samt om träningen är obligatorisk eller inte. Genom en unikt anpassad styrmix kan företag uppnå en hälsopromotion som genererar både  mänskliga och ekonomiska vinster på lång sikt.

Avsikten med denna studie är att skapa kunskap om hur fritidslärare/pedagoger arbetar för att förbättra elevernas fysiska aktivitet. De frågeställningar som använts i studien är: Hur arbetar fritidsläraren/pedagogen för att främja elevernas fysiska hälsa? samt hur arbetar fritidslärarna/pedagogerna för att främja den fysiska aktiviteten hos eleverna? Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer både i par och individuellt med sju legitimerade fritidslärare/pedagoger vid fyra olika grundskolor. Utifrån KASAM analyserades studiens empiri och fyra huvudkategorier framkom. Studiens resultat påvisar att rastaktiviteten har en väsentlig funktion inom skolans verksamhet och det av flera anledningar. Enligt respondenterna skapas samverkan, glädje och gemenskap som ger positiva effekter på elevernas fysiska och psykiska hälsa. Studieresultatet bekräftar likväl att fritidslärarna/pedagogerna fyller en viktig funktion, en funktion som innefattar att stötta och peppa eleverna samt skapa tillfällen för informella lärandesituationer. Slutsatsen blir att rastaktiviteterna fyller en viktig funktion både inom det fysiologiska samt psykologiska samtidigt som rastaktiviteterna bidrar till en förbättrad hälsa hos eleverna. Studien påvisar likväl att stöttningen framför allt från skolornas rektorer har haft stor betydelsen, enligt respondenterna. Detta eftersom det är med hjälp av rektorns stöd som fritidslärarna/pedagogerna har fått möjlighet till dels att utforma rastaktiviteten som fenomen likväl som de fått möjlighet till att vidareutbilda sig med hjälp av kurser.

Bakgrund: Primärvårdssköterskor har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande. Hypertoni kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar och drabbar en stor del av befolkningen i världen. I Sverige upplever allt fler människor stress. Studier visar på att det finns ett samband mellan förekomsten av stress och hypertoni. Trots detta finns det inga tydliga riktlinjer om hur primärvårdssköterskor kan arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva vad primärvårdssköterskor som arbetar på hypertonimottagning hade för erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med fokus på stresshantering hos patienter med hypertoni. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer, där tio primärvårdssköterskor som arbetade på hypertonimottagning från fyra regioner i Sverige deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Primärvårssköterskorna beskrev att de upplevde det hälsofrämjande arbetet med stresshantering som betydelsefullt. Samtalet genomsyrade deras arbete och lade grunden i det hälsofrämjande arbetet med stresshantering. Primärvårdssköterskorna belyste att samarbetet med andra yrkeskategorier var viktigt. Primärvårdssköterskorna upplevde begränsade förutsättningar att arbeta hälsofrämjande med stresshantering. Brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga till att se sin egen livssituation var framträdande orsaker till hinder i arbetet. Slutsatser: Primärvårdssköterskorna som deltog i föreliggande studie upplevde begränsade förutsättningar till att arbeta hälsofrämjande med stresshantering, främst på grund av brist på resurser och tydliga riktlinjer samt patienternas oförmåga att se sin egen livssituation. En central och viktig del i deras hälsofrämjande arbete med stresshantering var samtalet

Syftet med studien är att undersöka förskolebarnens upplevelser av fysiska aktiviteter och hälsosam kost. Studien kännetecknas av en kvalitativ ansats och data samlades in genom strukturerade intervjuer med sex barn från två olika förskolor. Barns perspektiv står i centrum för studien och studien bygger på fenomenologisk ansats, där bernens upplevelser av rörelse och mat är i fokus. Resultatet presenteras utifrån barnens beskrivningar om begreppen rörelse och fysisk aktivitet på förskolorna. Förskola A gav uttryck för olika aktiviteter som de utför i sin vardag oftast utomhus, och på förskola B ger barnen andra beskrivningar. De tänker rörelse som olika rörelselekar de leker både inne och ute och fysisk aktivitet som olika beskrivningar på sport. Barnen är medvetna om kostens roll för deras hälsa och vikten av att äta varierande för deras välbefinnande. De flesta barnen tyckte att det är gott och nyttigt att äta vanlig kost i form av grönsaker, kolhydrater och kött. Barnen hade kunskaper om att söta saker kan skada deras hälsa och därför bör de äta mindre utav det för att de ska må bra. Sammantaget visar studien därmed att förskolebarnen tänker att fysisk aktivitet är kopplade till utomhus samt att rörelse handlar om lek. Studien visar att förskolebarnen tycker om att röra på sig samt att det ger dem glädje. Kosten har förskolebarnen beskrivit genom sin upplevelse och erfarenheter om matsituationerna i förskolan, vilket de inser att kosten är viktig för kroppen och att de bör äta varierad mat men i relation till deras intresse.

Askenberger E & Cederholm V. Sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande ar-bete. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionenför vårdvetenskap, 2018.Bakgrund: Hälsofrämjande arbete syftar till att stärka individens hälsa och är en viktig del i sjuksköterskors arbete. Många sjuksköterskor saknar dock kunskap i hur hälsofrämjande arbete ska tillämpas i praktiken vilket leder till att det kommer i skymundan i omvårdnadsarbetet. Det finns också studier som visar på att sjukskö-terskor brister i sin dokumentation och journalföring gällande hälsofrämjande arbete vilket också leder till att det inte syns i det dagliga omvårdnadsarbetet. Mot bak-grund av detta är det därför viktigt att lyfta fram sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete för att bidra till ökad kunskap inom området. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete.Metod: En litteraturstudie med studier kvalitativ ansats genomfördes. Datasökning gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och ERIC, vilket resulterade i tio studier som analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms (2013) fem-stegsmodell.Resultat: Resultatet presenterades med hjälp av tre teman: Organisationens bety-delse, Hjälpmedel och Samtal med patienten.Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde att stöd från organisationen och tillräckligt avsatt tid var en viktig faktor för att kunna bedriva hälsofrämjande arbete. Samar-bete kollegor emellan var även en viktig komponent. Sjuksköterskorna upplevde även vidareutbildning som viktig för att utvecklas och lyfte även fram patientrelat-ionen som en viktig faktor för patientens följsamhet.Nyckelord: Erfarenhet, Hälsofrämjande arbete, Litteraturstudie, Sjuksköterskor. / Askenberger E & Cederholm V. The experience of nurses working with health pro-motion. A literature review. Degree project in nursing 15 creditpoints. Malmö University: Faculty of health and society, Department of carescience, 2018.Background: Health promotion aims to strengthen the health of the individual and is an important part of nurse work. However, a lot of nurses lack the knowledge of how to apply health promotion in practice which leads it to being overshadowed by other nursing tasks. There are also studies that points to nurses lack in documenting and journaling of their health promoting interventions which results it being hidden in the daily nursing work. This leads it being important to illuminate the experience of nurses in health promotion to gain knowledge within the subject.Aim: The aim of this literature study was to illuminate the experience of nurses in health promoting work.Method: A literature study with a qualitative approach. Data has been collected through the databases CINAHL, PubMed and ERIC which resulted in 10 studies which were analysed using the Forsberg and Wengströms (2013) five-stage model.Results: The result was presented with three themes: The importance of the organi-sation, Tools and Patient interview.Conclusion: Nurses experienced that support from the organisation and enough time to practice interventions was an important component for health promotion. Coop-eration between colleagues were also an important component. Nurses described that further education was important for developing their knowledge and that the patient relationship was important for compliance. Keywords: Experience, Health Promotion, Literature review, Nurse.

Bakgrund: Övervikt och fetma är tillstånd som riskerar att påverka personens hälsa negativt. Tillstånden medför även en ökad risk för olika sjukdomar såsom diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområde är att främja hälsa och förebygga sjukdom och hen har därför en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet vid övervikt/fetma. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenhet av hälsofrämjande arbete med patienter som har övervikt/fetma. Metod: Litteraturstudie av 11 artiklar baserade på studier med kvalitativ design. Analysen utfördes med en förenklad innehållsanalys i fem steg. Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier; Att känna oro för reaktioner, Erfarenheter krig ansvar och Erfarenheter kring praktiska moment. Övervikt och fetma ansågs vara komplexa tillstånd dels på grund av känsligheten i ämnet och dels på grund av påverkan av normer. Denna svårighet hanterade sjuksköterskor genom att skapa relationer. Det framkom även en oklarhet kring vems ansvar det hälsofrämjande arbetet var samt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande genom bedömning, rådgivning samt motivation. Konklusion: Relationen mellan sjuksköterskan och patienten är ett sätt att hantera känsligheten i ämnet. Med hjälp av relationen kunde sjuksköterskan även lättare identifiera personliga motivationsfaktorer. Det hälsofrämjande arbetet är komplext och därför finns behov av samarbete i team. / Background: Overweight and obesity are conditions that risk affecting a person’s health negatively. The conditions are also resulting in an increased risk for different diseases such as diabetes, heart and vascular disorders. The main area of responsibility for a nurse is to promote health and prevent disease. Aim: To enlighten the experience of a nurses work with overweight/obese patients using health promotion. Method: A literature review consisting of 11 articles based on qualitative interview studies. The analysis was conducted with a content analysis in five steps. Results: Through the analysis three categories were conducted; Sense of concern for reactions, Experiences concerning responsibility and Experiences of practical moments. Overweight and obesity was considered complex conditions, partly because the sensitivity in the subject and partly because the influence of norms. Nurses handled this difficulty through relationships. It also appeared that there was uncertainness about whose responsibility the health promotional work was and that nurses worked with health promotion through assessment, consultations and motivation. Conclusion: The relationship between the nurse and the patient is a way to handle the sensitivity in the subject. Trough the relationship the nurse may find the patients motivational factors. The health promotional work is complex and therefore there’s a need for team collaboration.

Ofrivillig ensamhet bland äldre är ett ökande problem i dagens samhälle. Allt fler äldre lever längre och många lever själva i sina egna hem. Många äldre upplever sig isolerade och fångna i sina hem och distriktssköterskor inom hemsjukvården kan uppleva det problematiskt att bemöta dessa patienter i deras ensamhet. Ofrivillig ensamhet kan leda till bland annat depression, nedsatt hälsa, beroendeproblematik och suicidtankar. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av den äldres ofrivilliga ensamhet i hemmet med fokus på det hälsofrämjande arbetet. Studien genomfördes med en kvalitativ intervjustudie med 4 sjuksköterskor och 4 distriktsköterskor. Intervjuerna tolkades genom kvalitativ innehållsanalys som genererade 3 generiska kategorier; Instängd, övergiven och följsam, Möjligheter och hinder samt Närhet och distans. Distriktssköterskors upplevelser av ofrivillig ensamhet hos den äldre i det hälsofrämjande arbetet inkluderar även den äldres hälsa ur ett helhetsperspektiv i relation till ensamhet. Relationen mellan distriktssköterska och den äldre människan har en betydande roll i vårdandet. Ensamhet är ett mångfacetterat begrepp och individuellt för varje människa. Det hälsofrämjande arbetet med den äldres ofrivilliga ensamhet kännetecknas som en vårdrelation med motsägelsefulla nyanser. Vårdandet innebär omfattande svårigheter som inte kan lösas enbart av distriktssköterskan. Författaren föreslår ytterligare forskning inom området.

Rönnerberg, Josefin (2020). Att möta elever med språkstörning - ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Studien förväntas bidra med att urskilja mönster i informanternas upplevelser med att möta elever med språkstörning. Förväntat kunskapsbidrag är att fånga informanternas upplevelser kring hur ett förebyggande och hälsofrämjande arbete möjliggör för eleverna att genom kommunikation utveckla sitt lärande och få en tilltro till sin språkliga förmåga. Enligt läroplanen (LGR 11) ska undervisningen anpassas efter varje elevs individuella förutsättningar och behov. Man ska utgå från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper för att främja hälsa och lärande. Skollagen (2010:800) poängterar att en likvärdig utbildning innebär ett fokus på varje elevs individuella behov och att man utgår från varje elevs olika förutsättningar. Vilka utmaningar upplever informanterna i arbetet med att möta elever med språkstörning och hur betydelsefull är samverkan inom organisationen för elevens kommunikation, lärande och sociala samspel? Syftet med detta arbete är att fånga pedagogers upplevelser kring hur samverkan inom organisationen och ett förebyggande och hälsofrämjande arbete kan utveckla möjligheter till lärande hos elever med språkstörning.  Vilka utmaningar upplever pedagogerna att det finns i mötet med elever med språkstörning gällande kommunikation, lärande och sociala samspel? Hur upplever pedagogerna att man genom olika professioner samverkar för att ge elever med språkstörning förutsättningar som främjar hälsa och utvecklar möjligheter till lärande?Hur upplever pedagogerna att deras arbete skapar förutsättningar för elevernas lärande? Studien utgår från det sociokulturella perspektivet då den utgår från att elever lär i samspel med sin omgivning. Vidare ser man på vilka möjligheter en elev har vid rätt stöd i den proximala utvecklingszonen. De kommunikativa processerna ses som centrala i ett sociokulturellt perspektiv och genom kommunikation utvecklar elever möjligheter till lärande och delaktighet. Vidare är det mänskliga språket ett viktigt redskap för att kommunicera och skapa kunskap (Säljö, 2014). Studien utgår även från KASAM - känslan av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet där man utgår från det salutogena perspektivet och ser till elevens friskfaktorer för att stärka deras hälsa och främja lärande (Antonovsky, 2005). För att säkerställa tillförlitligheten gjordes en pilotstudie med en lärare verksam i en annan verksamhet. Insamlandet av det empiriska materialet skedde fysiskt på plats via semistrukturerade intervjuer. De intervjuade mötte alla i sitt arbete elever med språkstörning vilket var en förutsättning för mitt val av informanter. Studien utfördes i en verksamhet där en specialpedagog, en lärare i klass f-1, en lärare i klass 2-3, en resurspedagog i klass 2-3 samt två elevassistenter i klass 4-5 intervjuades. Som dokumentation vid intervjutillfällena användes ljudinspelning via Zoom.  Det som genomsyrat informanternas upplevelser i att möta elever med språkstörning är deras betydande arbete i att skapa goda förutsättningar för elevernas lärandeutveckling. Att i samverkan kunna stötta eleverna i kommunikativa sammanhang och ge dem kommunikativa redskap, då behöver deras språkstörning inte leda till ett misslyckande. Ett arbete som är betydelsefullt för dem och som främjar elevens hälsa och möjlighet till både kunskapsmässig och social utveckling. Resultatet visar att utmaningarna upplevs ligga i att stötta eleverna i kommunikationen som visar sig extra sårbar i interaktionen med kamraterna.  Det gäller att det finns tid och utrymme för specialpedagogen att bygga broar i verksamheten. Att skapa samsyn, goda relationer, samtala, observera och handleda lärare och elever är ett viktigt uppdrag för specialpedagogen. Det upplevs som att det behövs mer tid för samverkan  mellan elevhälsa och pedagoger för att tillsammans kunna skapa långsiktiga mål i ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Hur kan man genom samverkan bidra till ett arbete där åtgärdande insatser istället blir mer förebyggande och hälsofrämjande?

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och analysera hur elevhälsa tillämpas iskolan. Hur tolkar rektorer elevhälsouppdraget? Hur beskriver rektorerna att elevhälsoarbetesker i praktiken? Vilka problem och möjligheter ser rektorerna gällande elevhälsoarbete irelation till de olika professionerna på skolan? Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats. Materialet till studien samlades in genomintervjuer via telefon eller videosamtal med fyra rektorer och två biträdande rektorer som allavar ansvariga för elevhälsan på skolan. Intervjuerna analyserades utifrån teoriledd tematiskanalys, med Antonovskys teori om salutogenes och patogenes samt systemteoretiska begreppsom utgångspunkter. Resultat: Rektorerna tolkar att elevhälsa är allas ansvar och en del av allt som görs på skolansamt att man inte kan särskilja hälsa och lärande från varandra. Rektorerna beskriver främst attde arbetar förebyggande och hälsofrämjande i praktiken genom att skapa trygghet och ett braklimat på skolan, samt arbeta med kompetensutveckling och struktur. Vid särskilda insatser påindividnivå hanteras elevens svårigheter främst genom att man ger pedagogiskt stöd ochhandledning till lärarna. I relation till skolans olika professioner beskriver flera rektorer att detär viktigt med en enad kultur kring elevhälsoarbetet, men att det kan vara problematiskt ipraktiken på grund av misstänksamhet mellan professionerna. För att systemet ska utvecklassom helhet, behöver professionernas kompetens användas så klokt och effektivt som möjligt. Slutsats: De studerade rektorernas skolor arbetar främst hälsofrämjande och förebyggande,enligt rektorerna själva. Vi ser även ett skifte från det patogena till det salutogena perspektivet,där de aspekter som skapar hälsa är mer närvarande och elevens svårigheter sätts i sin kontext.Studien visar att skolorna arbetar aktivt med och satsar på elevhälsa, samt att rektorerna är välinsatta i området, vilket är en viktig förutsättning för att tillämpa elevhälsa i skolan på ett brasätt. / Aim: The purpose is to investigate and analyze how student health is applied in school. Howdo principals interpret the student health assignment? How do the principals describe that the work with student health takes place in practice? What problems and opportunities do the principals see regarding the work with student health in relation to the various professions at the school? Method: The study is based on a qualitative approach. The material for the study was collected through telephone interviews or video calls with four principals and two assistant principals, all of whom were responsible for student health at the school. The interviews were analyzed on the basis of theory-led thematic analysis, using Antonovsky's theory of salutogenesis and pathogenesis as well as systems theory concepts. Results: The principals interpret that student health is everyone's responsibility and part ofeverything at school, one cannot distinguish health and learning from each other. The principals mainly describe that they work preventive and health-promoting in practice by creating securityand a good climate at the school, as well as working with competence development and structure. In the case of particular insertion on an individual level, the student's difficulties aremainly handled by providing pedagogical support and guidance for the teachers. In relation to the school's different professions, several principals described that it is important to have aunified culture around student health, but that it can be problematic in practice due to suspicion between the professions. In order for the system to be developed as a whole, the skills of the professionals need to be used as wisely and efficiently as possible. Conclusions: The studied principals schools work mainly with health promotion and prevention, according to the principals themselves. We can also see a shift from the pathogenicto the salutogenic perspective, where the aspects that create health are more present and the student's difficulties are put in context. The study shows that the schools work actively with and invest in student health, and that the principals are well versed in the area, which is an important prerequisite for applying student health in the school in a good way.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar är vanligt förekommande världen över. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod som visats vara effektiv vid livsstilsförändringar. Patienter med ohälsosamma levnadsvanor har behov av sjuksköterskans motivation och kompetens för att kunna göra livsstilsförändringar. Vid utebliven livsstilsförändring kan ohälsosamma levnadsvanor leda till följdsjukdom, varför det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid hälsofrämjande livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Nio kvalitativa studier analyserades med Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Fem huvudteman identifierades: upplevelser av sjuksköterskan vid motiverande samtal, trygghet, autonomi, förståelse och insikter samt motivation till förändring. Patienter upplevde att sjuksköterskans bemötande hade inverkan på det motiverande samtalet. Att autonomi respekteras och att samtalet skedde i en trygg och tillåtande miljö upplevde patienterna som viktigt. Många patienter upplevde ökad kunskap samt ökad motivation som i flera fall ledde till en faktisk livsstilsförändring. Slutsats: Det framkom att motiverande samtal upplevdes som positivt och givande av patienterna och att motiverande samtal kan upplevas öka motivationen till livsstilsförändringar.