Bakgrund. Hypertoni definieras som högt blodtryck och är en av de vanligaste riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har tillsammans med andra livsstilsfaktorer en avgörande betydelse för utvecklingen av hypertoni där distriktssköterskans hälsofrämjande arbete är av största vikt. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter inom primärvården av att främja fysisk aktivitet hos patienter med hypertoni. Metod. Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med totalt sex semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat. Tre kategorier trädde fram och låg till grund för resultatet. Resultatet visade på att patientens attityd och inställning till hälsobesöket var avgörande för arbetets gång med att främja fysisk aktivitet samt vikten av att distriktssköterskan hade kunskap om att fysisk aktivitet såg olika ut för alla. Det framkom även bristande kunskap gällande hälsofrämjande verktyg och brist på intresse för det hälsofrämjande arbetet på organisationsnivå. Diskussion. Deltagarna menade att det behövdes ett förbättringsarbete inom hälsofrämjande omvårdnad. Samarbete med andra professioner och framförallt utbildning och ökad kunskap inom hälsofrämjande verktyg som motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept är av vikt för att motivera patienten till fysisk aktivitet. Slutsats. Ett ökat intresse och prioritet från organisationen inom primärvården är betydelsefullt för att främja patienter med hypertoni till fysisk aktivitet som i sin tur leder till minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar är ett växande folkhälsoproblem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet och samverkar med elevhälsoteamet och övriga professioner. Genom hälsofrämjande insatser för att utjämna geografiska, ekonomiska och sociala riskfaktorer så kan psykisk ohälsa och suicid förebyggas. Syfte: Belysa skolsköterskors upplevelser av att stödja barn och ungdomar i grundskoleålder som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Skolsköterskor som arbetar inom elevhälsan i Mellansverige intervjuades med semistrukturerade frågor. De transkriberade intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: Att arbeta för hälsofrämjande relationer, Metoder för att identifiera psykisk ohälsa och Betydelsen av stöd. Att stödja elever och främja psykisk hälsa sågs som en av skolsköterskans mest essentiella uppgifter. Diskussion: Skolsköterskans tillgänglighet och hälsofrämjande arbete har en central roll, där skolsköterskan fungerar som en viktig knutpunkt och genom samverkan med andra viktiga aktörer kan bidra till att främja elevens utveckling. Slutsats: I skolsköterskans arbete för att stödja elever med psykisk ohälsa ställs krav på kompetens och beredskap. Uppsatsens resultat kan inspirera framtida forskning till att vidare utforska sambandet mellan skolsköterskans vidareutbildning och elevers välmående. / <p>2023-05-31</p>

Skolinspektionen (2020) och Regeringens proposition Skolans arbete med trygghet och studiero (2021) har belyst behovet av att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. En ökad kunskap krävs om hur man etablerar lärmiljöer präglade av trygghet och studiero. Det finnes internationella skolmodeller som kan antas bidra med kunskap men ingen färdig utvecklad och utvärderad svensk skolmodell. Denna studie avser att genom en riktad kvalitativ innehållsanalys undersöka hur fyra internationellt utformade skolmodeller för ett skolövergripande hälsofrämjande arbete, kan tolkas bidra med kunskap till det systematiska kvalitetsarbetet med trygghet och studiero i den svenska skolan. Det positiva utbildningsperspektivet är en av studiens teoretiska utgångspunkter, då det grundas i det dubbelriktade sambandet mellan lärande och hälsa. Perspektivet används för att analysera utformningen av skolmodeller med avsikt att skapa ett positivt skolklimat. Skolmodellernas målgrupp och målsättningar, samt deras förankring i teori, tidigare forskning och professionsnära verksamhet synliggörs. Skolmodellernas arbetssätt och utvärderingsmetoder ställs i relation till Skolforskningsinstitutets (2021) 6 aspekter av lärares ledarskap som främjar studiero i klassrummet. Wang och Degols (2015) modell över områden i ett skolklimat används för att genom en kvalitativ analys med kvantitativa inslag undersöka vilka områden av ett skolklimat som skolmodellerna avser att förändra, samt hur skolmodellerna förhåller sig till Skolinspektionens (2020) framgångsfaktorer och utmärkande drag för skolor med utvecklingsområden inom det systematiska arbetet med trygghet och studiero. Kan internationellt utformade skolmodeller anses vara applicerbara i svensk kontext? Studiens resultat visar att internationellt utformade skolmodeller kan bidra med kunskaper som kan anses vara användbara i utvecklingen av den svenska skolans systematiska kvalitetsarbete med trygghet och studiero. Särskilt intressanta är skolmodeller som avser att förändra de områden av ett skolklimat som berör relationer, tillhörighet och respekt för mångfald. I en svensk kontext kan skolmodeller som i första hand har avsikt skapa förutsättningar för skolpersonal att bemöta elever på ett likvärdigt sätt, och genom fortbildning förändra skolklimatet, anses särskilt intressanta. Detta bekräftar tidigare forskning om hur det systematiska kvalitetsarbetet med studiero kan utvecklas för att skapa en mer inkluderande skola (Gidlund, 2018; Forsberg et al., 2021). Det positiva utbildningsperspektivet har bidragit till att synliggöra tydliga kopplingar mellan det skolövergripande hälsofrämjande arbetet och arbetet med trygghet och studiero. Den svenska skolan kan gynnas av att även se dessa två skolövergripande områden ur ett mer enhetligt perspektiv, det hälsofrämjande systematiska arbetet med att främja trygghet och studiero.

Psykisk ohälsa är något som blir allt mer synligt i dagens samhälle och som börjar gå ner i åldrarna. Mot bakgrund till detta är syftet med studien att se hur lärare i fritidshem och fritidsverksamheten arbetar hälsofrämjande för att motverka psykisk ohälsa hos eleverna. För att få svar på detta har vi utgått ifrån följande frågeställningar:Vad anser lärare i fritidshem är anledningen till en ökad psykisk ohälsa i skolan? Hur arbetar lärare i fritidshem för att främja elevers psykiska hälsa? Hur arbetar fritidsverksamheten för att främja elevers psykisk hälsa? För att besvara dessa frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.Arbetet har sin grund i det hälsofrämjande arbetet och kopplat till det salutogena perspektivet och KASAM. Resultatet som vi har fått fram visar på att lärare i fritidshem anser att de jobbar hälsofrämjande genom att framför allt skapa relationer med eleverna. Däremot framkom det hur fritidsverksamheten ofta saknar ett kontinuerligt hälsofrämjande arbete mot psykisk ohälsa.

Bakgrund: Övervikt och fetma är idag ett globalt folkhälsoproblem som ökar världen över. Tillstånden kan leda till följdsjukdomar som cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2 vilket vidare kan orsaka förtidig död. Utöver det kan tillstånden även leda till psykisk ohälsa och depression. Det är därför viktigt att sjuksköterskor arbetar hälsofrämjande och ger hälsoråd till personer med övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att arbeta hälsofrämjande med personer som har övervikt och fetma inom hälso- och sjukvården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på sju artiklar med kvalitativ metod har analyserats utifrån Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier som var behov av att motivera personer till livsstilsförändringar och utmaningar inom det hälsofrämjande arbetet.De följs av fyra underkategorier som beskriver huvudrubrikerna mer ingående. Slutsats: Det framkom att skapandet av goda relationer och användning av motiverande samtal upplevdes som positivt och givande för att sjuksköterskor ska kunna arbeta mer personcentrerat.

Resultatet visar att det finns en bred syn på hälsobegreppet och många olika sätt för att arbeta hälsofrämjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro på att det hälsofrämjande arbetet i skolan gynnar lärandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hälsofrämjande arbete gynna elevernas hälsa även utanför skolan.

AbstraktLarsson, Anna (2016), Förebyggande och hälsofrämjande arbete inom Elevhälsan Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag Studien utgår ifrån vad skollagen säger om elevhälsans uppdrag som främst är förebyggande och hälsofrämjande. Hur synligt är det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i den dagliga verksamheten?Tidigare forskning kring elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad, mycket beroende på att elevhälsans uppdrag fortfarande är relativt nytt. Med den nya skollagen (SFS 2010:800) ändrades elevhälsans uppdrag från att vara vårdande till att arbeta främst med det friska och begreppet elevvård blev elevhälsa.Syfte och frågeställningarSyftet med min studie är att belysa hur olika professioner inom elevhälsan ser på begreppen förebyggande och hälsofrämjande arbete, samt hur detta arbete blir synligt i den dagliga verksamheten.TeoriDenna studie vilar på systemteorin som utgår från att varje del inom systemet fyller en funktion och delarna sammanfogas och arbetar tillsammans för att bevara systemet (Thurén, 2007). Även Antonovskys (1987) salutogena perspektiv och KASAM (känsla av sammanhang) är en viktig aspekt i studien.MetodFör att samla in data till min studie har jag använt enkät som metod. Enkäten besvarades digitalt. Totalt har 8 elevhälsoteam från kommunala och fristående skolor tillfrågats i studien. Fördelningen av kön är att kvinnor är mer representerade än män. Erfarenheten av elevhälsoteamsfrågor och medlem av ett elevhälsoteam varierade från 1 år till 25 års erfarenhet. Årskurserna som professionerna arbetar mot är från förskoleklass till årskurs 9, där årskurs 6-94är övervägande representerade. Svarsfrekvensen blev lägre än förväntad, totalt bevarade 18 respondenter enkäten.ResultatSamtliga professioner inom elevhälsan har en önskan om att arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande men tiden räcker inte till. Mycket på grund av att de blir kvar i de åtgärdande processerna och som de själva uttrycker det släcker bränder.Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet handlar om att ligga steget före, att ha en plan för sitt arbete. Studien visar att mycket av det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ligger på individnivå och betydligt mindre på organisation och gruppnivå.ImplikationerMed utgångspunkt ur examensordningen för specialpedagoger och skollagens uppdrag om elevhälsans arbete blir det förebyggande och hälsofrämjande arbetet en självklarhet för en specialpedagog. En specialpedagog ska bland annat bidra med sin kompetens inom det specialpedagogiska området, medverka i det förebyggande arbetet samt undanröja hinder för lärande.

Malmö högskolaLärarutbildningenExamensarbeteSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005). Vägen mot en Hälsofrämjande skola. (The road to a Health Promoting School) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att se hur skolan kan arbeta hälsofrämjande och hur de studerande på Idrott och Hälsa ser på sin profession och på hälsofrämjande arbete.Arbetet ger en överblick över gjord forskning om Hälsofrämjande arbete och en Hälsofrämjande skola. Genom intervjuer med pedagoger på Korsavadsskolan i Simrishamn samt enkäter till studerande på Idrott och Hälsa på två olika skolor har vi fått reda på hur vi som specialpedagoger tillsammans med övriga pedagoger kan arbeta för en Hälsofrämjande skola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att en Hälsofrämjande skola är både önskvärd och fullt möjlig. Genom att öppna upp dörrar och integrera ämnena med varandra går det att skapa ett arbetssätt som fungerar som grogrund för god hälsa och välbefinnande hos eleverna långt efter att de slutat skolan.Nyckelord: Hälsofrämjande skola, kost, rörelse, skolutveckling / Malmö högskolaLärarutbildningen ExamensarbeteSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Jönsson, Helen. & Christiansson, Annika. (2005) The road to a Health Promoting School.Schooldevelopment and leadership, specialeducation, Teachereducation at Malmö Högskola.The purpose with this work is to see how the school kan work with Health promoting and how the students in Sports and Health attatch to their profession and the Health promoting work.This work gives an overlook off earlier seience about Healht promoting work and a Health promoting school. Owning by intervjus with the teachers at the Korsavadsschool in Simrishamn and questions on paper to the students at Sports and Health on two different Schools we have found out how we as specialeducaters can work together with the remaning teachers for a health promoting School.The results by our examination showes that a Health promoting School is most wanted and possible. By open the doors between the teachers and intergrate the subjekts with each other we can work tougether and creat new ways that will work as a foundation for the student`s good health evan after that they have finish their eduqaution.Keywords: Health promoting School, food, movements, Schooldevelopment.

Bergén, Katarina & Berglund, Anna (2010). Pedagogers tankar kring och arbete med yngre barns fysiska hälsa. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola.Huvudsyftet med vårt examensarbete är att bidra med ökade kunskaper om hur lärare och pedagoger tänker kring och arbetar för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil. Ett annat syfte med studien är att undersöka om det finns likheter och skillnader mellan lärare och pedagoger som arbetar i förskolor och förskoleklasser som har en hälsoprofil respektive inte har en hälsoprofil. Arbetet utgår ifrån följande frågeställningar: Hur tänker lärare och pedagoger kring barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Hur arbetar lärare och pedagoger för att främja barns fysiska hälsa och hälsosamma livsstil i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil? Vad finns det för likheter och skillnader mellan lärares och pedagogers tankar kring och arbetssätt för att främja barns fysiska hälsa i förskola och förskoleklass som har respektive inte har en hälsoprofil?I arbetets teoretiska del förklaras studiens centrala begrepp, samt innebörden i hälsofrämjande arbete i förskolan och skolan. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer använts och sammanlagt har åtta pedagoger deltagit i undersökningen. Två av dessa personer arbetar i en uteförskola, två i en hälsofrämjande förskoleklass som är mångkulturell och båda dessa verksamheter ligger i en större stad. Två av lärarna och pedagogerna arbetar i en förskola utan hälsoprofil som ligger i utkanten av en större stad. De sista två arbetar i en förskoleklass med hälsoprofil och denna ligger i en mindre stad. Studiens viktigaste resultat är att man tänker kring och arbetar med barns fysiska hälsa genom att vistas ute och röra mycket på sig samt att servera en varierad kost. Av resultaten dras slutsatsen att oavsett om lärare och pedagoger arbetar i en verksamhet med hälsofrämjande profil eller inte tänker och arbetar lärare och pedagoger lika med barns fysiska hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka medelklassens inställning och uppfattning gentemot hälsofrämjande aktiviteter och hur det som fanns tillgängligt på arbetsplatsen utnyttjades. Som representanter för medelklassen har jag valt personer ur yrkesgruppen lärare. I studien användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Sex lärare, tre kvinnor från en skola och två män och en kvinna från en annan skola, intervjuades för att få ta reda på deras inställningar och uppfattningar om hälsofrämjande aktiviteter. Skolorna ligger i Skåne och erbjuder olika hälsofrämjande aktiviteter för lärarna. Resultatet av studien visar att lärare är positivt inställda till hälsofrämjande aktiviteter och att uppfattningen om dessa aktiviteter är ganska likartade. Resultatet visar också att motiveringen till att syssla med hälsofrämjande aktiviteter ofta är av sociala skäl, att umgås och träffa vänner/kollegor. / The purpose of this study was to examine middle-class attitude and perception towards health beneficial activities and how the available activities in the workplace were used. As representatives of the middle class, I have chosen people from the profession of teacher. The study used a qualitative approach through interviews. Six teachers, three women from one school and two men and a woman from another school, were interviewed to determine their attitudes and perceptions of health beneficial activities. The schools are located in southern Sweden and offer different health beneficial activities for the teachers. The result of this study show that teachers are receptive to health beneficial activities and the perception of these activities are quite similar. The results also show that the justification for engaging in health beneficial activities is often for social reasons, to socialize and meet friends/colleagues.