Examensarbetets syfte är att se om rastaktiviteter kan främja den allmänna hälsan hos eleverna, vilket bland annat berör den fysiska hälsan där vi upplever att ett möjligt problem eller en riskfaktor finns. Ett av problemen är hur det digitaliserade samhället växer fram allt mer och skapar mindre fysisk aktivitet. Studien genomfördes av en kvalitativ undersökning där vi genomförde sex digitala semistrukturerade intervjuer med utbildad personal på fyra olika skolor. Analysen av empirin gjordes genom det salutogena- och patogena synsättet på hälsa. Resultatet och slutsatsen av de semistrukturerade intervjuerna visar att den sociala hälsan hade en större inverkan vid rastaktiviteter men att den fysiska- och psykiska hälsan främjar elevernas hälsa genom att rastaktiviteter erbjuds, där eleverna kan välja att delta eller inte.

Bakgrund   Knäledsartros drabbar personer i alla åldrar, där både incidens och prevalens ökar med stigande ålder. Det är en kronisk och progressiv sjukdom där vävnaden i leden succesivt bryts ned samtidigt som återuppbyggnaden inte sker i samma takt. Huvudproblemet vid knäledsartros är smärta samt nedsatt rörelseförmåga vilket ofta leder till minskad aktivitet och fysisk rörelse. Riskfaktorer är ålder, kön, hereditet, övervikt, fetma, livsstil och tidigare ledskada. Generella riktlinjer för behandling av knäledsartros bör syfta till att förbättra funktionen, lindra smärta och begränsa funktionsnedsättningar genom icke-kirurgiska hälsofrämjande åtgärder. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patienters upplevelser och erfarenheter av hälsofrämjande åtgärder vid knäledsartros. Metod En litteraturöversikt har genomförts där 15 vetenskapliga artiklar togs fram och har legat till grund för resultatet. Artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och Cinahl och därefter kvalitetsgranskats och slutligen analyserats enligt Kristenssons (2014) modell av integrerad dataanalys. Resultat Utifrån de valda artiklarna utkristalliserades fyra huvudkategorier. Smärtreducerande åtgärder handlade om smärtreducering relaterat till fysisk aktivitet, viktnedgång och smärtmodulerande verktyg. Ökad kunskap och förståelse lyfte ämnena information och utbildning samt kommunikation. Åtgärder för ökad följsamhet till hälsofrämjande åtgärder handlade om webbaserade verktyg, deltagande på plats tillsammans med instruktör, individuellt eller i grupp samt träning på egen hand. Påverkan på livskvalitet delades slutligen in i rörlighet och funktion i vardagen samt psykisk hälsa. Slutsats Hälsofrämjande åtgärder leder till positiva effekter hos personer med knäledsartros. Smärtreduktion kan ses som resultat vid ett flertal interventioner vilket leder till ökad livskvalitet i form av fysisk funktion, bättre psykisk hälsa samt en bättre fungerande vardag. Det finns ett samband mellan följsamhet och motivation där såväl den drabbades personlighet som behandlingsform är av betydelse för att uppnå positiva resultat. / Background  Knee osteoarthritis affects people of all ages, where both incidence and prevalence increase with age. It is a chronic and progressive disease, where the tissue in the joint gradually breaks down whilst the reconstruction unfolds slower. The main problem with knee osteoarthritis is pain and impaired mobility, which often leads to reduced activity and physical movement. Risk factors include age, gender, heredity, overweight, obesity, lifestyle and previous joint injury. General guidelines for treatment of knee osteoarthritis should aim to improve functionality, relieve pain, and limit disability through non-surgical measures. Purpose  The aim of this literature review was to illuminate patients’ experiences of healthpromoting measures during knee osteoarthritis. Method  A literature review has been carried out, where 15 scientific papers were selected, which have acted as the foundation for the result. The articles have been searched for through the databases PubMed and Cinahl, and thereafter quality checked and analyzed with Kristensson’s (2014) model of integrated data analysis. Results  From the selected articles, four main categories were identified. Pain reducing measures dealt with pain reduction related to physical activity, weight loss and pain modulating tools. Increased knowledge and understanding raised the subjects of information, education, and communication. Measures for increased compliance with health-promoting measures was about web-based tools, on-site participation with an instructor, individually or in group, as well as on your own. Impact on life quality was finally divided into mobility and function in everyday life as well as psychological health. Conclusions  Health-promoting measures leads to positive outcomes for people that suffer from knee osteoarthritis. Pain reduction can be viewed as a result of repeated interventions, which leads to improved life quality considering physical functionality, better psychological health, and a better functioning everyday life. There is a connection between compliance and motivation, where both the affected person’s personality and form of treatment is significant to achieve positive outcomes.

Hypertoni är ett globalt och nationellt folkhälsoproblem som kan leda till hjärtkärlsjukdomar vilket i sin tur generar lidande för den enskilde individen och därmed stora samhällskostnader. Grunden i hypertonibehandling ska utgöras av ändrade levnadsvanor. Distriktssköterskan har i sin profession kompetens att organisera och arbeta självständigt med livsstilsförändringar. Möten med patienter utgör en stor del i distriktssköterskans arbete och patienten vänder sig till distriktssköterskan när de har hälsoproblem. Genom goda vårdmöten där distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt och tar patienten på allvar kan livsstilsförändring åstadkommas. Syftet med studien är att undersöka distriktssköterskans hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller inom primärvården. Metoden är en tvärsnittsstudie med deduktiv och jämförande ansats. Med 179 deltagare, genererades en svarsfrekvens på 39,1 %, varav 59 (84,3%) uppfyllde inklusionskriteriet, att blodtryckskontroller ingick i de huvudsakliga arbetsuppgifterna. Det höga bortfallet medförde en låg svarsfrekvens, vilket ses som en svaghet i studien. Resultatet antyder att distriktssköterskor i större utsträckning, än sjuksköterskor, ser det som sitt ansvar och utövar hälsofrämjande arbete i samband med blodtryckskontroller. Distriktssköterskor erbjuder i högre grad, patienter med hypertoni, samtal om hälsosamma levnadsvanor och bokar mer frekvent uppföljande samtal om patienten är intresserad. När distriktssköterskor ges möjlighet att utöva en vårdande kompetens med ett tydligt patientperspektiv kan hälsovinster för hypertonipatienter åstadkommas och leda till samhällsvinster samt en mer hållbar och jämlik vård. Resultatet kan dock inte generaliseras då en totalundersökning inte möjliggjorts.

Skadligt alkoholbruk förekommer hos 2,9% av befolkningen och kan leda till fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Hälso- och sjukvården behöver fånga upp patienterna tidigt och distriktssköterskan har en nyckelroll i det preventiva och hälsofrämjande arbetet vilket kan vara utmanande då ämnet alkohol är förknippat med skam och stigma. Behov finns av utbildning inom hälsofrämjande arbete liksom ett förtydligande av distriktssköterskans roll. Syftet är att beskriva det hälsofrämjande och preventiva arbetet med patienter med skadligt alkoholbruk ur ett distriktssköterskeperspektiv. Studien är en systematisk integrativ litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar ingår i studien. Kvalitativ innehållsanalys med manifest tolkning utfördes. Resultatets sex kategorier visade att den initiala bedömningen av patienten var viktig och lade grunden för framtida hälsofrämjande åtgärder. Alkoholfrågan bör lyftas med alla patienter för tidig upptäckt av problematik. Distriktssköterskorna upplevde det som utmanande att samtala om alkohol på grund av bristande kunskap och erfarenhet men också för att ämnet är känsligt. Distriktssköterskans förhållningssätt och förmåga att skapa en relation med patienten betonades. Distriktssköterskorna upplevde det ibland som svårt att motivera patienten till förändring, dock upplevdes det lättare med rätt verktyg och metoder. Utökad kunskap om hälsofrämjande omvårdnad och prevention efterfrågades av distriktssköterskorna i studien. Organisationens och kollegornas stöd betydde mycket i det hälsofrämjande arbetet och god samverkan var önskvärt. Hälsofrämjande arbete och prevention är viktigt för folkhälsan och hållbar samhällsutveckling och här har distriktssköterskan en betydelsefull roll. Det hälsofrämjande arbetet behöver prioriteras högre och distriktssköterskorna behöver få kompetenshöjning samt utökade möjligheter och resurser för att arbeta med patienter med skadligt alkoholbruk.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett stort och ökande folkhälsoproblem över hela världen. Livsstilsfaktorer spelar stor roll när det gäller att drabbas av sjukdomen. På liknande sätt spelar en god behandling samt livsstilsförändringar in i att reversera sjukdomen. Hälsosamma matvanor samt fysisk aktivitet leder till att främja en god hälsa under hela livet och därmed förhindra ohälsa och sjukdom. Det hälsofrämjande arbetet spelar stor roll i att stödja individen till att stärka sin hälsa. Sjuksköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete hjälpa personen med typ 2-diabetes genom att delge information om kost och vikten av fysisk aktivitet . Syfte: Att beskriva sjuksköterskans hälsofrämjande arbetet med personer som lever med typ 2-diabetes . Metod: För att hitta relevanta artiklar användes ett flertal kombinationer av sökord. Sökning i databaserna Medline, PubMed och CINAHL bidrog till ett stort utbud av artiklar. Till slut inkluderades 10 artiklar av både kvantitativ och kvalitativ karaktär. Resultat: Presenterade av sjuksköterskans perspektiv i tre olika kategorier Vikten av utbildning och ge god information för personer med typ 2-diabetes och sjuksköterskor, Egenvård och Sjuksköterskans informerade roll vid livsstilsförändring för personer med typ 2 diabetes. Resultatet visade att utbildning är viktig för både sjuksköterskor och personer med typ 2 diabetes. Utbildningen hjälper sjuksköterskan att på bästa sätt stödja och ge rätt råd. Personer med typ 2-diabetes behöver informationen och kunskapen om kost och fysisk aktivitet , för att kunna uppleva empowerment och därmed själva kunna göra de nödvändiga egna livsstilsförändringarna.

Sammanfattning/AbstractChristoffersson, Tanja och Kaba El-Jabi, Valbona (2018). Pedagogisk skolmåltid? – Fyra lärares och elva elevers uppfattningar om den pedagogiska skolmåltiden. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragMed denna undersökning vill vi bidra till ökad kunskap om vad pedagogisk skolmåltid innebär för elever och lärare. Vi hoppas även att undersökningen kan bidra med kunskap om den pedagogiska skolmåltiden behöver utvecklas vidare samt öka vikten av att den bör ses som en del av lärandet under hela skoldagen. Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att öka kunskapen om vilka uppfattningar som finns bland lärare och elever om den pedagogiska skolmåltiden. Med utgångspunkt i lärarnas och elevernas uppfattningar kommer den pedagogiska skolmåltiden att utvärderas.Följande frågeställningar besvarar arbetets syfte: •Hur upplever eleverna och lärarna den pedagogiska skolmåltiden?•Hur ser lärarna på sin roll under den pedagogiska skolmåltiden?•Kan den pedagogiska skolmåltiden utvecklas vidare, och i så fall hur? TeoriDenna undersökning har sin teoretiska utgångspunkt i Nordenfelts (1991) holistiska hälsoteori samt KASAM (en känsla av sammanhang) som är ett begrepp från salutogenes teori, vilket skapades av Aaron Antonovsky (2005). I den holistiska hälsoteorin förläggs fokus på en persons handlingsförmåga eller oförmåga att handla. Hälsa uppnås när personen ges förutsättning till att utföra en handling samt när personen når sina vitala mål som sätts upp utifrån varje individs förutsättningar och livssituation (Nordenfelt, 1991). Inom perspektivet KASAM avgörs graden av hälsa hos en person med hjälp av följande tre centrala delar; hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. För att KASAM ska skapas måste det ske i samspel mellan dessa tre delar och om en människa känner en känsla av sammanhang är hon närmare det friska stadiet (Antonovsky, 2005). MetodUndersökningen bygger på en kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor till fyra lärare i låg och mellanstadiet samt barnintervjuer med elva elever, enskilt och i grupp. Intervjuerna skedde på tre olika skolor. Intervjuerna har spelats in och därefter transkriberats, tolkats och analyserats med inspiration av en hermeneutiskt ansats. ResultatResultatet i vår undersökning visar att den pedagogiska skolmåltiden går under en ostrukturerad del av skolans verksamhet. Det visar sig att större delen av den pedagogiska skolmåltiden omfattas av logistik vilket bidrar till att både lärare och elever upplever miljön som stressig, stökig och begränsad. Det framkommer också att elever inte ges förutsättningar till att utföra praktiska handlingar, till exempel att ta sin egen mat under den pedagogiska skolmåltiden. Undersökningen visar även att samtliga lärare har som mål att skapa gott samtalsklimat och möjligheter för att den pedagogiska skolmåltiden ska ses som ett tillfälle för att bygga goda relationer men att det inte ges goda förutsättningar för att målen ska uppnås. Både lärarna och eleverna har lite inflytande över bestämmelserna kring den pedagogiska skolmåltiden då det är rektorerna som har det övergripande ansvaret för planeringen och genomförandet av den pedagogiska skolmåltiden samt för lärarnas och elevernas arbetsmiljö.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens och elevhälsans funktioner och roller nämns varken av lärarna och eleverna i empirin. Utifrån detta ser vi vikten av att specialpedagogen dagligen rör sig och blir integrerad i alla delar av verksamheten. Ett av specialpedagogens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande samt stödja elevers utveckling. Resultatet av undersökningen ger implikationen att specialpedagoger bör öka betydelsen av en god lärmiljö i skolmåltiden för att eleverna ska få erfarenhet av att tillhöra samt möjlighet till aktivt deltagande. Tillsammans med resten av elevhälsan kan specialpedagogen skapa tillgängliga lärmiljöer samt inkludera inlärning och utveckling inom den pedagogiska skolmåltiden. En viktig faktor är att skapa en samsyn kring begreppet hälsa då ett av specialpedagogens uppdrag är att uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan öka risken för ohälsa. Även samsyn kring begreppet pedagogisk skolmåltid är nödvändigt för att kommunikation och dialog kring ämnet ska belysas och föras.Nyckelordhälsofrämjande, inflytande, pedagogisk skolmåltid, roller, specialpedagogik

Almqvist, Caroline (2019). Uppmärksamma och bekräfta elever närvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.I Sverige är det en rättighet att gå i skolan och även en skyldighet eftersom det är skolplikt. Frånvaro i skolan är något som har blivit mer och mer uppmärksammat både i Sverige och internationellt på grund av att det är något som berör hela vårt samhälle. I denna studie ligger fokus på närvaro och hur närvaro kan främjas. Det finns begränsat med svenska forskningsartiklar kring vilka faktorer som främjar närvaro i skolan. I internationell forskning har man över tid studerat ämnet och här finns en bredare tillgång av material att undersöka. Utifrån utvalda forskningsartiklar har jag valt att göra en systematisk forskningsöversikt, med hjälp av metoden SMART, kring hur närvaro i skolan kan främjas. Forskning som till exempel är inriktad mot frånvaro och vilka interventioner som genererar mindre frånvaro ger övervägande träffar vid sökning jämfört med antalet träffar kring forskning som är inriktad mot faktorer som främjar närvaro. Faktorer för att främja närvaro har i denna studie sammanställts utifrån internationella forskningsartiklar och dokument från till exempel Skolverket och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). I analysen av materialet framkommer bland annat vikten av ett väl fungerande närvarosystem, samarbete mellan myndigheter, tidiga insatser, vikten av att det finns en samsyn och en gemensam utgångspunkt på skolan kring bemötande och goda relationer samt att det är höga krav på individen som exempel på främjande faktorer. Värdegrundsarbete, systematiskt kvalitetsarbete och hälsofrämjande arbete är uppdrag där specialpedagogens kompetens är användbar och nödvändig. Analysen utgår från ett sociokulturellt och ett relationellt perspektiv, samt från systemteorin, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och hållningssättet KASAM (Känsla Av SAMmanhang).

AbstractI dagens samhälle har majoriteten av eleverna tillgång till smartphones, surfplattor eller dylikt. Detta bidrar till att den fysiska aktiviteten prioriteras bort av eleverna, både i skolan och på fritiden. Skolan är den plats där barnet, förutom i hemmet, spenderar störst del av sin tid. Här ser vi våra chanser som lärare att göra något åt detta genom att implementera fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vårt genuina intresse för idrott och som blivande matematik- och idrottslärare fick oss att intressera oss för hur den fysiska aktiviteten kan implementeras i matematikundervisningen utan att behöva ta tid från den ”ordinarie” undervisningen. Genom tidigare forskning har vi blivit uppmärksammade på den fysiska aktivitetens positiva effekter på både kroppen och knoppen. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur en skola, som utger sig från att arbeta hälsofrämjande, styr och planerar ett sådant här arbete. Vi vill även ta reda på lärares resonemang kring integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen. Vi har utfört en fallstudie på en skola med hälsofrämjande profil med fysisk aktivitet på schemat varje dag. Studien utgörs av fyra intervjuer, en med rektorn samt tre pedagoger. För att analysera vår empiri har vi använt oss av fenomenologi som teoretisk utgångspunkt och ett fenomenografiskt analysverktyg. Utfallsrummet av denna studie diskuteras utifrån de tre kategorierna ”kropp och knopp”, ”samstämmighet” och ”prioritering”. Dessa kategorier utgör de tre största påverkanseffekterna för hur det hälsofrämjande arbetet bedrivs samt lärarnas resonemang kring det. Samtliga pedagoger är positivt inställda till en integrering av fysisk aktivitet i matematikundervisningen, samtidigt som alla har en vag uppfattning om hur den kan stödja matematikens olika specifika delar.Nyckelord: Fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbete, integrering, matematikundervisning.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ska enligt Skolverket (2011) bedrivas av all personal som arbetar i verksamheten, varför ett samarbete mellan elevhälsans personal och övrig personal är av stor betydelse. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är helhetsbilden otroligt viktig, eftersom det ingår i uppdraget att kartlägga och genomföra utvecklingsarbete av skolans verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. En del av specialpedagogens uppdrag är att vara en samtalspartner till lärare och motivera till reflektion kring den egna professionen. Det är då specialpedagogens uppgift att utifrån systemteoretiskt förhållningssätt och relationellt perspektiv vara med och utveckla verksamheten och lärmiljöer så att undervisningen blir tillgänglig för alla elever.Studiens resultat visar att goda relationer mellan lärare/elever/vårdnadshavare är det som anses som den allra viktigaste faktorn i ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ett nära samarbete mellan elevhälsan och lärare är något som efterfrågas från båda håll, men hur samarbetet bör se ut skiljer sig åt mellan yrkeskategorierna. Det framkommer även att det finns olika syn på hur viktigt uppföljning och utvärdering av verksamheten är i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Ekström Gustavsson, Kristoffer (2018). Uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete hos lärare i ett arbetslag. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidrag: forskning kring elevhälsa, förebyggande och hälsofrämjande arbete är begränsad och fokuserar EHT:s arbete på organisationsnivå. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet är en del av skolans dubbla uppdrag och ska genomsyra hela verksamheten (SFS 2010:800). Därför är det intressant att undersöka lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete. Syfte och frågeställningar:Syftet med den här studien är att undersöka hur ett antal lärare inom ett arbetslag uppfattar vad hälsofrämjande och förebyggande arbete innebär.Studien definierar följande frågeställningar:1.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar hälsofrämjande?2.Hur beskriver ett antal lärare inom ett arbetslag hur de arbetar förebyggande?3.Hur kan lärarnas uppfattningar om förebyggande och hälsofrämjande arbete tolkas utifrån Antonovskys teorier kring känsla av sammanhang?Teori: studien lutar sig mot Antonovskys (2005) teorier kring känsla av sammanhang, KASAM för att relatera tolkningen av lärarnas uppfattningar och deras beskrivningar av hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande till ett större sammanhang. Vidare presenteras forskning kring hälsofrämjande och förebyggande arbete inom skolan.Metod: det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem olika lärare i ett och samma arbetslag på en grundskola. Den insamlade empirin har sedan bearbetas och tolkats med en fenomenografisk ansats och sammanställs i sk. beskrivningskategorier. Beskrivningskategorierna analyseras därefter utifrån fr. a. Antonovskys KASAM. Resultat: studiens resultat beskriver två kategorier av uppfattningar hos lärarna. Kategorin Hälsofrämjande, ärlighet och tillit kännetecknas av en uppfattning av att hälsofrämjande innebär ett ärligt och tillitsfullt förhållningssätt. Kategorin Förebyggande relationer kännetecknas av en uppfattning av att förebyggande arbete innebär att bygga relationer. Resultatet visar också hur lärare beskriver hur de arbetar hälsofrämjande och förebyggande genom empowerment processer och coping strategier vilket skapar känsla av sammanhang. Resultatet indikerar möjligheten att på organisationsnivå planera förebyggande och hälsofrämjande arbete utifrån ett bottom-up perspektiv där lärare kan bli elevhälsans förlängda arm.Specialpedagogiska implikationer: specialpedagogen är en del av elevhälsoteamet (EHT) och ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Samtidigt sker specialpedagogens arbete till stor del i samverkan med lärare i arbetslag i en verksamhet som inte sällan kräver ett reaktivt arbetssätt. Kunskap kring lärares uppfattningar av förebyggande och hälsofrämjande arbete kan stödja specialpedagogen och EHT i arbetet att rikta om fokus på förebyggande arbete från att vara övervägande reaktivt till att bli mer balanserat och proaktivt och hälsofrämjande.