Visionen med studien är att skapa fördjupade kunskaper om specialpedagogers insatser med att arbeta framgångsrikt och hälsofrämjande i utvecklandet av elevhälsoarbetet. Med förankring i studiens empiri och teori kopplat till kriterierna från skollagen (SFS, 2010:800) och skolinspektionen vill jag dessutom visa på ett kunskapsbidrag i den origamiska sambandsteorin.Syftet med studien är att belysa rektorers uppfattningar om elevhälsoorganisationen och deras föreställningar om ett hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete i grundskolans kontext F-6. På vilket sätt påverkar ledarskapet elevhälsans utformning och utveckling?Studien är förankrad i systemteorin för att förstå människors agerande som något som uppstår i interaktion med andra människor. Tidigare forskning belyser ledarskapets betydelse, de förutsättningar som används för att nå en framgångsrik elevhälsoorganisation i samverkan för ett hälsofrämjande och förebyggande arbete i grundskolan presenteras.Genom att människors liv och beteende präglas av tidigare erfarenheter och uppfattningar kan kontexterna upplevas som komplexa där sammanhang ger möjligheter för nya lösningar (Andersson, 1996; Bateson, 2005). Studien relateras också till Antonovskys (2005) KASAM- teori och salutogena tankar där betoningen läggs på det friska hos människan.Under arbetets gång har en tes vuxit fram som visar sambandet mellan systemteori, relationellt perspektiv och salutogent förhållningsätt likt en triangulering där samtliga hörn och sträckor har ett samband med många olika sätt att förhålla sig på helt utan inbördes ordning vilken jag presenterar som den origamiska sambandsteorin.Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Den hermeneutiska ansatsen ger tillgång till respondenternas föreställning och tankar av begreppet elevhälsa och det de vill förmedla inom sin organisation. Studien grundar sig på semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2011).Resultatet av studien visar vikten av ledarskapets betydelse i samverkan med andra i skolans kontext där ett framgångsrikt ledarskap visar tydlighet och engagemang. Ett ledarskap som ger förutsättningar till resursbehov, kontinuerlig uppdatering av framtida forskning och gör reflektioner över förändringsbehov i samverkan vilket underlättar implementering hos övriga aktörer, lärare och andra ansvariga i skolans kontext. Två av tre respondenter påpekade brister av resurser på lokal nivå som får konsekvenser i bristande samsyn av aktörernas uppdrag samt långsiktiga mål av förebyggande och hälsofrämjande elevhälsoarbete.Intressanta implikationer framkommer på organisationsnivå där respondenterna ger olika tankar när det gäller det specialpedagogiska uppdraget. Möjligen skulle en gemensam grundsyn om uppdrag och ansvar inom specialpedagogsutbildningen och rektorsutbildningen kunna vara positivt. Dessutom skulle implikationer rörande rektors ansvar vid åtgärder av enskilda ärenden också vara av intresse att klargöra.

Bakgrund: Att arbeta som sjuksköterska innebär ständiga möten med människorav olika etnisk bakgrund. I sin profession har sjuksköterskan en rad olika lagaroch etiska riktlinjer att följa, vilket kan bli problematiskt att förhålla sig till imöten med patienter som inte talar språket och har en annan kulturell bakgrund.För att kunna ge god omvårdnad och främja hälsa visar tidigare studier på attsjuksköterskan behöver ha ett visst kulturmedvetet tankesätt och kompetens.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter avatt motivera till hälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter. Metod:Empirisk intervjustudie med stöd från en strukturerad intervjuguide med öppnafrågor. Insamlat material analyserades enligt riktlinjer för kvalitativinnehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas uppfattning av hälsofrämjandeåtgärder innefattade livsstilsförändringar och egenvårdsråd. För att kunnamotivera till bättre hälsa var det av vikt att möta patienten och individanpassa,vilket kunde vara problematiskt till icke svensktalande patienter. Ofta förlitade sigsjuksköterskorna mer på information och utbildning till dessa patienter.Problematiken grundade sig i kulturella skillnader gällande förkunskaper ochförväntningar. En annan barriär var språket, och en viktig förutsättning var dåtillgång till kvalificerad tolk. Patienterna upplevdes känna sig utelämnade i detnya landet, vilket kunde leda till frustration och aggressivitet. För att underlättadessa möten ansågs att mer tid och resurser krävs. Slutsats: För att motivera tillhälsofrämjande åtgärder hos icke svensktalande patienter, behöver sjuksköterskantillgång till mer resurser och en ökad kulturell medvetenhet och kompetens. / Background: Working as a nurse means constantly meeting people from differentethnic backgrounds. In this profession, nurses have different laws and ethicalguidelines to follow. This can be problematic when relating to with patients whodo not speak the language and have a different cultural background. In order toprovide good care and promote health, previous studies show that nurses need acertain cultural awareness in their thinking and competence. Aim: The aim of thisstudy is to study nurses’ experiences of motivating and promoting health to non-Swedish speaking patients. Method: Empirical interview study with the supportfrom a structured interview guide with open questions. Result: The nurses’perception of health promotion comprised lifestyle changes and self-care. To beable to motivate the patient to acquire a better health it was of importance toapproach the patient and individualize care. This could be problematic to non-Swedish speaking patients. Nurses more often rely on information and educationwhen dealing with these patients. The problems were based on cultural differencesregarding prior knowledge and expectations. Another barrier was the languagedifferences, and therefore an important asset was having a qualified interpreter.The patients perceived a feeling of being omitted in the new country, which couldlead to frustration and aggressiveness. To facilitate these meetings time andresources are of the essence. Conclusion: To be able to motivate and promotehealth to non-Swedish speaking patients, nurses need more resources, anincreased cultural awareness and cultural competence.

Sweden got a new Education Act in 2010 (SFS 2010:800) which implied that the various professions in the student healthcare were injunctive to work more together and that their work mainly was to be focused on health promoted and preventing efforts. This has been a challenge for many schools. I came in contact with a school that has instituted a way of working that they call EHM, which is short for “ElevHälsoMöten” (student health meetings). I thereby got interested in studying if this could be a successful way of working to get closer to the assignment in the Education Act.The purpose with this study is to examine if principals, special educators’ and teachers interpretation of the assignment of the student healthcare is any different from each other and what they mean is health promoted and preventing healthcare work. The purpose is also to try to distinguish and illustrate factors of success with the organization of EHM and if it is possible to point out capabilities for further development.My ambition with this study is to make a contribution to the school in question so that they can get reconciliation on how far they have gotten in their work, in order to make additional plans for their future development of the school. I also hope that the results will inspire other schools to do changes on their work with student healthcare in order to reach a more health promoted and prevented work with a salutogenic and relational perspective.These are the research questions: Do principal, special educators and teachers have divergent comprehension of the assignment of the student healthcare and are there differences in their defining of prevented and health promoted work? Which positive and negative differences do the different professions (principal, special educators, teachers) experience between previous and present way of working? What factors of success can be identified with the organization by EHM? Are there any capabilities to development with the organization around EHM?Systems theory is used in the thesis as a theoretical framework. The theory supposes that life is consisted by different systems that all influence each other. One individual is included in several systems. In school many different actions take place and different people in different systems meet all through the day. Systems theory will be used in the analysis in purpose to try to get sight on and explain different processes in the various systems in the school that all effect each other.The study is inspired by a phenomenographic approach which has an interest in describing phenomenon in the world such as others regard them and especially the variation between how different people comprehend the same phenomenon. The methods that are used are semi-structured interviews and structured observations. Six informants were interwied (principal, two special educators and three teachers) and two different EHM were observed.The results show that there is a difference between the comprehensions of the assignment of the student health care. The principal and the special educators accentuate the health promoted and prevented work while the teachers expect work directly with the students. They also want more guidance from the special educators. There is also a slight difference in their defining of prevented and health promoted work. The teachers mostly talk about different efforts in their own class and with the parallel class while the principal and the special educators talk more about different efforts on an organizational level. The informants see many positive differences with EHM, for example that they work together, that they are more effective and that they get a better overview. The neg-ative things about EHM are that the special educators have gotten more work than they can handle and that EHM is not often enough. Several factors of success can be identified; it´s easier to work salutogenic together, the structure is very distinct and effective and it enables a systematic work of quality. A few capabilities to development are also presented. There are for example unclarities round the assignment of the student health care. There are also some organizational questions round the cooperation between the special educators and the teachers as well as the cooperation between the teachers in the parallel classes. Last but not least it would also be interesting to let the teachers take a greater part of the pedagogical enquiries as a part of the mutual work with student health care.The shown implications are that it is important to share definitions of assignments and concepts. It also gets clear that there is a confusion round the two examinas “specialpedagog” and “speciallärare” and that their slightly different competences are not utilised.The conclusion is that EHM is a way of working that has great possibilities to increase the cooperation round student healthcare with a salutogenic and relational perspective.

Rektorers höga arbetsbelastning kan påvisas genom svårigheter att finna tid eller resurser för implementering av hälsofrämjande insatser på skolor. Hälsofrämjande insatser för lärares hälsa och utveckling på arbetet, anses vara en väsentlig del av rektorns arbete utifrån arbetsmiljöarbetet. Forskning belyser mer mot elever och lärare och mindre mot hur rektorer arbetar hälsofrämjande. Syftet med studien var att beskriva hur rektorer arbetar med att främja lärarnas utveckling och hälsa. Metoden för studien grundar sig i en hermeneutisk ansats och det metodologiska angreppssättet som användes i analysen var abduktiv ansats i en kvalitativ innehållsanalys. Totalt genomfördes elva semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet påvisar att rektorer arbetar med hälsofrämjande insatser på olika vis i syfte att främja lärarnas hälsa, välbefinnande, utveckling och lärande. Konklusionen är att rektorer ständigt strävar efter att arbeta hälsofrämjande för att lärarna ska må bra och trivas på arbetet, men även för att verksamheten ska uppnå mål och kunna bedrivas vidare.

De senaste åren drabbades världen av en pandemi, nämligen Covid-19. Detta har påverkat organisationer och företag i negativ bemärkelse. Pandemin har skapat utmaningar för chefer att arbeta hälsofrämjande inom organisationer under denna tid. Syftet med studien var att belysa chefers uppfattningar om hur de arbetat hälsofrämjande i sitt ledarskap med att främja hälsa och lärande under Covid19-pandemin. I denna studie har den teoretiska referensramen varit känsla av sammanhang (KASAM) som har sin utgångspunkt ur ett salutogent perspektiv samt teorin om det kollektiva lärandet. Författarna utgick i studien från en hermeneutisk forskningsinriktning med en abduktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där tre kategorier skapades. Resultatet i studien indikerar på att chefer arbetade med fysisk aktivitet, digitala mötesformer och kommunikation i ledarskapet för att främja medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin. Slutsatser i studien var att cheferna har uppfattat att de främjade medarbetarnas hälsa genom fysisk aktivitet då det stärkte medarbetarnas KASAM, även lärandet främjades genom digitala mötesformer samt att kommunikation i ledarskapet främjade medarbetarnas hälsa och lärande under Covid19-pandemin.

No description available.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om specialpedagogers upplevelse av sin roll i elevhälsoteamet och dess uppdrag. Studien vilar på en kvalitativ ansats där empirin samlats in med hjälp av en intervjuguide för att göra semistrukturerade intervjuer.Sju olika specialpedagoger med olika utbildningar i bakgrunden och en gemensam specialpedagogutbildning ingår i studien. Fyra specialpedagoger från grundskolan och tre från gymnasieskolan. Respondenterna är verksamma i olika kommuner i Skåne och arbetar både i kommunala och fristående skolor.Resultatet av studien visar olika inriktningar. Specialpedagogernas helhetsperspektiv ser olika ut då några skiljer på sin roll i elevhälsoteamet från sin roll som specialpedagog. I elevhälsoteamet arbetar de ofta mer hälsofrämjande och förebyggande och övrig tid mest åtgärdande. Andras helhetsperspektiv är att elevhälsoteamets hälsofrämjande och förebyggande arbete är levande hela tiden under arbetet och det som diskuteras på mötena är det som lever vidare i arbetet under veckan, månaden eller läsåret beroende på vad som diskuterats och beslutats. Något som inte alls kommer fram i samtalen med respondenterna är att de ska hålla sig uppdaterade med den senaste forskningen inom specialpedagogik Detta står i examensförordningen (SFS 2017:1111). Vår studies syfte har varit att öka kunskapen kring våra valda specialpedagogers upplevelse av sin roll i elevhälsoteamet och samverkan med de övriga professionerna i elevhälsoteamet utifrån ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Studiens resultat visar att organisatoriska förutsättningar begränsar möjligheten till kommunikation och samverkan mellan elevhälsoteamets professioner. Organisatoriska förutsättningar kring tid, mötesformer och samsyn behöver utvecklas. Studien visar komplexiteten i skolors organisation samt hur det påverkar möjligheterna till kommunikation och samverkan. Trots att studien inte ger ett generaliserbart resultat så bidrar den till inblick i några specialpedagogers upplevelser av sitt arbete i elevhälsoteam. Hos alla våra respondenter finns en stor vilja att arbeta förebyggande och hälsofrämjande, vilket vi ser som en stor fördel i utvecklingsarbetet framåt.

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete.  Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna & Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och analysera. Examensarbetet bidrar med handfasta tips kring hur man systematiskt kan arbeta hälsofrämjande genom att belysa olika metoder och tillvägagångssätt som används i skolans verksamhet. Vidare synliggörs hur elevens egna tankar om sin hälsa tas tillvaro i elevhälsoarbetet och på vilket sätt denna kunskap bidrar till att förbättra elevers psykiska hälsa, samt hur det tvärvetenskapliga perspektivet används och tillämpas i elevhälsans arbete.

Introduktion: Distriktssköterskan har som grund i sitt omvårdnadsarbete att stötta alla personer oberoende av ålder och sjukdomstillstånd. Genom distriktssköterskans hälsofrämjande arbete leder hen personerna till livsstilsförändringar. Genom att arbeta personcentrerat och hälsofrämjande ökar viljan att delta i sin omvårdnad. Ett gott näringstillstånd är betydande för den äldre personens hälsa och liv.  Syfte: Att beskriva distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnadsarbete med näringstillståndet hos äldre personer inom hemsjukvård Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tolv distriktssköterskor inom hemsjukvård med varierande arbetslivserfarenhet intervjuades. Tematisk analys enligt Braun & Clark användes för att analysera data och få fram teman.  Resultat: Under analysen växte två huvudteman och sju underteman fram. Det första temat var Följa personens hälsa - lära känna personen, samarbeta för personens hälsa, påverka personens matvanor och anpassa mat och måltidssituation efter personen.  Det andra huvudtemat var Utmaningar som hindrar personens hälsa - personens vilja och förmåga, sakna utbildning och erfarenhet och verksamhetens bristande resurser.  Konklusion: Distriktssköterskor strävar efter att arbeta personcentrerat med näringstillståndet hos den äldre personen dock hindras detta av bristande resurser, kunskap, erfarenhet och kontinuitet. Det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet handlar inte enbart om personens näringstillstånd utan om hela personens liv.

Bakgrund: Ungdomar kommer vanligen i kontakt med pornografi i tidig ålder.  Det finns en oro att ämnet skapar normer och orealistiska förväntningar, vilket kan inverka på ungdomars sexuella uttryck. Skolsköterskan skall arbeta förebyggande och hälsofrämjande, samt har en viktig roll i arbetet kring sex- och samlevnadsfrågor. Skolsköterskan behöver ge elever information kring sexuell hälsa, för att öka elevers möjligheter att kunna hantera inslag om sexualitet som porträtteras i pornografi och media.  Motiv: Pornografi kan uppfattas som ett svårt ämne att diskutera med elever, och skolsköterskor kan sakna verktyg och förutsättningar för att tillämpa ämnet i sitt hälsofrämjande arbete. Genom att beskriva skolsköterskors uppfattningar att problematisera kring ämnet kan svårigheter och möjligheter identifieras, samt strategier och tydliga riktlinjer utformas. Syfte: Beskriva skolsköterskors uppfattningar om att problematisera kring pornografi i deras hälsofrämjande arbete inom elevhälsan. Metod: En kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta skolsköterskor. Insamlad data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; “Ser ett behov av att ämnet diskuteras”, “Känner en utmaning inför ett komplext ämne” samt “Önskar en ledning som ger stöd”.  Konklusion: Det finns ett tydligt behov av att samtala om pornografi med elever samt en vilja hos skolsköterskor att lyfta ämnet. I dagsläget finns dock begränsade möjligheter, bland annat på grund av organisatoriska faktorer samt okunskap hos skolsköterskan. Organisationens stöd, möjlighet till kompetensutveckling hos skolsköterskan samt fungerande samarbeten med professioner runt eleven är betydelsefulla förutsättningar för att kunna problematisera kring ämnet i det hälsofrämjande arbetet. Resultatets fynd kan användas för att tydliggöra hur ämnet bör adresseras inom skolsköterskors verksamhetsområde.