Antalet äldre personer i befolkningen ökar världen över och Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att möta behoven som kommer med en åldrande befolkning. Uppsökande verksamhet i äldreomsorgen syftar enligt socialtjänstlagen till att främja goda levnadsförhållanden. Genom hälsofrämjande och förebyggande arbete kan kommunen stärka hälsa på individnivå och samtidigt minska skillnader i hälsa på samhällsnivå. I ett fåtal av Sveriges kommuner finns arbetsterapeuter inom den uppsökande verksamheten, de kan med sin kompetens bidra till det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med uppsökande verksamhet i äldreomsorgen. Datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt åtta arbetsterapeuter deltog. Det insamlade materialet analyserades genom latent kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i att följande tre kategorier kunde utläsas; Arbetsterapeutens och teamets styrka i den uppsökande verksamheten, den uppsökande verksamheten bör formas av klientens behov & utvecklingsbehov i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Resultatet visade att arbetsterapeuten tillsammans med andra professioner har en viktig roll i den uppsökande verksamheten. Genom uppsökande verksamhet kan kommunerna arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att uppfylla kraven för god och nära vård.

Social utsatthet bland barn och unga har länge varit ett fenomen som förekommit i samhället och är enligt forskning föränderlig. Studiens syfte var att undersöka hur social utsatthet bland barn och unga i förskola och gymnasiesärskola definieras, förebyggs, upptäcks och hanteras. För att besvara studiens forskningsfrågor användes kvalitativ intervju som metod och respondenterna var verksamma rektorer och specialpedagoger inom förskola och gymnasiesärskola. Resultatet antydde att social utsatthet är svårdefinierat men förekommer på olika sätt och i olika former bland barn och unga i dagens samhälle. Vidare tydliggjordes att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet i förskola och skola kan spela en avgörande roll för barns och ungas hälsa och välbefinnande men att det också finns risk- och framgångsfaktorer vilka är centrala om aktörer inom förskola och skola lyckas med arbetet eller ej.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor kan vara en riskfaktor till att drabbas av sjukdom som kan leda till för tidig död. Hälsofrämjande arbete är en del av sjukdomspreventionen och ingår i distriktssköterskans ansvarsområde. Motiverande samtal (MI) är en metod med personcentrerad teknik. Syfte: Att beskriva motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor.Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Resultat: Analysen av de 11 inkluderade studierna resulterade i två huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är Det motiverande samtalets sammanhang och effekter med underkategorier Förändrade levnadsvanor, Påverkan på blodsocker och blodtryck och Stärker självförmåga. Den andra huvudkategorin är Barriärer och möjligheter för motiverande samtal som hälsofrämjande metod med underkategorier Upplevda hinder och Förutsättningar för givande motiverande samtal.Slutsats: Motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor kunde ha god effekt på flera levnadsvanor. Framför allt god effekt hade MI på fysisk aktivitet, där aktivitetsnivån förbättrades nämnvärt hos de flesta som fick MI. MI kombinerades ibland med andra behandlingsmetoder eller teorier. Det fanns skillnader i hur interventionerna såg ut så som hur många behandlingstillfällen som gavs samt om MI genomfördes i grupp eller individuellt.

Idrottsföreningar har en viktig roll i att främja inkludering och jämlikhet inom idrottsrörelsen. Tidigare forskning visar att det saknas ett inkluderande perspektiv inom idrotten då idrottsrörelsen främst utgår från ett heteronormativt perspektiv. Syftet med denna studie var att belysa hur styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar beskriver och arbetar med att främja inkludering av personer som identifierar sig inom hbtqi. Denna studie utgår från Normkritisk pedagogik och den teori och modell som tillämpats i studien var Hälsopromotion och Cunninghams flernivåmodell. Studiens insamlade empiri bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta olika styrelsemedlemmar inom idrottsföreningar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att styrelsemedlemmarna använder sig av normkritisk pedagogik i form av utbildning som främjar medvetenhet, reflektion kring inkludering, systematiskt kvalitetsarbete, symboliska ställningstaganden och ageranden för att skapa förutsättningar för inkludering av ett hbtqi- perspektiv. Resultaten visade även att heteronormativiteten och inskrivning av personnummer i medlemsregistret upplevdes begränsande i arbetet med att implementera ett hbtqi-perspektiv inom föreningen

Denna intervjustudie fokuserar på att undersöka specialpedagogers och speciallärares resonemang om skolans hälsofrämjande arbete som skolan förväntas leva upp till enligt skollagen (Skollag, 2010). Studiens fokus riktas på det hälsofrämjande arbetet för elever i utsatthet. Elever i utsatthet är en målgrupp som i denna studie avser elever i kunskapsmässiga eller sociala svårigheter, elever som riskerar skolmisslyckande, elever som upplever socialt utanförskap eller elever som lever under missgynnande familjeförhållanden. I det sammanhanget, gällande att skapa likvärdiga villkor för utsatta elevers skolgång, har specialpedagoger och speciallärare en viktig roll. Studiens syfte är att öka förståelsen för hur de yrkesprofessionella som representerar den specialpedagogiska kompetensen inom elevhälsoteamet resonerar kring det hälsofrämjande uppdraget med främjande av hälsa och lärande för elever i utsatthet. Denna studies fokus är avgränsad till det som sker inom skolan och utesluter att studera skolans samverkan med externa aktörer. Specialpedagoger och speciallärare deltog i individuella semistrukturerade intervjuer för att dela med sig av perspektivet på de betydelsefulla och motsägelsefulla aspekterna i det hälsofrämjande arbetet i skolan med särskild tonvikt på förutsättningar inom skolan. Intervjuerna genomfördes med inspiration av fenomenologisk metodansats. Intervjusvaren analyserades genom tematisk analys, där tre teman identifierades. Det första temat handlar om främjande förutsättningar för eleverna där det är centralt att främja elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling samt gott bemötande mot eleverna. Det andra temat handlar om främjande av god dialog mellan skolan och elevers vårdnadshavare där det är centralt att skolan inte bara riktar uppmärksamhet på elevens problemområden utan också lyfter elevens framgångar. Det tredje temat handlar om främjande förutsättningar för lärarna, där det är centralt att främja organisatoriska förutsättningar för att uppnå samsyn, gemenskap och arbetstrivsel i lärarkollegiet samt stödja lärarna i deras undervisningsuppdrag. Dessa teman diskuterades i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang som bidrar till individens bättre upplevelse av hälsa. En slutsats som kan härledas ur denna studies resultat tyder på att främjande faktorer för elevers hälsa och lärande främst handlar om att främja undervisningspraktiker som tillgodoser elevers stödbehov genom inkluderande metoder för att undvika den negativa inverkan som exkluderande stödlösningar har på elevernas mående och sociala utveckling.

Ur pandemin har ett nytt arbetssätt vuxit fram, hybridarbete, detta har kommit att bli det nya arbetssättet för många organisationer. Ordet hybridarbete har använts genom hela studien och definieras av författarna som att företaget ger sina anställda möjligheten att arbeta på valfri plats, delvis i företagets lokaler men likaså hemma eller på annan ort. Denna möjlighet har medfört att nya krav ställs på chefers ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur chefer arbetar med hälsofrämjande insatser och lärande vid hybridarbete. Studiens teoretiska utgångspunkt är hälsopromotion och teorin om lärandets tre dimensioner. Studien har haft en hermeneutisk ansats och den metodologiska utgångspunkten för studien har varit abduktion. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien visade på att chefer beskriver att de arbetar med flera pedagogiska hälsofrämjande insatser vid hybridarbete, vilka är en pedagogisk kommunikation som hälsofrämjande insats, öppet samtalsklimat, olika mötesformer, synliggörande av sina medarbetare, individanpassade åtgärder och ett uppföljningsarbete. Resultatet visade även att cheferna anser att samspel, social interaktion och drivkraft är viktiga faktorer i relation till lärande vid hybridarbete, vilket de aktivt arbetar för att främja genom gemensamma aktivtiter, föreläsningar, temadagar samt möten.

Bakgrund: Allt fler barn i Sverige och världen lever med övervikt eller fetma och det har blivit ett globalt problem. Skolsköterskor har en nyckelroll i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn eftersom de möter alla barn i skolan och erfarenheterna av det hälsofrämjande arbetet hos skolsköterskor varierar. Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskans erfarenhet av hälsofrämjande arbete med barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Metod: En integrativ litteraturöversikt utfördes med induktiv design. Databassökningar gjordes i CINAHL, PubMed, och Psycinfo och resulterade i tio inkluderade artiklar som sedan analyserades, kvalitetsgranskades och sammanställdes. Resultat: Huvudfynden var att det fanns hinder och begränsningar men även möjligheter i det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn. Samarbete mellan skolsköterskan, skola, elever och föräldrar var något som framkom som viktigt i det hälsofrämjande arbete med överviktiga barn. Diskussion: Upplevelser av det hälsofrämjande arbetet med överviktiga barn var en arbetsuppgift som både var svår på grund av enskilda skolsköterskors känslor kring ämnet och hög arbetsbelastning men även på grund av bristande stöd av övrig personal inom skolan. Kollegor var av stor betydelse för att utföra detta hälsofrämjande arbete med överviktiga barn för att det var lättare när de hade kollegornas stöd. Samarbete med elevernas föräldrar var en viktig faktor för att arbetet och förändringarna skulle vara genomförbara. Slutsats: Det finns förändringsarbeten som behöver göras för att skolsköterskor globalt ska få de förutsättningar de behöver för att arbeta hälsofrämjande med överviktiga barn, men även att förstärka de positiva delarna skolsköterskor uttryckt för att göra arbetet mer genomförbart. / <p>2023-05-31</p>

Fetma och övervikt är sjukdomstillstånd som ökar världen över. Med fetma och övervikt ökar risken för flertalet sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar. Fetma och övervikt behandlas främst med energiunderskott där individen själv har stor möjlighet att påverka sin behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att arbeta hälsofrämjande och stärka patienter i sin egenvård. Syftet är att undersöka effekterna av sjuksköterskans roll vid livsstilsförändringar hos patienter som lider av fetma och övervikt. Metoden är en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa data har analyserats. Dataanalysen har gjorts där likheter och skillnader har identifierats för att sedan sorterats in i olika teman. Resultatet delas in i tre huvudteman, “att erbjuda fysiska möten för patienten”, “bedriva patientundervisning” och “stöttning genom digitala hjälpmedel” och sex subteman “att anordna gruppträffar”, “att erbjuda motiverande samtal”, “erbjuda patienten ny kunskap”, “att tillhandahålla en handlingsplan för patienten”, “att tillhandahålla interaktiva webbplatser” och “påminnelser genom sms och e-mail” som visar olika tillvägagångssätt hur sjuksköterskan kan ha en stöttande roll vid livsstilsförändringar för patienter med fetma och övervikt. Tillvägagångssätten inkluderar både fysiska träffar och hur digitala hjälpmedel kan fungera som en hjälp. Diskussionen tar upp huvudfynden som visar att de fysiska träffarna varit mest framträdande där motiverande samtal visat sig haft god effekt på patienternas livsstilsförändringar. Andra vetenskapliga artiklar påvisar liknande resultat där motiverande samtal varit ett framgångsrikt sätt för att inta en stödjande roll. Sammanfattningsvis anses resultatet kunna bidra till livsstilsförändringar med goda resultat som inte kräver stora resurser från vårdens sida.

No description available.

Lysmo, Jesper (2024). Hjälp oss orka – En studie om förebyggande av elevers skolrelaterade stress. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Denna studie förväntas ge ett kunskapsbidrag om hur specialpedagoger kan utveckla sitt arbete inom hälsofrämjande och förebyggande av skolrelaterad stress, baserat på tankar och reflektioner från deltagarna stöttat av forskning.Studien syftar till att bidra med kunskap kring hur specialpedagoger kan arbeta hälsofrämjande och förebyggande för att minska elevers skolrelaterade stress. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver specialpedagogerna sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete med skolrelaterad stress på skolorna? Vilka stöd upplever eleverna att de får inom skolrelaterad stress? På vilka sätt upplever eleverna de kan bli hjälpta med skolrelaterad stress? Det teoretiska ramverket som studien vilar på är Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodellsom tillåter tolkning av olika grader krav i arbetsmiljön och hur kontrollen av kraven kan hanteras med stöd. Studien är en kvalitativ flerfallstudie med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupper som datainsamlingsmetod med två specialpedagoger och fjorton elever som respondenter. Materialet är analyserat utifrån det teoretiska ramverket och innehållsanalys. Ensammanfattning om studiens resultat är att specialpedagogerna ofta arbetar förebyggande med skolrelaterad stress, exempelvis studiestrategier, sociala stödstrukturer samt planering och strukturering. Samtidigt kan en viss skillnad mellan elevernas uppfattning av stöd och dess tillgänglighet kunde samtidigt ses i resultatet. Resultatet visar även på vilket stöd eleverna får och vilka strategier de har för att förebygga stress, exempelvis distans till studierna, coping strategier och uppbyggnad av studiestrategier. Slutligen kan man se utvecklingsförslag ur elevernas synpunkt, exempelvis mer kunskap om studiestrategier dels hos eleverna själva, delskunskap hos lärarna för att kunna stödja eleverna bättre. En implikation som framkommit under studien är specialpedagogens relation till eleverna där närvaron kan vara till stor fördel i elevernas subjektiva situationer. En annan implikation är betydelsen av återkoppling till både lärare och elever. Återkopplingen till lärarna kan fungera som en bro mellan elev-lärarespecialpedagog medan återkoppling till specifikt elever kan bidra till information i syfte att återanpassa insatserna. Slutligen är en implikation att arbete med hälsofrämjande och förebyggande av stress eventuellt kan vara kostsamt, dock komma med fördelar i verktyg till elever kan använda resten av sina liv.