<p><p> </p><p> </p><p> </p></p><p><p><strong><p>Sammanfattning</p></strong><p>Syftet med denna uppsats var att belysa hur fenomenet friskvård på en arbetsplats uppfattas av enskilda individer och vilken betydelse det kan få med avseende på såväl hälsan som välbefinnandet i stort. Utifrån denna fråga ville vi även se om det fanns skillnader i upplevelser av friskvård i de olika yrkeskategorierna från arbetsledning till arbetstagare. Inställningen till friskvård som prevention på en arbetsplats och vardagsmotion för den enskilde individen är individuell. En del människor varken vill eller tror sig kunna utöva friskvård och håller sig friska ändå. Den empiriska undersökningen bygger på kvalitativ metod. Vi har genomfört en intervjuundersökning med sju intervjupersoner från olika yrkeskategorier vilka har bidragit med sina tankar kring friskvården. Vi har använt oss av Antonovsky teori KASAM. Intervjuerna har tolkats enligt hermeneutiska principer. Resultaten visar bland annat att friskvård är betydelsefull på många sätt för medarbetare. Friskvård handlar om så mycket mer än fysisk aktivitet.</p><em><em><p> </p></em><em><p> </p></em><p> </p></em> </p></p>

Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhälsan i Sverige har skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan användas för att minska skillnaderna i hälsa är att arbeta hälsofrämjande på lokal nivå. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur personalen upplever arbetet med det folkhälsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten. Metod: Till denna studie har använts en kvalitativ metod där datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultaten visar på att personalen överlag var positivt inställd till att arbeta med folkhälsoprojektet och till att försöka få in fungerande delar i ordinarie verksamhet. Personalen ser också till övervägande del positivt på den samverkan som finns. De hinder som finns, både på lång och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska. Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hälsa och en positiv syn på att arbeta hälsofrämjande. Det finns förutsättningar för folkhälsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken är en förutsättning för att hälsofrämjande arbete ska lyckas. Förbättrad samverkan kan leda till ännu bättre resultat genom inspiration och en underlättad arbetssituation. Tidsbrist och brist på resurser är det stora hindret för att projektet och en implementering av det ska lyckas. / Introduction: Despite the positive development of the Swedish public health, the difference in health between groups of people has increased since the 1980’s. One strategy that can be used to reduce the disparities in health is local health promotion. Purpose: The aim of the study is to find out how the employees experience working with a health promoting project and the thought that is that parts of the projects could be implemented in the ordinary work. Method: For this study has been used a qualitative approach where data collection occurred through interviews and analyzed using qualitative content analysis. Results: The results show that the employees were mostly in favor of working with public health project and trying to get functioning parts into regular activities. The employees also find existing collaboration as something positive. Organizational issues are the main obstacle, both long term and short term. Conclusion: The employees have got an awareness of health and they have a positive approach to working with health promotion. There is potential for public health project to succeed if we consider each meeting place’s opportunities and needs. Collaboration is seen as positive, which is a prerequisite for health promotion to succeed. Improved collaboration can lead to even better results through inspiration and a facilitated work situation. Lack of time and resources is the main obstacle for the project and the implementation of it to succeed.

The purpose of the study was to find out how Swedbank Insurance view of health characterizes wellness work at the company. It was a qualitative study in which five persons involved in their health and wellness work were interviewed. Their business plan was based generally on the basis of the biomedical approach, but the results proved otherwise. The four categories that were set up after the results were; Health is to feel good physically as well as psychologically, health is the absence of illness, wellness is to do things together in a healthy environment and wellness is to challenge their co-workers with different kinds of challenges.

Bakgrund Distriktssköterskors ansvarsområde innefattar att arbeta hälsofrämjande och förebyggande både på individ- och gruppnivå. För att åstadkomma ett effektivt hälsofrämjande arbete behöver distriktssköterskan kunskap och kompetens inom ett flertal områden. Få studier visar den kompetens distriktssköterskor besitter efter avslutad specialistutbildning och hur kompetensen kommer till användning inom primärvård. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av hälsofrämjande arbete i primärvård. Metod Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utfördes med tio distriktssköterskor som arbetade inom primärvård och hade avslutat sin specialistutbildning inom de senaste fem åren. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ett tema; En utmaning i det dagliga arbetet och fem kategorier framkom. Dessa kategorier var; Att hälsofrämjande arbete är centralt, Att se fram emot att arbeta hälsofrämjande, Att tillämpa sina kunskaper och använda lämpliga metoder, Att hinder finns i hälsofrämjande arbete och Att hälsofrämjande arbete genomsyrar arbetsplatsen. Slutsats Distriktssköterskor är motiverade till att arbeta hälsofrämjande, men det ses som en utmaning. En diskrepans finns mellan utbildningen och det dagliga arbetet. Distriktssköterskor önskar organisatoriska förändringar för det fortsatta hälsofrämjande arbetet.

Syftet med studien är att analysera och beskriva äldre personers (65 +) syn på hälsa och hälsobeteende. Studien avser också att undersöka huruvida kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor styr deras hälsobeteende. Till sist görs jämförelsen om äldre personer (65 +) tänker och agerar på annat sätt än andra vuxna (18 - 64 år) när det gäller hälsa och hälsofrämjande levnadsvanor. Mixad metod har använts för att analysera enkäter och strukturerade intervjuer från studien ”Hälsa och Ansvar”, som utgick från Jönköpings universitet 2011 - 2012. Resultatet visar att möjlighet att fungera i vardagen blir en viktig hälsofaktor för äldre personer men att äldre och andra vuxna inte beskriver hälsa på annat sätt i övrigt. Äldre personer lägger större vikt vid hur de mår än om de har sjukdomar när de bedömer sin hälsa. Det ser inte ut att finnas något samband mellan hur hälsofrämjande levnadsvanor beskrivs och hur kunskapen används i det dagliga livet i någon av åldersgrupperna. Slutsatser: det föreligger en liten skillnad mellan hur äldre och andra vuxna ser på hälsa. Kunskap om hälsofrämjande levnadsvanor ser inte ut att styra hälsobeteende i det dagliga livet. / The purpose of the study is to analyze and describe how elderly people (65+) perceive health and health behaviors. The study also intends to explore whether knowledge about healthy living habits controls their health behaviors. Finally, a comparison is made between how elderly people (65+) think and act as opposed to younger adults (18 - 64 years old) in terms of health and healthy lifestyles. The Mixed Method has been used to analyze the questionnaires and structured interviews from the study "Health and Responsibility" which emanated from the Jönköping University 2011 - 2012. The results show that the ability to function in everyday life becomes an important health factor for elderly people, but elderly and younger adults do not otherwise describe health differently. When assessing their health, the elderly put more emphasis on how they feel than whether they suffer from any diseases.  There does not appear to be any correlation between how healthy lifestyles are described and how the knowledge is used in daily life in any of the age groups. Conclusions: there is a slight difference between how younger and older adults describe health. Knowledge of healthy lifestyles does not seem to control health behavior in daily life.

Studien syftar till att undersöka det åtgärdsprogram, i form av en kompetenstrappa, som Socialnämnden i Umeå kommun satt in på utredningsenhet barn och unga. Detta med anledning till den personalomsättning som under en tid pågått. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre stycken socialsekreterare, två som i dagsläget arbetar på utredningsenheten samt en som har jobbat där tidigare. En intervju har även genomförts med Andreas Lundgren, ordförande för Individ och familjenämnden, Umeå Kommun för att få en heltäckande bild av anledningarna till åtgärdsprogrammet. Intervjuerna är det som stått för den sammanfattade empirin i studien. Materialet har därefter analyserats med hjälp av de teoretiska modeller vi använt oss av, vilka är krav, kontroll och stödmodellen samt ansträngning- och belöningsmodellen. Utifrån empirin kan vi se att socialsekreterarna har en gynnsam inställning till åtgärdsprogrammet. Med tanke på att programmet ännu inte hunnit etablerat sig, finns det fortfarande utvecklingsmöjligheter som personalen själva anser är viktiga.

Syftet med det här arbetet var att undersöka elevhälsopersonalens syn på sitt arbete i elevhälsan. Studiens kvalitativa forskningsansats innebär att empirin har samlats in med hjälp av intervjuer i fokusgrupper.Våra teoretiska utgångspunkter är ramfaktorteorin och KASAM. I syfte att få svar på studiens två frågeställningar,”Vilka faktorer anser elevhälsans personal påverkar möjligheten att arbeta förebyggande och hälsofrämjande?” och “Hur upplever elevhälsans personal sina möten med avseende på innehåll och möjligheter till samverkan?”, har personal ur två elevhälsoteam intervjuats. De två elevhälsoteamens personal representerar ett lokalt elevhälsoteam som finns på en skola och det andra teamet är ett centralt organiserat team som finns representerade på flera olika skolor. Resultatet visar att faktorer som kan påverka elevhälsopersonalens möjligheter till att arbeta förebyggande och hälsofrämjande kan bero på närheten till den skola de arbetar i, tiden som avsetts för elevhälsoarbete och möjligheten till samverkan inom elevhälsan och med skolorna de representerar. Den lokala elevhälsan har prioriterat tid, medvetenhet, kontinuitet och genom detta, menar de, har möjligheten att jobba förebyggande och hälsofrämjande ökat. De anser att känslan av sammanhang uppstår genom att de finns närvarande i det dagliga arbetet, nära skolan. Den lokala elevhälsan framhåller vikten av tydlig mötesstruktur. Vidare menar de att samverkan handlar om att det man gör tillsammans blir synligt. Den centrala elevhälsan menar att det hälsofrämjande och förebyggande arbetet sker hela tiden genom att de avsatt gemensamma mötestider och rutiner på de skolor de representerar. Mötesstrukturen varierar från skola till skola och samverkan, anser de, handlar om gemensam samsyn och förståelse, men att det fungerar olika på olika skolor dels beroende på olika anställningsvillkor. Sammanfattningsvis indikerar studien vikten av goda mötesrutiner och att möjligheten till att utveckla elevhälsoarbetet ges tid och vikten av att samverka för att få en förståelse för det gemensamma elevhälsouppdraget

Föräldrarnas levnadsvanor kan vara avgörande för hur barnets framtida levnadsvanor kommer att se ut och är därför väsentliga ur ett folkhälsoperspektiv.   Syftet med denna studie var att undersöka de värmländska föräldrarnas upplevelse av 3-års teambesök på barnavårdscentralerna (BVC) i Värmland. Teambesöket, där både barnhälsovårdsläkare och barnhälsovårdssjuksköterska träffar föräldrarna tillsammans har som syfte att prata om levnadsvanor med alla föräldrar ur ett hälsofrämjande perspektiv som innebär att utgå från faktorer som bidrar till att främja och bevara hälsan.     För att svara på syftet användes kvalitativ induktiv metod. Urvalet, tio föräldrar, var strategiskt och kompletterades med ett bekvämlighetsurval. Datainsamlingen skedde genom intervjuer som spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys metod. Resultatet från denna studie visar att upplevelsen av 3-års teambesöket på BVC i Värmland skiljer sig åt avseende personalens bemötande. Faktorer som avgjorde upplevelse av ”det goda mötet” berodde inte endast på BVC-personalens tidsbrist utan upplevelsen påverkades också av förhållningssättet, innefattande struktur och arbetssätt på teambesöket. Det var viktigt för en positiv upplevelse att känna att alla blev delaktiga i ett samtal som inte är utpekande och som kan ge möjlighet till reflektion samt bekräftelse på att man som förälder gör rätt.  Det är dessa aspekter som leder till att föräldrarna känner sig stärkta i sitt föräldraskap. Föräldrarna upplevde levnadsvanefrågor som viktiga likaså uppföljningen av BVC samt att tilliten till BVC:s arbete med att övervaka och följa upp barns hälsa var stark.   Mot bakgrund av studiens resultat föreslås åtgärder för att förbättra struktur, samarbete och roller på teambesöket på BVC i Värmland.

This study is a qualitative interview study consisting of twelve semi-structured interviews, conducted in ten different organizations. The purpose of this thesis is to study and shed light on how systematic workplace health promotion is carried out, with the employee survey as a starting point. During 2016, new regulations came into force, clarifying employers’ increased responsibilities for staff’s workplace health situation. The collected data were thematized and subsequently analyzed with a deductive approach. The results suggest that the systematic work generally starts with a situation analysis, often in the form of an employee survey, but that the studied organizations then proceed in very different ways. Common to those engaged in an active workplace health promotion is that the work is structured in an outer and an inner cycle. In the outer cycle, inventory, planning, monitoring and evaluation occur. In the inner cycle practical work is performed, such as employee surveys, feedback of results, focus areas with desired position and workshops, as well as a work plan which is incorporated in the business plan. These two cycles are connected, but are worked at independently of each other.

Syftet med denna studie är att bredda kunskapen om företeelsen dans och hur dans kan påverka människans fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Studien inriktar sig även på att undersöka samt bredda kunskapen gällande dans som ett hälsofrämjande verktyg. Undersökningen av ovanstående utfördes på ett träningscenter i Norrbotten där verksamhetschef och instruktör intervjuades och en enkätundersökning genomfördes på deltagare som valt dans som träningsform. Totalt genomfördes två intervjuer och en enkätundersökning där urvalet bestod av 17 kvinnor. Studiens data samlades in och analyserades därefter utifrån en innehållsanalys. Resultatet visar på att dansen, via fysisk aktivitet, upplevs ha en genomgripande positiv påverkan på den fysiska, sociala och psykiska hälsan hos de medverkande i studien. Den psykiska hälsan har varit den som upplevts har påverkats mest positivt och visat sig i form av lägre stressnivåer, bättre koncentrationsförmåga och förhöjd dansglädje. Den fysiska hälsan uppfattade deltagarna hade större positivt inflytande på konditionen i jämförelse till styrkan och gällande den sociala hälsan rådde det mer delade uppfattningar om exempelvis huruvida dansen höjt självförtroendet eller inte.