Människan tillbringar större delen av sin vakna tid på arbetsplatsen, det är även på den arenan som hälsa och välbefinnande påverkas mest. Ledarens uppgift inom en politisk styrd organisation kräver både effektivitet och lärande, de måste därigenom besitta kunskaper om hur hälsa främjas på arbetsplatsen samt hur resurserna kan användas i arbetet för att nå målen. Syftet med studien var att belysa förvaltningschefers uppfattning om de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv. Den teoretiska referensramen utgår från systemteori, sociokulturellt perspektiv, kollektivt lärande och känsla av sammanhang. Studien har en fenomenografisk samt en konstruktivistisk utgångspunkt med en abduktiv ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer har genomförts i studien och har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i två domäner. Resultatet visade att de pedagogiska villkor som finns kring skapandet av ett hållbart och hälsosamt arbetsliv är variationer i chefernas uppfattningar om interaktion och reflektion i kollektivet, ledarens egenskaper och handlingssätt samt hierarkiska systemnivåer. Slutligen kan samverkan i kollektivet bidra till ett utvidgat lärande där ledarskapet bidrar till att detta möjliggörs. Möjligheterna skapas då att få en ökad hälsomedvetenhet och en känsla av sammanhang hos individerna i kollektivet. Det i sin tur ger individen möjlighet till ett hållbart och hälsosamt arbetsliv.

Det finns ett stort engagemang för att arbeta ideellt i organisationer i Sverige. Människor ger av sin tid och delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter för att skapa gemenskap och en bra tillvaro för andra människor. Det gör att engagemanget blir positivt för både den fysiska och psykiska hälsan hos ideella arbetaren. Studiens syfte var att undersöka hur ledare upplever att arbeta med ungdomar i en ideell organisation och hur detta påverkar ledarnas egen hälsa. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Sex personer som var aktiva inom ungdomsorganisationer valdes genom ett målinriktat urval att delta i studien. Materialet analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att ungdomsledarna engagerar sig för att ha möjlighet att skapa bättre förutsättningar för ungdomar och ge dem en bra tillvaro med vuxna de kan lita på. Genom stöd från kollegor och samarbete mellan organisationer och myndigheter får ungdomsledarna goda förutsättningar för att klara av arbetet. Ungdomsledarna upplever positiva hälsoeffekter av sitt engagemang och en meningsfullhet av arbetet.

Denna studie undersöker om det finns möjligheter att integrera ett hälsofrämjande arbete i litteraturundervisningen genom Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik. Möjligheterna undersöks med en hermeneutisk forskningsansats som metod. Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik studeras utifrån en biblioterapuetisk teoribildning framtagen av Arleen Hynes & Mary Hynes-Berry (2012). Resultatet visar att Langers (2017) modell för boksamtal i en literacypraktik skulle kunna fungera hälsofrämjande och därmed möjliggörs det att tillhandahålla litteraturundervisning i skolan som kan fungera för elevers välbefinnande genom att Langers (2017) modell används. I slutet av studien prövas Langers (2017) didaktiska modell i sin funktion som en hälsofrämjande aktivitet i en exemplarisk närläsning av boken Slutet (2018) skriven av Mats Strandberg.

<p>The aim of this thesis was to study the view on workplace health promotion among leaders in elderly care, to see how their views can influence employee health. The research questions of this study were: How do leaders in elderly care define the term health? What conditions do leaders in elderly care experience that they need to maintain or improve employee health? How do leaders in elderly care experience their role in workplace health promotion?</p><p>The thesis is done with a qualitative approach and is based on six partly structured interviews with leaders of care homes within Stockholm municipality. The results from the interviews were analysed against Aaron Antonovskys theories about the salutogenic model and sense of coherence as well as with previous research. The result from the study showed that the leaders´ had an awareness of the meaning with health promotion, however, they had not reached the stage where they implemented the health promoting thoughts in their actual work with health. Their focus were still on the physical health of the employees and not on the holistic views that Antonovskys theory on the salutogenic model and sense of coherence showed were important for individuals to move towards total health.</p>

<p>Kat är en buske vars blad tuggas och saliven som bildas sväljs, för att uppnå stimulans. Den växer i Yemen, Etiopien och Kenya och smugglas till Sverige från Storbritannien via flyg samt bil. Kat-användandet är utbrett bland somalier i västvärlden och har medfört både hälsomässiga och socioekonomiska konsekvenser. För att förstå hur somalier i Sverige har anpassat sina uppfattningar gällande kat-bruk är syftet i denna uppsats att beskriva varierande uppfattningar om användande av kat hos några somaliska män och kvinnor boende i Sverige. Information samlades och analyserades utifrån en fenomenografisk studie design. Data samlades genom intervjuer.</p><p> </p><p>Resultatet visar att kat-tuggande uppfattas både som en föda och som en drog. Största skälet till att kat brukas uppfattas som att den skapar gemenskap och sysselsättning. Den kat som används i Sverige smugglas vilket uppfattas problematiskt för somalier. Som implikation ska</p><p>hälsofrämjande arbete genomföras utifrån det ekologiska perspektivet. Hälsofrämjande aktiviteter ska riktas på både individ- och familjnivå genom att ge information om kat, skapa sysselsättning samt stödja familjen. På samhälls- och organisations/policynivå är det viktigt</p><p>att öka samarbetet mellan de somaliska föreningar och myndigheten samt att problemet kring kat sätts på agendan och diskuteras på nationell- och internationellnivå.</p><p> </p> / <p>Kat is a plant whose leaves are chewed to produce juice and to be swallowed for its stimulating effect. Kat plant grows in Yemen, Ethiopia and Kenya. It is smuggled from Great Britain to Sweden by plane or car. The use of kat is widely spread among Somalis in western countries. This has led to both health and socioeconomic consequences for the users and their families. In order to understand Somalis’ attitudes regarding kat - the aim of this study was to describe variations of perceptions of the use of kat among Somalian men and women living in Sweden. A phenomenographic design was used to collect and analyze data. Data collected through interviews.</p><p> </p><p>The findings show that chewing kat is perceived both as food and as a drug. The biggest reason for chewing kat is to create a feeling of belonging to a social group and to create activity. Kat being chewed in Sweden is smuggled here, which creates problems for Somalis.</p><p>As an implication of this study health promotion activities, based on the theory of the ecological system, should focus on individual and family level for example by supporting and giving information to families on the issues of kat. Health promoting activities should also focus on community and organization/policy level to increase the cooperation between the</p><p>Somali society and the public authority. Finally, the problem regarding kat should be on the agenda to be discussed both on national and international level.</p> / Har redan gått upp med min uppsats. Vill bara att den blir tillgänglig för de som vill läsa.

<p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Inledning:</p></strong></strong>Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".</p><strong><strong><p>Konklusion:</p></strong><p> </p><p>Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.</p></strong></strong></strong></strong></p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><strong><p>Inledning:</p></strong><p> </p><p>Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.</p><strong><strong><p>Syfte:</p></strong><p> </p><p>Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå.</p><strong><strong><p>Metod:</p></strong><p> </p><p>Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys.</p><strong><strong><p>Resultat:</p></strong><p> </p><p>Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser".</p><strong><strong><p>Konklusion:</p></strong><p> </p><p>Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.</p></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p> / <p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p><strong><p>ABSTRACT</p><strong><p>Introduction:</p></strong><p> </p><p>Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent.</p><strong><strong><p>Aim:</p></strong><p> </p><p>To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level.</p><strong><strong><p>Method:</p></strong><p> </p><p>The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach.</p><strong><strong><p>Results:</p></strong><p> </p><p>Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations".</p><strong><strong><p>Conclusion:</p></strong><p> </p><p>To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.</p></strong></strong></strong></strong></strong></p><p> </p>

<p>Då människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha en frisk och välmående personal. Fokus ligger då oftast på företagets behållning av hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var därför att beskriva hur anställda upplevde hälsofrämjande arbete på sin arbetsplats. Kvalitativa intervjuer genomfördes med samtliga anställda på ett litet företag. Intervjuerna spelades in på band varefter de transkriberades och tolkades. Resultatet delades in i tre olika kategorier; <em>uppskattning från ledningen, gemenskap med arbetskollegerna </em>och<em> individuell motivation.</em> <em>Uppskattning</em> vilken de anställda upplevde genom att ledningen var lyhörd, brydde sig om och fick dem att känna sig bekräftade. <em>Gemenskap</em> till kollegor vilken kunde upplevas genom att de kände samhörighet. För vissa var det betydelsefullt medan andra inte brydde sig om det. Att som individ känna <em>motivation</em> för de hälsoförmåner som fanns på företaget visade sig vara viktigt. Det var egentligen inte de anordnade aktiviteterna som var det viktiga för informanterna, utan att få känna sig delaktig, inkluderad och sedd på arbetsplatsen. Upplever de anställda sig uppskattade inom företaget och att de har en bra sammanhållning främjar detta i sin tur individens upplevda hälsa.</p> / <p>The workplace has become an important platform for health promotion since people spend a big part of their life at work. Studies have shown how important it is for employers to have an understanding of the health and wellbeing of their staff. Yet most of the focus is still on the benefits for the employer. The aim of the study was to describe the employee’s experiences of their workplace health promotion. Qualitative interviews were implemented on all employees at a small company. All interviews were recorded, transcribed, interpreted and have been divided into three different categories; <em>The sense of value</em> that employees experienced when employers were good listeners, showed that they cared and made the employees feel important. The spirit of <em>fellowship</em> to colleagues could be experienced as very important to some and others didn´t care at all. To feel individual <em>motivation </em>for health promotion at the workplace was important. It showed that it wasn´t the actual method that was the most important part but to feel involved, included and to be seen at the workplace. The employees experience that they have a big participation in the company and that the solidarity is good which promote the individuals health experience.</p>

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>

<p>Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens.</p> / <p>The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.</p>

No description available.