Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant. Utskrifterna lästes och strukturerades m h a meningskoncentrering. Texten delades in i avsnitt vilka benämndes med en mening som utgjorde ett koncentrat av innehållet i det aktuella avsnittet. Relevanta koncentrat sorterades i sin tur in under övergripande enheter vilka var relaterade till studiens syfte och frågeställningar. Resultat Följande framgångsfaktorer för lyckade friskvårdssatsningar angavs av informanterna: förankring i företagets ledning, förankring hos deltagarna, eget engagemang, planering och förberedelser, coachning till deltagarna, bemötandet av individen, att satsningen sker på arbetstid, att arbeta med konkreta mätvärden, uppföljning, anpassa åtgärder och handlingsplaner, tillgänglighet till träningslokal samt att arbeta långsiktigt. Uppläggen var vanligen hälsotest på individnivå, aktiviteter och uppföljande hälsotest efter tid. Effekter var fysiska och psykiska förbättringar hos deltagarna och i tre fall lägre korttidssjukskrivningar. Slutsats Ett antal specifika faktorer för det lyckade friskvårdsarbetet kunde anges av informanterna (se ovan). Vanligaste upplägget var hälsotest på individnivå som följdes upp efter ca 6 mån. Friskvårdssatsningarna ledde till positiva effekter för och reaktioner från deltagarna. I tre av satsningarna lyckades även korttidssjukfrånvaron sänkas och pengar sparas åt arbetsgivaren.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens. / The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa? Metod Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram. Resultat Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske. Slutsats Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.

The aim was to gain knowledge of young people's physical status and physical activity, and to further the understanding of the role of school physical education in a salutogenic public health perspective. Two studies were performed in southern Sweden. Study 1 was performed in 1996 among 301 adolescents aged 16-19 in upper secondary school. It comprised three parts: a questionnaire, seven physical tests, anthropometrical measures and information on every student's grades. Study 2, with a longitudinal design and annual measurements, was performed in 2000-2003 (n=205- 275) among children aged 6-12 in two primary schools, one intervention school with expanded physical education lessons, and one norm school which followed the stipulated curricular time. The study comprised a questionnaire, eleven physical tests and anthropometrical measures. In Study 1, students in practical education for occupations such as industrial and building workers, mechanics, assistant nurses and hairdressers, all of which are occupations involving physical effort, had lower physical capacity than students in theoretical education among both boys and girls. A correlation was found between physical capacity and grades. An interrelation between Sense of Coherence (SOC) and attitudes to physical education was found, indicating that past experiences of physical activity and physical education could contribute to the development of SOC, and actual levels of SOC could influence the persistent attitudes to physical education and be important for lifelong physical activity. Study 2 showed high self perceived competence in physical education among children to be associated with high physical performance, male gender, low age, living with both parents, high self perceived physical fitness and enjoying physical education. Children who followed an expanded physical education programme during the three-year follow up showed positive changes in physical performance compared to children in the norm school. The number of children with increasing body mass index (BMI) rose in both schools, but a lower increase in BMI could be seen in the intervention school. In both Study 1 and 2, the highest physical capacity was found among children and adolescents who reported a high level of physical activity in leisure time. This thesis shows it is possible to achieve improvement in physical status among young people with an increase of physical education lessons in school. Differences in physical capacity between prospective blue-collar and white-collar workers already in adolescence during education emphasize the need for early interventions to increase physical activity and capacity in young people. Physical education in the school setting could be seen as an important arena for improving physical capacity, positive self-perceptions and positive attitudes to physical activity, which could be important for public health. / Diss. Lund : Lunds universitet, 2006 S. 1-76: sammanfattning, s. 77-126: 4 uppsatser

En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen. Vidare ville man öka de anställdas medvetenhet för att på så sätt skapa en möjlighet för dem att påverka sin egen livsstil. Projektet är nu i sitt slutskede och en redovisning av dessa hoppfulla mål skall göras.   Syftet vi har med denna uppsats är att undersöka om Hälsovågens specifika målsättning gällande den fysiska och psykosociala hälsan blivit förbättrad samt om de anställdas hälsomedvetenhet ökat. Vidare var ett delsyfte att studera vilken roll hälsocoacherna haft för individerna som deltagit i projektet Hälsovågen.   Vi har tagit stöd i en tidigare undersökning gällande hur hälsocoacher arbetar. Där intervjuer genomfördes vid en skola, länets friskvårds organisation samt Karlstad universitets samarbetspartner, Karlstads Medicinska Tränings Institut (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). I nuvarande undersökning genomförde vi en intervju med en av de ledande för projektet vid KMTI. Vi tog del av Hälsovågens datainsamling som var gjord i form av två enkäter. Den första skickades ut 2005 och den andra, sen höst 2007.     Det vi kom fram till i vår tidigare undersökning är att hälsocoacher arbetar på liknande sätt trots skilda miljöer. De arbetar utifrån vart individen i livet. Samtliga tar stöd i forskningsbaserad kunskap och bygger vidare med personliga erfarenheter. De finns som ett stöd för kunderna och försöker förmedla kunskaper på ett pedagogiskt sätt.   Resultaten inom projektet Hälsovågen tyder på att de anställda numer tänker på sin hälsa oftare och är mer aktiva på sin fritid. Tendensen pekar mot att upplevelsen av det allmänna hälsotillståndet har ökat. Långtidssjukskrivningarna har minskat med närmare 60 % och vad som upplevs, har en ökad hälsomedvetenhet bildats. Dock kan inga säkerställda svar ges på grund av bland annat stort bortfall. För att tydliggöra vissa delresultat genomfördes även en bortfallsanalys och en innehållsanalys. / You can find a healthcoach working in several arenas in the society. Some examples are companies, schools, and training faculties and so on. They are using different working methods when meeting people, but most of the time the work is about helping people with healthprevention and healthpromotion after the individual's lifesituation. "Healthwave - sense of balance in the daily life" is a project which purpose is to strengthen the healthcare at Karlstads University. The project started in spring 2005 and the purpose was to improve the physical and psychosocial health among the employees and through that, decrease the sickness rate. Further on, the projects intentions were to increase the workers health-awareness to create an opportunity for them to affect there lifestyle. The project is now in the final act and an annual report of the project is a pressing issue.   Our purpose with this essay is to investigate if the Healthwave mainly purpose involving the physical and psychosocial health been improved and if the employees health-awareness has increased. We have also chosen to investigate which role the healthcoaches had for the involved workforce in the project "Healthwave".   We have taken part of a previous investigation that involves how healthcoaches can work. There intervjues were carried out at school, the county's healthcare organization and Karlstads university's cooperative partner, Karlstads Medical Training Faculty (KMTI), (Aristidou & Häljeskog, 2008). In addition to this we also did one more interview with the one who has the managing position for the project at KMTI. We used information from Healthwaves two questionnaires. The first one was created 2005 and the second 2007.     The results were showing that healthcoaches are using similar working methods even if the are on different arenas. They are working after every individuals life situation. Knowledge based fact is what they all are using in there work and this combined with there experience creates the working method. They are there as a support for the customers and are trying to express knowledge in an empowering way.   The results are showing that the employees at Karlstads University are presumably thinking on there health more often and are more active on their sparetime. The development shows that the experience of a general healthcondition has improved. The long during sickness rate has decreased with about 60 % and what it seems, a higher health-awareness had been real.  However we can't give any reliable results because of the anonymity and big losses of the questionnaires. We made a fall off analysis and a contet analysis to make our results more reliable.

SAMMANFATTNING Inledning: Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.                               Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.                                 SAMMANFATTNING Inledning:   Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning. Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden. / ABSTRACT Introduction:   Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent. Aim:   To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level. Method:   The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach. Results:   Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations". Conclusion:   To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.

Syfte: Vi har valt att studera hur elever uppfattar delaktighet och inflytande i ett hälsofrämjande arbete. För att belysa detta tydligare har vi valt att arbeta utifrån två frågeställningar:  På vilket sätt uppfattar elever att de är delaktiga i hälsofrämjande skola?  Hur uppfattar elever deras inflytande i hälsofrämjande skola? Metod: Vår studie bygger på kvalitativa intervjuer i form av fokusgrupper. Vi anser att metoden är den mest brukbara för oss då vi är ute efter elevers uppfattningar. Vi har sammanlagt haft sex stycken fokusgruppsintervjuer med sju deltagare i varje grupp. Eleverna som deltog var från årskurs 7 och 9. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats vid analys av vårt empiriska material som går ut på att dela in materialet i kategorier. Resultat: Vi anser att vi har lyckats få en bild av hur den undersökta elevgruppen uppfattar delaktighet och inflytande. De kategorier som genom analys successivt trätt fram är följande:  Direktinflytande på individnivå – Uppfattningarna i denna kategori rör inflytande som rör en elev eller några i dennes närhet.  Aktiv delaktighet som förutsättning för elevinflytande – Denna kategori innefattar uppfattningar om olika sätt att påverka med förutsättning att eleverna är delaktiga på ett aktivt sätt.  Hierarki som begränsning för elevinflytande – I denna kategori ryms uppfattningar om hur den hierarkiska ordningen som råder på skolan begränsar elevinflytande.  Elevers uppfattning om delaktighet i mindre skala – Uppfattningar i denna kategori rör delaktighet i den form då elever exempelvis samarbetar och löser problem med förutsättning att alla är delaktiga.  Insatser för att främja delaktighet och inflytande i skolan – Denna kategori innefattar de insatser som vi tolkat främjar delaktighet och inflytande i skolan.

Syfte och frågeställningar Syftet med vår studie var att undersöka arbetsmetoden hälsoombud/hälsoinspiratörer för att se hur den tillämpades på två olika avdelningar inom samma företag, samt att ta reda på om medarbetarna var medvetna om att det fanns ett hälsofrämjande arbete på deras arbetsplats och vad detta innebar. Våra frågeställningar var: -         Hur är arbetsmetoden hälsoombud och hälsoinspiratörer i det hälsofrämjande arbetet utformad på detta företag? -         Når det hälsofrämjande arbetet ut till medarbetarna och i sådant fall hur?   Metod Vi undersökte två hälso- och arbetsmiljökommittéer, vilka vi kom i kontakt med genom företagshälsovården som samarbetar med företaget. Personliga intervjuer gjordes med två hälsoombud från dessa kommittéer och därtill fem hälsoinspiratörer. Vi skickade även enkäter till medarbetarna för att få svar på om det hälsofrämjande arbetet når ut.   Resultat Trots att företaget hade strukturer för hälsoarbetet som gällde för hela företaget visade våra resultat att avdelningarna skiljde sig åt. Faktorer som visade sig viktiga för ett framgångsrikt hälsoarbete var bl.a. utbildning, stöd från företagshälsovård och närmaste chef, tydliga riktlinjer i organisationen för hur arbetet skulle bedrivas, samt kommunikation i alla riktningar. Av resultaten från enkäterna kunde vi konstatera att en stor del av medarbetarna hade dålig eller ingen kännedom om företagets hälsoarbete och därmed hälsoinspiratörernas arbete på den egna avdelningen. Resultaten skiljde sig dock åt mellan avdelningarna, då medarbetarna på den ena avdelningen hade större insyn i hälsoarbetet.   Slutsats Arbetsmetoden med hälsoombud och hälsoinspiratörer är ett bra sätt att arbeta hälsofrämjande på en arbetsplats, då man effektivt når alla medarbetare. En förutsättning för detta är dock att arbetet är bra strukturerat och att det finns ansvariga personer på arbetsplatsen som är insatta och engagerade. En annan viktig faktor är att det finns en väl fungerande kommunikation inom organisationen.

Studiens syfte är att få en inblick i Gävles kommunala skolors trygghets- och likabehandlingsplaner, några rektorers definition av trygghet och likabehandling, samt lärarnas/pedagogernas främjande insatser för elevers psykiska hälsa i grundskolans tidigare år. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med tre rektorer på Gävles kommunala skolor för att få en ökad inblick i respektive trygghets- och likabehandlingsplan. Dessutom gjordes en enkätundersökning bland lärare/pedagoger i grundskolans tidigare år på de berörda skolorna. Det visade sig att rektorernas syn på trygghet skiljde sig åt, medan de hade en gemensam syn på likabehandling. Lärarna/pedagogerna gav en oenig bild av det främjande arbetet för barnens psykiska hälsa. De framhöll olika faktorer som viktiga i trygghetsarbetet kring barnen och medan några ansåg att det fanns mycket som kunde förbättras tyckte andra att allt redan var bra. Dessa skillnader i synsätt fanns även inom de enskilda skolorna.