Introduktion: Stressrelaterade besvär är ett stort folkhälsoproblem globalt samt är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Mental ohälsa så som depression, ångestsyndrom, och stressrelaterade sjukdomar är de mest vanliga anledningarna till långtidssjukskrivningar bland både män som kvinnor. För att uppnå välmående i vardagen när man lever med stressrelaterad sjukdom krävs möjligheter till att få vara villkorslöst närvarande. Naturvistelse kan ge ett sådant villkorslöst närvarande samt främja välbefinnande i vardagen. De vanligaste orsakerna till stressrelaterad sjukdom är hög arbetsbelastning eller känslomässiga krav på arbetet, men stressfaktorer i det privata livet kan också vara en bidragande faktor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka samband och effekter av hur natur och grönområden kan användas som en hälsopromotiv metod för stressreducering hos populationen i Sverige. Metod: Litteraturöversikt där kvantitativa studier valdes från databaserna PubMed, Web of Science och Scopus. Totalt granskades och inkluderades tio studier. Resultaten presenteras organiserade under lämpliga teman och underrubriker. Resultat: Flera lovande resultat kunde avläsas i åtta av de tio studier som undersökte sambandet eller effekter mellan stressreducering eller mental hälsa och variationen av olika naturmiljöer så som närhet till grönområden, trädgård eller natur och vatten. Två artiklar visade inget signifikant resultat men uppmätte en signifikant minskad risk för kvinnor att drabbas av psykisk ohälsa vid uppföljning. Resultaten indikerar positiva effekter vid användandet av natur samt tillgång till grönområden som stressreducering, där även positiva effekter på den mentala hälsan har påträffats. Slutsats: Natur och grönområden kan till viss del ha positiva effekter på den mentala hälsan, stressreducering, ökad återgång till arbetet, samt förkortade sjukskrivningar hos populationen i Sverige. Natur- och skogsinterventioner samt natur på recept kan med fördel användas av både sjukskrivna och icke-sjukskrivna individer. Nyttjandet av natur och grönområden är ett kostnadseffektivt sätt att arbeta hälsopromotivt. Vidare forskning på friska individer samt fler RCT-studier anses nödvändigt inom området för ökad kunskap. / Introduction: Stress-related disorders are a significant public health issue globally and the most common cause of sick leave in Sweden. Mental health issues such as depression, anxiety disorders, and stress-related illnesses are the primary reasons for long-term sick leave among both men and women. Achieving well-being in daily life when living with stress-related illness requires opportunities to be unconditionally present. Being in nature can provide such unconditional presence and promote everyday well-being. The most common causes of stress-related illness are high workload or emotional demands at work, but stressors in private life can also be contributing factors. Aim: The purpose of this literature review is to investigate the correlations and effects of how nature and green spaces can be used as a health-promoting method for stress reduction among the population in Sweden. Method: A literature review where quantitative studies were selected from the databases PubMed, Web of Science, and Scopus, of which ten studies were reviewed and included. The results are presented in suitable themes through subheadings. Results: Several promising results were observed in eight out of the ten studies that examined the relationship or effects between stress reduction or mental health and the variety of different natural environments, such as proximity to green spaces, gardens, or nature and water. Two articles showed no significant results but measured a significantly reduced risk for women to suffer from mental illness at follow-up. The results indicate positive effects of using nature and access to green spaces for stress reduction, where positive effects on mental health were also found. Conclusion: Nature and green spaces can partially have positive effects on mental health, stress reduction, increased return to work, and shortened sick leave among the population in Sweden. Nature and forest interventions, as well as nature prescriptions, can be beneficially used by both sick-listed and non-sick-listed individuals. Utilizing nature and green spaces is a cost-effective way to work in health promotion. Further research on healthy individuals and more RCT studies are deemed necessary in the field for increased knowledge.

Bakgrund: Arbetsmarknaden har förändrats och statistiken över sjukskrivningar på grund av psykisk sjukdom ökar. För att anställda ska hålla sig friska kan hälsopromotion på arbetsplatsen användas som strategi med arbetsmiljön som en stödjande miljö för hälsan. Hälsoinspiratörer finns inom både privat och offentlig sektor och arbetar för att inspirera till en hälsofrämjande arbetsmiljö. Syftet med studien är att skapa en fördjupad förståelse för hur hälsoinspiratörer inom kommunala verksamheter arbetar med hälsa på arbetsplatsen, vad som motiverar dem till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen och undersöka hur deras hälsoarbete kan utvecklas. Metoden som används i studien är kvalitativa metoder och sex semistrukturerade intervjuer med hälsoinspiratörer har genomförts. Sedan har materialet transkriberats och analyserats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att hälsoinspiratörer arbetar både med den fysiska- och den psykosociala arbetsmiljön. Vad som motiverar hälsoinspiratörerna till att arbeta med hälsa på arbetsplatsen visar resultatet är att de har ett personligt intresse för hälsa och välbefinnande samt att de upplever hälsoarbetet som meningsfullt för dem. Konklusionen är att hälsoarbete som riktar sig mot den psykosociala arbetsmiljön stärker det sociala klimatet på arbetsplatsen och motiverar både anställda i sina arbetsuppgifter och hälsoinspiratören i sitt hälsoarbete. Ett promotivt hälsoarbete riktat mot en god psykosocial arbetsmiljö kan ses som ett processarbete som inte har en början och inget slut, som ständigt bör utvärderas för att utvecklas.   Background: With a developed market on the working field the conditions is also changing with the development. The statistics tells that sick leave because of psychological illness is increasing and a strategi to keeping employees healthy the organizations can use health promotion as a strategy and the working environment can function as an environment that supports and enhances health. A health motivator is an employee whose job is to inspire to a health supporting working environment. The Aim is to create an understanding for how the health motivator in municipal organizations is working with workplace health promotion, what is motivating them in their inspire assignment and look into how their workplace health promoting can devolop. Method: A qualitative method has been used where six semistuctured interviews with health motivators have been done and transcribed. Thereafter analysed with a content analysis, where the data material was organized, coded and abstracted.  Results: The results shows that health motivators workplace health promotion includes both the physical and the psychologial working environment. And that health motivators inspires a motivation in their assignment for a personal interest in health and wellbeing and find the promotion meaningful for them. Conclusion: Health promoting oriented to the psychosocial work environment reinforces the social climate at the workplace and motivate both employees and health motivators in their work. Health enhancing workplace health promotion unto a good psychosocial work environment can be seen as a process of work that does not have a beginning and no end, which should be continuously evaluated to evolve.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa arbetar med ämnet hälsa samt hur hälsomålen uppfylls. Frågeställningar Hur lyder idrott och hälsolärarens egna definition av hälsa? Hur arbetar lärare i ämnet idrott och hälsa med att uppfylla hälsomålen som finns uppsatta? Hur bedömer lärare i ämnet idrott och hälsa inom området hälsa i ämnet idrott och hälsa? Vad anser lärare i ämnet idrott och hälsa vara optimal didaktik i ämnet idrott och hälsa? Metod Fyra verksamma lärare intervjuades. Två undervisar i Stockholms innerstad och två undervisar i två närförorter till Stockholm. Resultat Samtliga lärare definierar hälsa som en känsla av välbefinnande inom det biologiska samt i det holistiska området. De fyra intervjuade lärarna arbetar med ämnet på ett sätt som sträcker sig utanför den traditionella undervisningen och bedömer elever i idrott och hälsa genom diskussioner, teoretiska och praktiska prov, men även utefter magkänsla. Slutsats De intervjuade lärarna anser att de behöver en tydlig hälsodefinition för att kunna undervisa i ämnet hälsa men även för att kunna bedöma eleven i ämnet. Ämnet hälsa i idrott och hälsa behöver få mer utrymme i form av tid för att kunna matcha samhällets krav på skolan samt att lärare i idrott och hälsa får en tydlig didaktik samt bedömningsstöd inom ämnet så att eleverna kan nå de mål som krävs. / Abstract Aim and question The study aims to examine how physical education (PE) teachers teach health in school and how they assess health. What is the physical education and health teachers own definition of health? How does the teacher in physical education work to meet health targets? How does the physical educator judge health in the subject physical education? What do teachers in physical education thin is the optimal didactics of physical education? Method Four active PE teachers were interviewed. Two who taught in the inner city and two who taught in two suburbs of Stockholm. Results All teachers define health as a feeling of well-being in the biological and in the holistic field. The four interviewed teachers worked with physical education in ways that was beyond the traditional teaching and assessed the topic through discussion, theoretical and practical examinations, but also with their gut feeling. Conclusions The interviewed teachers believe that they need a clear definition of health to be able to teach the subject health but also to assess the pupil in the subject. The subject health in physical education need to have more space in the form of time to match the demands the school have from society, however, it requires a clearer didactics of the subject and an assessment support so that students can achieve the required goals.

Sammanfattning Bakgrund: Att drabbas av hjärt-eller hjärnsjukdomar i en ålder av 30 till 49 kan förändra livet radikalt. Tillvaron kan upplevas som kaotiskt, stressande och utmanande. Livet efter sjukdomen kan skapa fysiska och psykiska följdsjukdomar som behöver vårdas. Mål utifrån egna värderingarna och upplevd kompetens motiverar till handling. Det behövs olika former av stöd i syfte att finna livet begripligt, hanterbart och meningsfullt. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur personer som drabbats av hjärt-och hjärnsjukdomar i en ålder av 30 till 49 upplever sin sjukdomshistoria och rehabilitering. Metod: För studien valdes en kvalitativ design där intervjuer genomfördes med åtta personer, både män och kvinnor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom från analysen: Faktorer på individnivå (1) som innehåller underkategorierna ”health literacy” och ”livsvärderingar”; Stöd från omgivningen (2) som innehåller ”omsorg”, ”coacha” och ”professionell vård”; Leva i ny verklighet (3) som innehåller ”stress och hjärntrött”, ”identitet”, ”känslor och tankar som vägledande” och ”återgång till arbetet”. Ett tema steg fram ur intervjustudierna, ” Kroppsliga- och själsliga symtom behöver vårdas, så positiv energi kan frigöras till meningsfulla aktiviteter”. Kategorierna visar på viktiga hinder och möjligheter som påverkar ett hälsofrämjande rehabiliteringsarbete. Slutsats: Det behövs kunskap och ett coachande stöd i rehabiliteringen utifrån individens unika livssituation i syfte att uppleva större egenmakt och ökad upplevd hälsa. Den professionella rådgivaren behöver ha en bred kunskap, främja empowerment och inneha ett holistiskt hälsoperspektiv. Studien visar att ytterligare forskning om professionellt stöd är värdefullt både ur samhälls- och individperspektiv. Nyckelord: Coping, Empowerment, Hälsopromotion, Kris, Känsla av sammanhang / Abstract Background: To suffer from heart or brain diseases at the age of 30 to 49 can create an existential life crisis. Existence is experienced as chaotic, stressful and challenging.Life after the disease can create physical and mental complications that need to be treated. Objectives based on own values and perceived skills motivate action. People need different kind of support in order to find life comprehensible, manageable and meaningful. Aim: The aim of this study was to explore how people at the age of 30 to 49 have experienced their medical history and rehabilitation. Method: For the study, a qualitative design was chosen in which interviews were conducted with eight people, both men and women. The data collection consisted of semistructured interviews and was analyzed using qualitative content analysis. Results: Three categories emerged from the analysis: Individual-level factors (1) containing the subcategories 'health literacy' and 'life values'; Support from the environment (2) containing "care", "coach" and "professional care"; Live in new reality (3) containing "stress and brain fatigue", "identity", "feelings and thoughts as guiding" and "return to work". One theme emerged from the interviews, "Bodily and mental symptoms need to be looked after so that positive energy can be released into meaningful activities." The categories show important obstacles and opportunities that affect health-promoting rehabilitation work. Conclusion: There is a need for knowledge and coaching support in rehabilitation based on the individual's unique life situation in order to experience greater empowerment and increased health. The professional adviser needs a holistic approach towards health care and rehabilitation. The findings shows that further research about professional support is valuable both from a societal and individual perspective. Keywords Coping, Crisis, Empowerment, Health promotion, Sense of coherence

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka hur hälsoarbetet såg ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Forskarna formulerade två frågeställningar; Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv? Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor? Metod. Studiens material samlades genom intervjuer som följdes av en semistrukturerad intervjuguide. Två rektorer, en hälsopedagog och en medarbetare från Stockholms stads projekt "Spring i benen" deltog. De semistrukturerade intervjuerna hölls av båda forskarna i studien och innehöll frågor rörande hälsoarbetet på deras arbetsplatser. Svaren från intervjuerna transkriberades ordagrant av forskarna och därefter formulerades en innehållsanalys för att identifiera teman. Resultat. Av resultatet visades skillnader i arbetet. Den ena skolan hade ett preventivt och främjande hälsoarbete inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kunskapsspridande om hälsosamma kostvanor och den andra skolan hade inte kommit lika långt. Till skillnad från den andra skolan hade den en tydlig hälsoprofil och en anställd hälsopedagog som arbetade dagligen med föregående sysslor. Samtliga hade en medvetenhet om den senaste forskningen om vilka negativa effekter som kan uppstå vid fysisk inaktivitet och sämre kostvanor. Det som framkom var orsakerna till de brister som fanns i det hälsofrämjande arbetet var på grund av ekonomiska aspekter samt lågt stöd från kommunen. Slutsats. Det som framgår i denna studie var att rektorerna ansåg att det bör läggas resurser på det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är den arena där många barn och ungdomar möts på vilket ger stor chans att förändra alltför stillasittande barn och ungdomar. Genom pågående projekt som omnämnts i studien och den kunskap hälsopedagogen besitter, ökar chansen till att barn och ungdomar når upp till de rekommenderade målen om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Med projektet "Spring i benens" vägledande satsning för hälsofrämjande arbete på skolor skulle fler skolor kunna ta hjälp av dem och även där minska andel barn och ungdomar med någon form av psykisk ohälsa. / Aim. The aim of the study is to examine the health work at the primary school concerning health issues about physical activity and healthy diet to promote mental health on students. The researchers formulated two questions of issues; “From the perspective of the school principals and the health counselor, in what way does the school with an employee counselor work with health work compared to a school without an employee health counselor?” and “How does the health work look like in primary schools in Stockholm city?” Method. The study material was collected through interviews followed by a semi-structured interview guide. Two principals, one health educator and one employee from Stockholm City project. The project namn have as a quote says in swedish “spring i benen”. The interviews were held by both researchers in the study and included issues related to health work at their workplaces. The answers from the interviews were transcribed verbatim by the researchers and then formulated a content analysis to identify themes. Results. Through the results that emerged from the content analysis and the themes that identified by the researches there were differences in health promotion by the schools and the project “Spring i benen”. One school had preventive health promotion within physical activity, mental health and knowledge dissemination about healthy eating habits and the other school had a longer way to go. Unlike the other school, it had a clear health profile and an employee health counselor who works daily with the previous chores. The researches can see a red thread through the material regarding the study´s questions of issues. All of the participants have an awareness of the latest research in physical inactivity and poorer dietary habits which can have negative effects on health. The reason why the other school had an undeveloped health-promoting work is lack of financial resources and the unhelpful municipality. Conclusions. What appears in this study is that the principals believe that resources should be added to health-promoting work in the school. The school is an arena where many children and young people meet. Through ongoing projects mentioned in the study and the knowledge the health counselor possesses, the chance that children and adolescents reach the recommended goals of 60 minutes of physical activity per day increases. With the project “spring i benen” who guiding for health-promoting work in schools, more schools could take help of them and also reduce the proportion of children and young people with some form of mental illness.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering. Ur ett kulturellt perspektiv finns ett samhällsideal där hälsa har fått innebörden att vara smal. Då övervikt och fetma har ökat hos barn ville vi undersöka hur överviktsproblematiken såg ut i en svensk kommun. Demografin i kommunen antyder ett socioekonomiskt samband med elevernas överviktsproblematik då de skolor som finns i villaområden endast har ett fåtal elever med övervikt eller fetma jämfört med de skolor som finns i lägenhetsområden, där problem med övervikt och fetma är betydligt större. Skolsköterskor valdes som målgrupp för att undersöka problemet då de har kontakt och arbetar med barns hälsa i både grundskolan och gymnasiet.   Syfte var att undersöka skolsköterskors och samverkande professioners uppfattningar och erfarenheter av övervikt hos barn och ungdomar, samt hur de arbetar med denna problematik. Vi inspirerades av den fenomenografiska ansatsen och genomförde femton semistrukturerade intervjuer där femton skolsköterskor, en skolläkare och en sjukgymnast deltog, 17 personer totalt. Resultatet visade på en demografisk skillnad i överviktsproblematiken där kultur och socioekonomi låg som främsta orsaker. Det framkom även att föräldrarna måste ta ansvar för sina barns hälsa genom att själva skapa goda levnadsvanor i hela familjen, med stöd och hjälp från kommunen. Dock uppfattades det finnas en brist på insatser mot övervikt. Skolsköterskorna hade en varierad syn på vilka kunskaper som behövs samt hur man kan arbeta med överviktiga barn och deras familjer. Ansvarsfördelningen mellan kommunen och skolsköterskor behöver ses över och omarbetas. / Overweight and obesity have been increasing problems among children in Sweden since the 1980s. These children’s health is at risk and the problems can become extensive if the youths remain overweight until adulthood. Diabetes type 2, low self confidence and cardiovascular diseases are but a few examples of health troubles caused by overweight and obesity. Obesity and its related diseases cost society three billion crowns per year in Sweden for health care and treatment, plus the cost for medicine, sick leaves and early retirement. Seen from a cultural point of view, the society ideal linked with health is to be slim. Since overweight and obesity have increased among children, we have investigated the obesity problem in a Swedish municipality. The demographics of the municipality suggests a socio-economic context of students' weight problems when the schools are in residential areas only have a few students who are overweight or obese compared to those schools that are in flat areas, where the problem of overweight and obesity is considerably larger. We have chosen school nurses as target group to examine the problem since they have contact with children and their health from the beginning of elementary school until the end of high school. Our purpose was to examine the school nurses’ and other school and children related personnel’s conception and experience of obesity among children and young people, as well as their working methods with this problem. We were inspired by the phenomenographical approach and carried out fifteen semi-structured interviews with fifteen school nurses, one school physician and a physiotherapist, a total of seventeen people. The result reveals a demographic difference in overweight problems where culture and social economy emerged as primary factors. It appeared also that the parents must take responsibility for their children’s health by creating themselves healthy lifestyles at home, with support and help from the municipality. However, we could distinguish a lack of efforts to prevent obesity. The school nurses had a varied approach on which knowledge was needed and how one can work with overweight children and their families. We found also a need to review and revise the school nurses’ and municipality’s responsibilities.

No description available.

Physical inactivity is the fourth leading risk factor for global mortality. To prevent and change this the society need to develop good approaches and interventions to promote physical activity. The purpose of this thesis was to investigate which experience existing users have of smartphone training applications. Also to study if this can be a possible resource for health promotion. Six active users applied to participation after they had seen an ad in social media. The participants were interviewed with semi-structured interview. The result of the study showed that it is common that the use of the application is mainly for fun, and that the application´s visual documentation contributes to increased motivation to be physically active. The users also enjoy recording the physical activity and to collect all the activities at the same place makes it easy to go back and evaluate and compare the training results. The conclusion was that the use of these training applications can be seen as a free and accessible tool and can be a future tool in health promotion to provide greater motivation to be physical active. In order to ensure that the use of training applications contributes to increased physical activity, further studies are needed such as a randomized control study with larger sample groups and a longer period of study. / Fysisk inaktivitet är den fjärde största riskfaktorn för förtida död i världen idag. Cirka en av tre vuxna är inte tillräckligt fysiskt aktiv. För att skapa en förändring av denna utveckling finns flera hälsofrämjande insatser med avsikt att främja den fysiska aktiviteten. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att nå ut till en stor population via internet som finns tillgängligt i de flesta smartphones. Dess anslutningsmöjligheter och räckvidd i kombination med att mobiltelefoner ofta finns nära till hands, lyfter fram värdet av smartphones som ett verktyg för att mäta och influera till fysisk aktivitet. Syftet till denna studie var att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser befintliga användare har av träningsappar, samt studera om dessa är ett möjligt verktyg i hälsofrämjande insatser. För att insamla data till studien har sex befintliga användare, 2 män och 4 kvinnor, intervjuas med semi-strukturerad intervju. Användarna anmälde sig frivilligt efter de sett upplagd annons på sociala medier. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats med innehållsanalys. I resultatet framkommer att de olika användarna värderar olika funktioner i appen. Det gemensamma är dock att användandet av appen främst är för nöjets skull och att appens visuella dokumentation bidrar till ökad motivation att vara fysiskt aktiv. Även att dokumentera och ha all fysisk aktivitet samlad på ett ställe så att det sedan är lätt att gå tillbaka för att utvärdera och jämföra aktiviteten med tidigare resultat är upplevda fördelar med appen. Slutsatsen är att användandet av dessa träningsappar kan ses som ett gratis och lättillgängligt verktyg och ett möjligt hjälpmedel i hälsofrämjande arbete för att ge ökad motivation till att vara fysisk aktiv. För att säkerställa om användandet av träningsapparna bidrar till en ökad fysisk aktivitet krävs vidare studier med större urvalsgrupp och längre studieperiod.

Att fysisk aktivitet minskar risken för en rad olika sjukdomar så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar men kan även minska risken för cancer är idag allmänt känt. Mindre kunskap bland allmänheten finns det dock om att fysisk aktivitet även används för att bota/lindra olika stressrelaterade sjukdomar så som depression och ångest. Idag finns en hel del vetenskap som påvisar att fysisk aktivitet minskar stressrelaterade sjukdomar och används även idag på recept för att lindra just dessa symtom. Idag lider fler än någonsin av någon slags stressrelaterad sjukdom. Det behövs därför mera kunskap om att en så enkel sak som 150 minuters pulshöjande aktivitet i veckan kan räcka för att undvika att bli drabbad. Syftet med studien är att ta reda på hur/om träning påverkar högstadielärares stressnivåer och om det finns ett samband mellan fysisk aktivitetsnivå och upplevd stress. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, i form av enkäter. Denna metod valde vi då det funkar bäst med vårt syfte, som är att hitta samband mellan stress och fysisk aktivitetsnivå. Det är enklare och smidigare att både skicka ut samt att granska, jämföra och hitta samband, än om vi hade använt oss av en kvalitativ metod. Vårt huvudresultat är att det inte finns något samband mellan fysisk aktivitet och stress. Med detta har vi kommit fram till slutsatsen att vår studie har för många brister i form av låg validitet. Detta eftersom majoriteten av all tidigare forskning påvisar att det faktiskt finns ett samband mellan stress och fysisk aktivitet. / That physical activity reduces the risk of a variety of diseases such as type 2 diabetes, cardiovascular disease but can also reducing the risk of cancer is today widely known. However, less public awareness is that physical activity is also used to cure / alleviate various stressrelated diseases such as depression and anxiety. Today there is a lot of science that shows that physical activity reduces stress-related diseases and today it is also printed on prescription for these symptoms. Today, more than ever, people suffer from some sorts of stress-related disease and therefore more knowledge is needed that such a simple thing as 150-minute pulse-raising activity a week may prevent people from dying earlier than expected. The purpose of the study is to find out how / if exercise affects the well-being and health of high school teachers and if there is a relationship, we have chosen to use a quantitative method, in the form of surveys. We have chosen this method as it works best with our purpose, which is to find a connection between mental health and physical activity. Whit this method it is easier and more flexible to send out as well as to review, compare and find a relationship, than if we had used the qualitative methods. Our main result is that there is no connection between physical activity and stress. With this we have come to the conclusion that our study has too many faults in terms of low validity. Since the majority of all studies show that there is actually a connection between stress and physical activity.

När förändringens vindar blåser och världen blir alltmer global, förändras även befolkningen i länderna världen över. Immigration blir en alltmer vanlig företeelse och Sverige är inget undantag. Vilka utmaningar står dessa immigranter inför i det nya landet gällande språk och inkludering? I denna studie har vi undersökt precis det genom observationer och intervjuer med vuxna asylsökande och volontärer i en biståndsorganisation i Västsverige. Denna organisation bedriver språkcafé där asylsökande och andra invandrare har chans att lära sig svenska genom samtal och umgänge med svenska volontärer samt andra invandrare. Essensen av vår empiri var att de asylsökande lärde sig genom socialt umgänge med svenskar och att en av de viktigaste förutsättningarna för lärande är en plats där sådant socialt utbyte kan ske. Det finns flera olika faktorer som påverkar inkludering, det har framkommit genom denna studie att språket är en av de viktigaste. För att kunna leva och verka i samhället krävs det att man kan kommunicera med människor, såväl i vardagen, som i skolan och på arbetsplatsen. / When the winds of change are blowing, and the world becomes a more global arena, the population in countries all over the world are changing. Immigration is becoming a common phenomenon all over the world and Sweden is not an exception. What are the challenges that these immigrants faces in their new country with regard to language and being a part of the community? In this study we have examined this through observations and interviews with adult asylum seekers and volunteers in a aid organisation located in the west of Sweden. This organisation operates a language café where asylum seekers and other immigrants are given a chance to learn Swedish through conversation and interaction with Swedish volunteers and other immigrants. The essence of our empiricism was that the asylum seekers learned through social interaction with swedes, and one of the most important conditions for learning is a place where such a kind of social exchange may happen. There are many different factors that affects how well immigrants will be included in society, this study have come to the conclusion that language is one of the most important. To be able to live and be a part of society it demands that you can communicate with other humans in everyday life, in school and at your worksite.