Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet. Det finns en viss kunskap och intresse för samtalets betydelse för patientens hälsa och välmående. Men att de anser att sin utbildning inte varit tillräcklig och att det finns behov och önskemål om mer kunskap inom samtals metodik samt att man i liten utsträckning utnyttjar den kunskap som finns. Slutligen visar även resultatet på att läkarna har behov av handledning och kollegialt stöd och de har en liten kunskap om vad motiverande samtal är.

Under de senaste decennierna har det inom HR (Human Resources) skett en domänutvidgning, där allt större ansvar tas för fler aspekter av människors liv. Man får ofta ett intryck av att det finns ett genuint intresse för människors liv och hälsa bortom arbetet. Ett grundläggande antagande inom HR är emellertid att välmående individer leder till en ökad produktivitet. Därigenom finns en otydlighet i det egentliga syftet med de av arbetsgivarnas aktiviteter som syftar till människors hälsa och välmående. Det finns därmed anledning att närmre studera de idéer om människors arbete, tid och liv som cirkulerar inom HR. HR som kunskapsområde och branch är dock svårt att fånga i ett enda empiriskt material. En avgränsning behöver göras. I denna studie har arbetspsykologin identifierats som en stor och viktig influens inom HR, som dessutom har en legitimerade funktion i sin roll som vetenskap. Med utgångspunkt i kritisk teori studeras därför läroböcker i arbetspsykologi och i arbetspsykologin grundat arbetsmiljöarbete. Studien visar att det inom arbetspsykologin finns en föreställning om arbetet som någonting rationellt och betydelsefullt för människor. Arbetets framväxt beskrivs som något utav en civiliseringsprocess. Motsättningen mellan individens och organisationens intressen är närvarande i böckerna men hanteras av författarna på delvis olika sätt. Detta pekar på en splittring inom disciplinen; ingen enhetlighet finns i hur motsättningen ska hanteras. Samtidigt är målet en vinna-vinna-situation och en verklig insikt om motsättningens problematik verkar inte finnas. Man talar ofta om att ett helhetsperspektiv på människors liv och hälsa är viktigt. Ett sådant kan sägas finnas ur arbetspsykologins eget perspektiv, där utgångspunkten är att individens och organisationens intressen sammanfaller. Helhetsperspektivet kan dock ifrågasättas om ett sådant antagande inte görs. Strävan efter människors välmående är nämligen inte förutsättningslös; förslag till förbättringar av arbetet och arbetssituationen är alltid av sådant slag att de även gynnar organisationen. / During the last decades, HR (Human Resources) has expanded its reach, taking an increasingly large responsibility for for more aspects of people's lives. One can often get the impression that there is a genuine interest in people's lives and health beyond work. However, a basic assumption within HR is that well-being for workers leads to increased productivity. Due to this assumption, the real purposes behind management activities for health and well-being are unclear. Hence, there is reason to make a closer investigation of the ideas about people's work, time and life that circulate within HR. HR, being both a field and a profession, is difficult to capture using a single set of sources. The investigation needs to be limited. For the purposes of this study, work psychology has been identified as a major and important influence on HR, an influence which furthermore grants legitimacy to HR due to its status as a scientific field. Accordingly, textbooks in work psychology and in working environment management based on work psychology are studied from the perspective of critical theory. The study finds that, within work psychology, work is imagined as rational and meaningful for people. The history of work is described as somewhat of a process of civilisation. The conflict between the interests of the individual and of the organisation is present in the textbooks but is treated partly in different ways. This indicates fragmentation within the field; there is no consensus on how to handle the conflict of interests. Simultaneously, the aim is a win-win-situation, indicating a lack of insight into the complexity of the conflict. The importance of a holistic perspective on people's lives and health is mentioned repeatedly. Such a perspective can be said to be present from the viewpoint of work psychology itself, based as it is on the assumption that the interests of the individual coincide with the interests of the organisation. However, the holistic perspective can be questioned if such an assumption is not made. Human well-being is not promoted without premisses; suggestions for improvement of work and the working conditions are always of the kind that will also favour the organisation.

Boström, Johanna & Fahlander, Ann. (2011). Friskvård på arbetsplatsen. En nulägesanalys på Fastighetsförvaltning AB (A workplace physical activity intervention. An analysis of the situation at Fastighetsförvaltning AB). Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education. Abstract Physical inactivity has become a global problem and causes millions of deaths every year. Fastighetsförvaltning AB has decided to carry out a workplace physical activity intervention in order to make the employees more physically active. The objective of this survey is to provide the information needed to encourage the personnel to engage in physical activity. The study focused on to which extent the employees was ready to engage in physical activity, which factors that impact the employees’ participation in physical activities and which subjects the intervention should contain. This study was based on a questionnaire which was sent to the 53 employees of the company. The results show that 95 per cent of the employees are to some extent ready to engage in physical activity based on TTM. Lack of time is the most common barrier to physical activity and doing things they enjoy is what motivates the employees. The subject the employees are most interested to engage in is physical activity.

Abstract Background: The World Health Organization has expressed a great concern about the increasing prevalence of childhood obesity. Region Västra Götaland (VGR) has developed a web based program to support school nurses in their work to promote health among children with obesity. Previous research on childhood obesity emphasizes the importance of support from nurses and how their work is organized. Aim: The aim of the study is, firstly, to explore school nurses experiences with health promotion work among obese children. Secondly, to investigate whether school nurses use the salutogenic theory of health. Method: A qualitative study design was adopted. Data in form of semi structured interviews was collected from seven school nurses in the VGR. A directed content analysis was used for the analysis of the data. Results: The results are presented in three categories from the Tannahill health promotion model; health education, prevention and health protection. A new category emerged from the interviews and to be significant for the nurses´ work; organization. The last category was the salutogenic theory. The possibility to work in a health promotion manner became hard because of inadequate resources. However, we found that health education, prevention and health protection were areas of daily attention. The school nurses´ work was based on the salutogenic theory. Conclusion: School nurses were aware of the importance of health promotion. Overall, there was a feeling of diffuse guidelines for working in a health promotion manner (with childhood obesity), although a web-based tool was available. We recommend the use of a new model for daily practice capturing the key elements of health promotion.

Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008). Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet. För att få hög grad av delaktighet bland medarbetare har de implementerat begreppet hälsofrämjande arbetsplatser. Det innebär att avdelningar får ansöka för att vara med och de behöver uppfylla vissa kriterier med särskilt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet för att bli antagna. Fokus ligger dock på att främja hälsan och inte på förebyggande åtgärder. Denna studie syftar främst till att undersöka hur medarbetare inom Landstinget i Värmland uppfattar och upplever arbetsgivarens hälsofrämjande arbete med att behålla och förbättra hälsan hos sina medarbetare. Viktiga frågeställningar är: Vad gör arbetsgivaren för hälsofrämjande arbete som syftar till att bevara och förbättra hälsan hos sina medarbetare? Vad upplever medarbetare att arbetsgivaren gör för att främja deras hälsa? Vilka svårigheter och möjligheter ser arbetsgivare och medarbetare med det hälsofrämjande arbetet? I studien används en kvalitativ metod genom att göra semistrukturerade intervjuer med medarbetare och chefer från två olika divisioner. Analysen visar att arbetsgivaren tror sig göra mer än vad medarbetarna uppfattar att arbetsgivaren gör. Till stor del beror det på att åtgärder och aktiviteter inte i tillräcklig utsträckning har individanpassats. Majoriteten av respondenterna är nöjda med vad chefen och hälsoinspiratörerna gör på avdelningen men missnöjda med vad Landstinget i Värmland som organisation bidrar med. Majoriteten av respondenterna upplever också att det hälsofrämjande arbetet kräver bättre och tydligare information och struktur. Det är således viktigt att målet med hälsofrämjande arbete är tydligt och att arbetsgivaren får medarbetarna att känna sig delaktiga och engagerade för att nå goda resultat. Det är även en utmaning för arbetsgivaren att få till tillförlitliga vetenskapliga utvärderingar. Sammanfattningsvis ser Landstinget i Värmland stora möjligheter med ett hälsofrämjande arbete. De upplever att personalens hälsa förbättras och att de är en mer attraktiv arbetsgivare. Medarbetaren ser möjligheten att få bättre hälsa, att börja träna och att få bättre psykosocial arbetsmiljö.   Nyckelord: Hälsofrämjande, hälsopromotion, delaktighet, förändringsarbete, hälsoprogram, empowerment, hälsofrämjande faktorer, hälsa. / There are many factors affecting public health. People's attitudes and health are constantly affected by the surrounding environment, interactions between people and also of the factors that are due to lifestyle and heritage. Until the beginning of the 21st century, it was common for employers to work with preventive health measures which focused on illness and disease (pathogenesis). Since then, health promotion that focuses on health factors (salutogenic) has grown stronger around the world. Research shows that focus on health leads to healthier staff but that it is difficult to get accurate and measurable results.  Landstinget i Värmland have since 2010 in addition to a preventive systematic work focused on promoting the health of their employees based on the salutogenic perspective. To get high degree of participation among employees, they have implemented the concept of hälsofrämjande arbetsplatser. This means that departments must apply to be involved and they are required to fulfill certain criteria with particular focus on the systematic work environment. The focus is however on promoting health and not on prevention.  This study primarily aims to investigate how employees perceive and experience the health promoting work that Landstinget i Värmland does for their employees. Important questions are: What health promoting efforts are being made by the employer to preserve or to increase the employees’ health? What do employees experience that the employer does to promote their health? What specific difficulties and possibilities do the employer and the employees experience in the process of health promotion? I have chosen to use a qualitative method through semi-structured interviews with employees and managers at two different divisions.  The analysis shows that employers believe they do more than what employees perceive that they do. In large part this is because the actions and activities are not sufficiently adapted to the individual. The majority of respondents are satisfied with what their boss and health inspirers do in the department, but dissatisfied with what Landstinget i Värmland does as an organization. The majority of respondents also feel that health promotion requires better and clearer information. It is important that the goal of health promotion is clear and that the employer can make the employees involved and enthusiastic to achieve good results. To obtain reliable scientific assessments are also a challenge. In summary, Landstinget i Värmland sees big opportunities with health promotion programs. They feel that they will have healthier staff and that they are a more attractive employer. The employees see the opportunity to have better health, to start exercise and getting better psychosocial work environment.    Keywords: Health promotion, change management, health programs, interventions, empowerment, health, participation, health factors.

Idag finns ett stort problem med stress i samhället där många drabbas av utmattning, särskilt kvinnor. Det är av stor vikt att hitta sätt att arbeta med detta på ett hälsopromotivt sätt för att minska problematiken. Syftet med studien var att beskriva utmattade kvinnors upplevelser av självvalda hälsofrämjande aktiviteter som fått dem att må bättre. Studien analyserades med en manifest innehållsanalys där data samlades in genom skriftliga reflektioner. Deltagarna skrev ned sina personberättelser utifrån den öppna meningen “Nu ska jag berätta om vad som hjälpte mig må bättre i samband med min utmattning/stress...”. Resultatet formulerades sedan i tre underkategorier och en huvudkategori. Huvudkategorin gavs namnet “Vägen till ett bättre mående: genom återhämtning, aktiviteter och acceptans” och underkategorierna “Insett vikten av sömn, återhämtning och vila”, “Gjort aktiviteter man mått bra av” samt “Anpassat livet till nya förutsättningar”. Resultatet visade att det som varit gemensamt för deltagarna är processen de gått igenom från utmattning till ett ökat välmående. Deras väg har startat med sömn, fyllts på med hälsofrämjande aktiviteter och sedan landat i acceptans och anpassning till den nya livssituationen. Resultatet visade även att det inte finns en universallösning utan att det är individuellt vad olika personer behöver för att behålla en balans och må bra. För att få en bättre balans behövs ett brett grepp om hälsa där flera faktorer samverkar för ett större välmående. / Today there is a major problem with stress in society where many suffer from burnout, especially women. It is of great importance to find ways to work with this in a health-promoting way to reduce these problems. The purpose of the study was to describe women's experiences of self-chosen health promoting activities that helped them feel better. The study was conducted with a manifest content analysis where data was gathered through written reflections. The participants wrote down their personal stories based on the open sentence "Now I will tell you about what helped me feel better in relation to my burnout/stress ...". The result was formulated into three subcategories and one main category. The main category was named "The way towards better wellbeing: through restoration, activities and acceptance" and the subcategories were "Realized the importance of sleep, recovery and rest", "Performed activities that made you feel good" and "Adjusted life to new conditions". The result showed that what was in common for the participants was the process they had gone through from fatigue to increased well-being. Their journey started with sleep, then they added health promoting activities and landed in acceptance and adaptation to the new life situation. The result also showed that there is no universal solution. What different people need to maintain a balance and feel good is individual. In order to achieve a greater balance, a broad approach to health is required, where a number of factors can cooperate for a greater well-being.

I dagens samhälle finns ett stort behov av att förbättra den psykiska hälsan hos befolkningen. En liten del av personer med diagnostiserad psykisk ohälsa hamnar inom rättspsykiatrisk vård – personen har då begått ett brott under psykisk störning. Syftet med studien var att undersöka den rättspsykiatriska vårdpersonalens tankar om hur fysisk aktivitet används som hälsopromotiv insats i dagsläget, vad som kan förbättras och hur det kan främja patienternas hälsa. För att besvara syftet har kvalitativ forskning gjorts, med öppna brev som metod. De 15 personer som deltog i studien fick skriva sin berättelse utifrån meningen “Nu ska jag berätta hur vi kan använda fysisk aktivitet som hälsopromotiv insats för att förbättra hälsan hos patienterna… “. Data analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys, som resulterade i tre underkategorier, samt en huvudkategori; “Ju högre grad patienterna har möjlighet att röra på sig, desto bättre för deras välbefinnande” med underkategorierna “Stillasittande vardag”, “Bredare utbud av aktiviteter” och “Ökat välbefinnande”. Resultatet visade att fysisk aktivitet som hälsofrämjande insats inte används i den utsträckning som det skulle kunna, som det ser ut idag, inom rättspsykiatrisk vård. Slutsatsen är att fler hälsopromotiva insatser i form av fysisk aktivitet behövs inom rättspsykiatrin, och att den troliga effekten skulle resultera både i förbättrad fysisk och psykisk hälsa hos patienterna. / In today's society, there is a great need to improve the mental health of the population. A small proportion of people with diagnosed mental illness end up in forensic psychiatric inpatient care when they have committed a crime under a mental disorder. The purpose of the study was to investigate the forensic psychiatric care staff's thoughts on how physical activity is used as a health-promoting input in the current situation, what can be improved and how it can promote patients' health. To answer the question, qualitative research has been done with open letters as a research method. Fifteen forensic psychiatric care staff participated in the study, and were encouraged to write their story based on the sentence “Now I will tell you how we can use physical activity as a health promotion initiative to improve the health of the patients…”. The data was analyzed using manifest content analysis, which resulted in three subcategories as well as one main category; “The more patients are able to move, the better for their well-being” with the subcategories “Sedentary everyday life”, “Wider range of activities”, and “Increased well-being”.  According to the results, health-promoting input in the forensic psychiatric care is not used in the extent it could be used. The conclusion is that more health-promoting interventions in the form of physical activity are needed in forensic psychiatric inpatient care, and it is presumed that increased physical activity would result in both improved mental health and physical health among the patients.

Syftet med studien var att undersöka mentalt hälsofrämjande aspekter av sociala medier i relation till skapande. En kvalitativ metod som bestod av tre fokusgruppsintervjuer med 3-5 deltagare i varje fokusgrupp användes för att samla in data. Insamlad data analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys, där tre underkategorier; omge sig med inspiration och likasinnade, olika dimensioner av att visa upp sina verk och omfamna speglandet av verkligheten bildade ett huvudtema; att dela och ta del av: hälsofrämjande aspekter av skapande och sociala medier. Resultatet visar på att sociala medier i relation till skapande bidrog positivt till den mentala hälsan genom bland annat genuinitet, ärlighet, samhörighet och inspiration bland likasinnade på sociala medier. Bekräftelse kunde vara både positivt och negativt beroende på hur deltagarna förhöll sig till det. Hanterandet av sårbarheter framkom i form av olika strategier, däribland att ta kontroll och olika sätt att finna mod. Slutsatsen visar att det går att få hälsofrämjande effekter på den mentala hälsan genom att använda sig av sociala medier i relation till sitt skapande. / The aim of this study was to explore mentally health promoting aspects of social media in relation to crafting. A qualitative method which consisted of three focus group interviews with 3-5 participants in each focus group was used to collect data. The data were analyzed with a manifest content analysis, where three subcategories; surround yourself with inspiration and like-minded people, various dimensions of displaying your work and embrace the reflection of reality formed a main theme; to share and take part: health promotive aspects of creative crafting and social media. The result shows that crafting in relation to social media contributed positively to mental health by factors like genuineness, honesty, affinity and inspiration amongst like-minded people on social media. Confirmation and affirmation could be both positive and negative depending on how the participants related to it. Dealing with vulnerability emerged as different strategies, for example taking control and different ways to find courage. The conclusion shows that it’s possible to get health promotive effects on mental health by using social media in relation to one's crafting.

Vardagslyx beskrivs som något som frångår vardagsrutinen och handlingen ses ofta som tillfredsställande. Begreppet och fenomenet är än idag något abstrakt och diffust, då det skiljer sig mellan olika individer hur, när och varför man väljer att tillämpa vardagslyx. Syftet med studien var att utforska fenomenet ​vardagslyx​ och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte. Vid insamling av data fick 24 universitetsstudenter skriva öppna brev, sedan analyserades det insamlade materialet av författarna i en manifest innehållsanalys. I sin tur skapades en huvudkategori; “Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld vardag” med följande underkategorier; (1) egentid och samvaro med nära och kära, (2) personligt och materiellt värde samt (3) sinnesintryck och påverkansfaktorer. Resultatet visar att vardagslyx innefattar många olika delar: det sociala samspelet, egentid, fysiska ting, upplevelser och känslorna i sig som dessa framkallar. Slutsatsen pekar på att vardagslyx kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för att minska stress, öka känslan av empowerment samt tenderar att främja det allmänna välbefinnandet hos individen ur ett holistiskt perspektiv. / Pampering is described as something that deviates from the daily routines and the act can often be seen as satisfying. The concept can be a bit abstract, as it differs between why and when each individual practices it. The aim of the study was to explore the phenomenon of pampering and its health promoting potential for university students. To explore its benefits, a qualitative method was used in the form of an open letter. 24 university students provided their reflections and later on the collection was made. The authors analyzed the collected material through a manifest content analysis. Based on the open letters a main category was created; “Empowerment’s role in the fulfillment of one's needs and a more enjoyable everyday life”, with following sub categories; (1) time alone and with others, (2) personal and material value and (3) sensory perceptions and factors of impact. The result shows that pampering covers a lot of different aspects: the social environment, alone time, material things, experiences and the emotions they contribute. The conclusion is that pampering can be used as a health promotive tool to reduce stress, increase the feelings of empowerment and tend to enhance the overall wellbeing for the individual in a holistic perspective.

Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.