Bakgrund: Diskriminering inom vården har alltid existerat, trots att det finns riktlinjer som syftar till att motverka detta. Hbtq-personer beskriver bemötandet som en viktig del för att uppleva trygghet under vårdtiden. Bemötandet har även betydelse för om patienten kommer vilja söka vård i framtiden. Det är viktigt att sjuksköterskan har kunskaper kring normer och stigmatisering för att förstå patientens livsvärld och för att få en mer jämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta hbtq-personer inom vården. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserad på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Analysen genomfördes i enlighet med Friberg (2017).  Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter visar på att det saknas förståelse, där bristande kunskap, bristande utbildning och osäkerhet tas upp. Det förklaras att attityder påverkar bemötandet. Sjuksköterskor beskriver att fördomar, förförståelse och diskriminerande handlingar förekommer, men att öppen atmosfär eftersträvas.  Slutsats: Diskriminering av hbtq-personer är något som fortfarande existerar trots att sjuksköterskor generellt har en vilja att bedriva en jämlik vård. Det behövs mer kunskap för att sjuksköterskor ska kunna tillhandahålla en god och kompetent vård.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

Background: LGBTQ people have a higher risk for poor health than heterosexuals and LGBTQ people face stigma and discrimination in their daily lives but also in their care contacts. Nurses can make a big difference for these patients by treating them in a person-centered way. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences and identify their needs in health care encounters with LGBTQ-people.  Method: The study is a narrative literature review and includes seven qualitative and four quantitative original articles. The articles were searched in the databases CINAHL and MEDLINE. The articles were analyzed based on thematic content analysis. Results: In the result four different themes are presented: Varying degree of experiences and different attitudes, Perceived obstacles and strategies for good communication, Need to treat everyone equally and Need for education. Conclusions: The nurses needed more training and had relatively low knowledge of the specific health needs of LGBTQ people. The fear of saying or acting in a stereotypical or discriminatory way prevented the nurses from creating a good relationship with their patients. More research is needed to examine nurses' experiences of caring for LGBTQ people. / Bakgrund: HBTQ-personer har en högre risk för ohälsa än heterosexuella och HBTQ-personer möter stigmatisering och diskriminering i sitt dagliga liv men även i sina vårdkontakter. Sjuksköterskor kan göra stor skillnad för dessa patienter genom att bemöta de på ett personcentrerat sätt.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter samt identifiera deras behov i vårdmötet med HBTQ-personer. Metod: Studien är en litteraturstudie och inkluderar sju kvalitativa och fyra kvantitativa originalartiklar. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Artiklarna analyserades utifrån tematisk innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra olika teman: Varierande grad av erfarenheter och olika attityder, Upplevda hinder och strategier för en god kommunikation, Behov av att behandla alla lika samt Behov av utbildning. Slutsatser: Sjuksköterskorna behövde mer utbildning och hade relativt låg kunskap om de specifika hälsobehov som HBTQ-personer har. Rädslan för att säga eller agera på ett stereotypt eller diskriminerande sätt hindrade sjuksköterskorna från att skapa en bra relation med sina patienter. Det behövs mer forskning för att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och behov i vårdmötet med HBTQ-personer.

Bakgrund   Heteronormativitet kan beskrivas som normativa konstruktioner vilka antyder att andra sexualiteter än heterosexualitet är avvikande. HBTQ är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera personer, intersexpersoner samt andra som avviker från hetero- och cisnormen. Stigmatisering särskiljer personer från samhällets normer och leder till till ett känslomässigt obehag för den utsatta. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning av hur HBTQ-personer upplever sig i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal i syfte att förse vårdpersonal med viktig insikt i en marginaliserad grupps situation. Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt där 12 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats, två av kvantitativ samt en med mixad metod har analyserats. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av utvalda söktermer. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys.   Resultat I resultatet identifierades fyra huvudkategorier samt åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Upplevelser av stigma i mötet med vårdpersonal, Upplevelser av kränkande attityder, Upplevelser av en otrygg vårdmiljö samt Upplevelser av jämlikhet i mötet med vårdpersonal. Upplevelser av stigmatisering samt respektlöst bemötande var huvudsakliga fynd i resultatet. Slutsats Denna litteraturöversikt påvisade HBTQ-personers upplevelser av mötet med hälso-och sjukvårdspersonal där majoriteten av upplevelserna var av negativ karaktär. Upplevelser som tydligt framkom var ett nedvärderande bemötande vars huvudsakliga orsak identifierades bottna i fördomar och bristande kunskap. Med förändrade attityder kan hälso-och sjukvården främja för HBTQ-personers rättigheter till en jämlik vård som möter deras vårdbehov. / Background Heteronormativity can be described as normative constructions that suggest that sexualities other than heterosexuality are deviant. LGBTQ is an umbrella term for lesbian, gay, bisexual, transgender and queer. Stigma separates people from society's norms and contributes to emotional discomfort for the one exposed. There is a need to compile current research on how LGBTQ people experience their encounters with healthcare personnel in order to provide healthcare professionals important insight of a marginalized groups situation.  Aim The aim of this literature review was to describe LGBTQ persons experiences of meetings with healthcare professionals/staff. Method A non-systematic review based on 12 original scientific articles with a qualitative approach, two of quantitative approach and one of mixed method were analyzed. The articles were retrieved from the databases PubMed and CINAHL using selected search terms. The articles have undergone a quality review based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification and quality. The results were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results The results identified four main categories and eight subcategories. The main categories were Experiences of stigma in the encounter with healthcare personnel, Experiences of offensive attitudes, Experiences of an unsafe care environment and Experiences of equality in the encounter with healthcare personnel. The experience of stigmatization as well as disrespectful treatment were the main findings in the results. Conclusions This literature review demonstrated LGBTQ people's experiences of encounters with healthcare professionals, where the majority of the experiences were of a negative nature. Experiences that clearly emerged were a degrading treatment whose underlying cause was identified to be based on prejudice and lack of knowledge. With changed attitudes, the healthcare system can promote the rights of LGBTQ people to equal care that meets their healthcare needs.

Introduction. This thesis seeks to investigate the construction and application of subject headings within Queerlit; a database designed to collocate Swedish works of fiction containing LGBTQI motifs. The aim of the study is to identify which principles guide the use of subject headings within Queerlit. The findings of this study can in turn provide insights as to the practical and epistemological challenges that can arise in the subject indexing of LGBTQI materials in general.  Theory & Method. The theoretical underpinnings of the study are social constructionism and queer theory. A Foucauldian understanding of the concept of discourse has been applied during analysis. The study also makes use of theories concerning categorization of sexuality and gender as described by Sedgwick and Halberstam, along with the LIS concepts of aboutness and meaning. The method used is discourse analysis, which has been applied to Queerlit’s subject heading list, as well as the indexing of two novels included in Queerlit.  Results & Analysis. The analysis has shown that the subject heading list contains several discourses pertaining to LGBTQI. In identifying these discourses, it is shown that Queerlit emphasizes sex and sexuality, while expressing ambivalence concerning temporality and intersectionalism. As for the analysis of the indexing of the two novels, the study has demonstrated that subjective interpretation is a vital part of identifying LGBTQI motifs, and that the indexing of older literature is influenced by presentism.  Conclusion. The findings prove that LGBTQI materials provide a particular set of challenges for the practice of subject heading indexing. This is largely due to the fact that LGBTQI concepts tend to be fluid, unstable, and heavily dependent on context, both within literature and intellectual thought, whereas thesauri by necessity treat documents and the language within them as stable and definitive.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Bakgrund: HBTQ-personer riskerar högre grad av ohälsa jämför med heterosexuella. Hälsoskillnaderna kan förklaras av att HBTQ-personer är mer utsatta för diskriminering och trakasserier av samhällets negativa föreställningar om normer, könsidentitet och sexuell läggning. Inom hälso-och sjukvården är kunskapsbrist hos sjuksköterskan kring HBTQ-hälsofrågor och normer ett hinder för ett bra bemötande och en jämlik vård. Kunskapsbrist skapar en atmosfär av otrygghet och rädsla för HBTQ-personer som i slutet undviker att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta HBTQ-personer inom hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudien med kvalitativ ansats som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Studien genomfördes enligt Polit och Becks niostegmodell, samt analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmodell. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat Utmaningar vid vård av HBTQ-personer, hade subteman Bristande kunskap och utbildning, Kommunikation och terminologi samt Jämlik vård. Temat Mötet med HBTQ-personer hade subteman Främjande och hindrande attityder, Att vilja vårda samt Osäkerhet vid vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskan utrycker vilja att erbjuda god och jämlik vård för alla, men det finns behov av ytterligare utbildning och kunskap kring vård av HBTQ-personer. Bristande kunskap leder till sämre kommunikation och ett dåligt bemötande. / Background: LQBTQ-people have a higher risk of ill health compared to heterosexuals. Health differences lead to LGBTQ-people being more exposed to discrimination and harassment from society´s negative ideas about norm, gender identity and sexual orientation. Lack of knowledge among nurses regarding LGBTQ-health issues and norm is an obstacle to a good health care and equal care. Lack of knowledge creates insecurity and fear for LGBTQ-people, who end up avoiding seeking care. Aim: The aim of the study was to describe nurses experince in the health care-encounter with LGBTQ-people. Method: Literature study with a qualitative approach based on twelve scientific articles. The study used Polit and Beck`s nine-step model and was analyzed with Braun and Clarks' thematic analysis. Results: Two themes and six subthemes were identified. The theme Challenges in the care of LGBTQ-people, had sub-theme: Lack of knowledge and education, Communication and terminology and Equal care. The theme Meeting LGBTQ-people had sub-themes: Promoting and hindering attitudes, wanting to care and Uncertainty at the care meeting. Conclusion: Nurse's express a desire to offer good and equal care for everyone, but there is a need for further education and knowledge about care for LGBTQ-people. Lack of knowledge leads to poor communication and care.

This thesis examines how archives and archival pedagogy can be used to increase the visibility and availability of LGBTQ-history. The aim of this thesis is to explore how archival pedagogy can be used to benefit LGBT-people’s identity formation and what role(s) archives could offer. The thesis is based in textual analysis combined with a visit at QRAB, Sweden’s only LGBTQ archive, and research into the kind of archival materials available. It uses queer theory, norm critical pedagogy and archival pedagogy to evaluate the materials available as well as develop an example of an archival pedagogical tool known as the “archive suitcase.” Both literature and archival material with direct connection to LGBTQ-history have been usedfor a historical summary over Sweden’s LGBTQ-history. The visit to QRAB also resulted in a presentation of archival materials available and an example for the archive suitcase with a focus on trans and gender nonconforming history. The study concludes that archives have a major role to play in the advancement and promotionof LGBTQ-history and therefore also in LGBTQ-people’s identity formations. It also accounts for ways the archives can use their existing archival material in their archival pedagogy outreach. This is a master’s thesis in Archival Science.

This study aims to understand how social and sexual relations are initiated, negotiated and constructed among homo- and bisexual men within a specific sexual field; the geo-social application Grindr. It’s based on qualitative and semi-structured interviews with six self-identified homosexual men in Sweden from various age groups and with various social backgrounds who are using, or has used, Grindr in order to initiate and establish contacts with other homo- and bisexual men. Of certain interest are their experiences of using the application and being a part of its social and sexual setting.   In order to analyse the interviews, a combination of sexual script theory and sexual field theory has been used, together with Norbert Elias theories on the relationship between the established and the outsiders. The results indicate that Grindr is a refuge and safe space for homo- and bisexual men and queer persons from the social and sexual norms that prevails in a heteronormative society. As such, Grindr could be understood as a social and sexual field of its own, in which interpersonal scripts and negotiations are crucial for establishing contacts of various kinds. There is also a remarkable sexual stratification based on various sexual capitals that the users of Grindr use to position themselves in relation to each other in order to be regarded as desirable. One consequence of these “structures of desire” is that some personal and bodily qualities often are regarded in a less favourable way, sometimes with stigmatization and marginalization of groups of people as dire consequences of these structures of sexuality. There’s also a remarkable distinction, resistance and ambivalence against the heteronormative society and its cultural scenarios, but at the same time it was a necessary part in the collective self-image of being an outsider group.