This thesis addresses young adults with Alström syndrome (AS). AS causes acquired deafblindness, a severe, progressive, combined auditory and visual impairment affecting daily life and self-reliance to a degree that full participation depends on help from others and society. AS is an autosomal, recessively inherited single-gene disorder that affects the ALMS1 gene. AS has a multi-systemic pathology including a high incidence of additional multiple endocrine abnormalities, cardiomyopathy, pulmonary fibrosis, restrictive lung disease and progressive hepatic and renal failure leading to reduced life expectancy. The focus in the present thesis is on the development of Theory-of-mind (ToM) and on how ToM relates to the development of certain cognitive skills and the characteristics of the individual social network. ToM refers to the ability to understand the thoughts and feelings of others. The results reveal that individuals with AS displayed a significantly higher degree of heterogeneity in the performance of ToM tasks, and some individuals with AS performed on an equal level with nondisabled individuals. ToM performance was predicted by verbal ability and executive functioning (EF), whereas working memory capacity (WM) proved to be an indirect predictor. Later onset of visual loss further characterized AS individuals with better ToM. The sizes of the social networks of individuals with AS were smaller relative to those of nondisabled individuals, and many of the acquaintances were professionals working with individuals with AS. The number of friends correlated with ToM performance. Methods to improve verbal ability and EF, and interventions to enhance social participation in childhood of individuals with AS might prove to be fruitful. In addition assistive technology to establish and maintain friendships in adulthood is required.

Se présenter comme victime et se mobiliser en tant que telle dans l'espace public neva pas de soi, même pour les membres d'une association de victimes. Il s'agit d'unlong processus d'intériorisation et de reformulation identitaires consistant à donner dusens à une expérience de souffrance ; une pathologie ou un deuil. Pour les membresd'un collectif de victimes se mobilisant dans le cadre d'un problème de santé publique,il s'agit aussi d'un processus d'ordre collectif consistant à construire un groupesuffisamment cohérent pour imposer des griefs a priori personnels, comme problèmepublic de santé.C'est de ces multiples processus, à la fois individuels et collectifs, entre intimeet public que se propose d'analyser cette thèse. En nous appuyant sur une enquêtecomparative entre l'affaire du Distilbène et la mobilisation de travailleurs agricolesvictimes des pesticides - qui croise 77 entretiens semi-directifs et une quinzained'observations ethnographiques des temps qui articulent ces mobilisations -, nousnous sommes demandée comment des individus dispersés et blessés parviennentprogressivement et collectivement à s'imposer comme des acteurs d'action publique,et plus précisément des acteurs de la santé publique. / To self-identify as a victim and to get involved publicly as a victim is not selfevident,even for members of victims associations. It is a long process of identityreformulation which entails giving a meaning to a past hurtful experience as a traumaor a mourning. For members of victims groups getting mobilized in the context of publichealth scandals is also a collective process. It consists in going beyond a prioripersonal griefs and being able to build a sufficiently coherent group around publichealth problem.This thesis analyses the multiple individual and collective processes, betweenpersonal and public spheres. It is based on a comparative study between the scandalsof Diethylsbestrol and the social mobilization of agricultural workers victims ofpesticides contaminations. It gathers 77 semi-directive interviews and about 15ethnographic observations. In this study we have been trying to understand to whichextend scattered and hurt individuals progressively and collectively manage toestablish themselves as public players and more precisely in public health.

The diploma thesis deals with mixed forms of elderly care in the Czech Republic. The aim is to identify the advantages and potential disadvantages of mixed forms of elderly care in connection with informal carers' mental health and social life. There are 2 groups of informal carers distinguished within the research - those, who get professional care help and those, who care alone or get just a little professional care help. Mixed methods design, which combines quantitative and qualitative research, was used to study the world of informal carers. The quantitative part is based on data from a research Podpora neformálních pečovatelů, which were selected by STEM/MARK agency in 2014. Qualitative research is based on 10 in-depth interviews with informal carers. Both pieces of research are integrated in a phase of data analysis by the explanation method. Informal carers' mental health problems and social problems and its intensity in connection to mixed forms of elderly care are formulated in the results. The thesis also presents factors, which influence mental health problems and social problems. The results showed that using professional care help simultaneously with informal elderly care has a positive impact on informal carers' mental health and social life. Nevertheless, the influence of mixed forms...

Title: Evaluation of the number drowned people in the Czech Republic in the years 1998-2018 Objective: Evaluation of the number of drowned people in the Czech Republic, depending on age, sex and cause of drowning in the years 1998-2018. Methods: Search of available resources. Collecting data from the Czech Statistical Office and information portals. Results: The group 50-64 years of age in the terms of drowning is the most risky age group. The age group 10-14 years is the least risky. The ratio of all drowned men and women is 2,7:1. The most common cause of drowning is unspecified drowning. In many cases, it is not possible to determine the cause of the drowning. Keywords: Drowning, International Classification of Diseases and Related Health Problems, Water Rescue Service, Accidental drowning and submersion

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning är ett kirurgiskt ingrepp i de kvinnliga genitalierna som av tradition utövas idag i flera delar av världen. Traditionen är vanlig i flera delar av Afrika, Asien och Mellanöstern och på grund av migration är det allt fler könsstympade kvinnor som bor i västvärlden. Kvinnlig könsstympning strider mot de mänskliga rättigheterna och den svensk lagstiftningen mot kvinnlig könsstympning. Könsstympning har inget medicinskt syfte och medför hälsorisker såväl som kortvariga och långvariga hälsoproblem som exempelvis förblödning, infektioner, menstruations- och miktionsproblematik. Problemformulering: För att kunna ge ett gott bemötande och en god omvårdnad till dessa kvinnor behöver sjuksköterskor i Sverige ha en djupare förståelse och större kunskap om detta fenomen. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter könsstympning. Metod: En litteraturöversikt som bygger på tio kvalitativa artiklar, söktes i databaserna Cinahl Complete, Medline och Pubmed. Datan analyserades med inspiration från Fribergs (2017) kvalitativ innehållsanalysmetod. Resultat: Insamlat data analyserades utifrån fyra teman. (1) Fysiska och psykiska följder (2) Att uthärda lidande och skam (3) Att upprätthålla familjens heder (4) Upplevelser vid mötet av vårdpersonal. Slutsats: Kvinnlig könsstympning konstateras vara ett folkhälsoproblem i Sverige. Traditionen utövas runt om i världen och medför stora hälsoproblem. Kunskapsbristen har en stor påverkan på kvinnornas vårdprocess och väg till välbefinnande. Detta beror till stor del på vårdpersonalens bristande kompetens och förståelse av fenomenet. Som resultat har kvinnor svårigheter med att kommunicera och dela med sig av sina problem, vilket har präglat och påverkat deras vardagliga liv negativt. Vårdpersonalen kan undvika detta genom att erhålla relevant information och kunskap om ingreppet och kulturen runt kvinnlig könsstympning, då det är ett vanligt förekommande och ett väsentligt ämne. / Background: Female genital mutilation is a traditional procedure concerning the female genitalia that is practiced today in several parts of the world. The tradition is common in several parts of Africa, Asia and the Middle East and due to migration, an increasing number of women with genital mutilation are living in the western world. Female genital mutilation is in opposition to human rights and the Swedish law against female genital mutilation (SFS 1982:316). Genital mutilation has no medical reasons and imposes health risks such as short and long-term health problems, for example: bleeding, infections, menstrual and urinary problems. Problem formulation: In order to be able to encounter and treat women affected by female genital mutilation properly, nurses in Sweden need to have a deeper understanding and knowledge of this phenomenon. Purpose: To illuminate women's experiences of problems after genital mutilation. Method: A literature study based on ten qualitative articles. (Keywords: Female genital mutilation, experiences and health/health problems) were used to search on the following databases Cinahl Complete, Medline and Pubmed. The analysis was inspired by Friberg's (2017) description of qualitative content analysis. Results: Four themes emerged from the analysis. (1) Physical and mental consequences (2) To endure suffering and shame (3) Maintaining the family honor (4) Experiences when meeting healthcare professionals. Conclusion: Female genital mutilation is found to be a public health problem in Sweden. The tradition is practiced around the world and can cause serious health problems. The lack of knowledge has a major impact on the women's care process and path to well-being as the healthcare professional’s care competence and understanding of female genital mutilation was found to be minimal. This has resulted in women's difficulty communicating and sharing their problems that affected their daily lives. Healthcare professionals can avoid this by obtaining relevant information and knowledge about the procedure as female genital mutilation is an essential subject.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket är ett utsatt yrke där stress är vanligt förekommande. Om sjuksköterskan utsätts för långvarig stress kan det leda till utbrändhet och sjukskrivningar enligt Socialstyrelsen (2017). Det är väsentligt att undersöka vilka bakomliggande orsaker sjuksköterskor upplever vara anledningen till deras psykiska ohälsa och vilka konsekvenser det kan leda till både för sjuksköterskorna och omgivningen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad egenrapporterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturstudie som baserades på tio kvalitativa artiklar. Databaserna som användes var Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades med SBU:s kvalitetsgranskningsmall och dataanalysen utfördes med Popenoe m.fl. dataanalysmetod. Resultat: Resultatet som framkommer är att sjuksköterskorna är utsatta för hög arbetsbelastning, underbemanning och organisatoriska problem. Sammanställningen av artiklarna gav tre huvudkategorier som bakomliggande orsaker till sjuksköterskors arbetsrelaterade psykiska ohälsa. Dessa bakomliggande faktorer presenteras i följande huvudkategorier: Brister i organisationen, Höga förväntningar på sjuksköterskor och Svåra situationer i arbetet. Utifrån dessa uppkom även följande underkategorier: Bristande ledarskap, Hög arbetsbelastning, Stress på arbetsplatsen, Underbemanning, Traumatiska och komplexa patientfall samt Utanförskap på arbetsplatsen. Konklusion: Sjuksköterskan upplever arbetsrelaterad psykisk ohälsa främst på grund av organisatoriska faktorer, traumatiska patientfall samt kollegiala problem på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad psykisk ohälsa kan påverka sjuksköterskors kvalitet på arbetet. Sjuksköterskor upplevde även höga krav från omgivningen, vilket skapade en upplevelse av negativ stress både i arbetet och privat. / Background: Being a nurse is a vulnerable profession where stress is common. If a nurse is exposed to prolonged stress, it can lead to burnout and sick leave for nurses, according to the National Board of Health and Welfare (2017). It is essential to investigate the underlying causes that nurses perceive as reasons for their mental health problems and the consequences it can have for both nurses and their surroundings. Objective: The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of work-related self-reported mental illness. Method: The literature study is based on ten qualitative articles. The databases used were CINAHL and PubMed. All articles were quality assessed using the Swedish Agency for Health Technology Assessment, and Assessment of Social Services (SBU) quality assessment tool. Data analysis was conducted using Popenoe et al.'s data analysis method. Results: The results reveal that nurses are exposed to high workloads, understaffing, and organizational problems. The compilation of the articles yielded three main categories as underlying causes of nurses' work-related mental health problems. These underlying factors are presented in the following main categories: Organizational deficiencies, High expectations on nurses and Difficult situations at work. Based on these, the following subcategories also emerged: Deficient leadership, High workloads, Workplace stress, Understaffing, Traumatic and complex patient cases and Workplace exclusion. Conclusion: Nurses primarily experience work-related mental health problems due to organizational factors, traumatic patient cases, and collegial issues in the workplace. Work- related mental health problems can affect nurses' work quality. Nurses also experience high demands from their environment, which creates a perception of negative stress both at work and in their personal lives.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem i Sverige och övriga världen. Bedömning och behandling av psykisk ohälsa utförs inom primärvården i hög grad. Distriktssköterskan har ett särskilt ansvar för att leda och utveckla omvårdnaden i primärvården, där personcentrerad vård och samverkan i team är viktiga arbetssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad i primärvården vid psykisk ohälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med datainsamling i PubMed och Cinahl. För analys av data användes kvalitativ innehållsanalys med konventionell ansats. Resultat: Arton kvalitativa studier publicerade år 2006 till 2019 inkluderades. I urvalet ingick 542 distriktssköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom primärvård. Analys av data genererade fyra kategorier: Patienten och situationen, Organisation, samarbete och samverkan, Kunskaper och färdigheter hos sjuksköterskan eller distriktssköterskan, samt Emotionella aspekter. Sjuksköterskor och distriktssköterskor inom primärvården, möter ofta personer med psykisk ohälsa och samsjuklighet. Personer med psykisk ohälsa behöver ett individuellt anpassat omhändertagande, vilket bygger på goda relationer och medveten kommunikation. Sjuksköterskor uppfattar att primärvårdensförutsättningar kan försvåra omhändertagande av personer med psykisk ohälsa. Samverkan runt personer med psykisk ohälsa är ofta komplicerad. Sjuksköterskor och distriktssköterskor efterfrågar mer kunskap om psykisk ohälsa. Omvårdnad i primärvården vid psykisk ohälsa kan upplevas som svår och frustrerande, men också som meningsfull och givande. Konklusion: Patienter med psykisk ohälsa är vanliga inom primärvården och sjuksköterskan eller distriktssköterskan behöver beredskap för att möta dessa patienter. Kontinuitet, personlig kännedom och en god arbetsallians är kraftfulla faktorer i omvårdnad vid psykisk ohälsa.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa av varierande allvarlighetsgrad under graviditet ökar. Psykisk ohälsa under graviditet medför bland annat ökad risk för nedsatt anknytning till barnet och tillväxthämningar hos barnet. Barnmorskor är den profession som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykisk ohälsa under graviditet. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av att vårda gravida med psykisk ohälsa inom mödravården. Metod: Webbaserad enkätundersökning, analyserad med kvalitativt manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet att vårda innebar att barnmorskorna hade ett förtroendeingivande och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remittering och samarbete/samverkan vid behov. Resultatet visade även på utmaningar och hindra som tidsbrist, kunskapsbrist som skedde i att inte räcka till samt att sakna stöd och resurser där det förekom en brist påeller bristande resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, teamarbete och samverkan är nödvändigt för att identifiera och bemöta behov av stöd och insatser vid psykisk ohälsa under graviditet. / Bakgrund: Psykiska problem av varierande svårighetsgrad under graviditeten ökar. Psykiska problem under graviditeten innebär bland annat en ökad risk för minskad anknytning till barnet och tillväxthämning hos barnet. Barnmorskor är de yrke som ansvarar för graviditetskontroller och har därmed ett ansvar att upptäcka tecken på psykiska problem under graviditeten. Syfte: Att beskriva barnmorskors erfarenheter av vård av gravida med psykiska problem inom mödravården. Metod: Webbaserat undersökning, analyserad med kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Förutsättningar och möjlighet till vård gjorde att barnmorskorna hade en förtroendefull och professionellt förhållningssätt som en del av att ha en stödjande och professionell roll samt att ha tillgång till team och resurser för remiss och samarbete/samverkan vid behov. De Resultatet visade också på utmaningar och hinder såsom brist på tid, brist på kunskap som resulterat i att det inte räckte till och att det saknades stöd och resurser där det saknades eller brist på resurser och samarbete/samverkan. Slutsats: Att barnmorskor har tillgång till tid, kunskap, lagarbete och samarbete är nödvändigt för att identifiera och svara på behov av stöd och insatser vid psykiska problem under graviditeten.

Adolescent mental health problems are a well-recognized and frequently discussed societal problem in Sweden. However, few studies concerning adolescents’ own views on mental health concepts and associated stigma have been conducted. This thesis, including two sub-studies, investigated Swedish adolescents’ views of mental health concepts, mental health problems and perceptions about stigma. A total of 32 adolescents on the Swedish island Gotland were interviewed either in focus groups or individually. In sub-study I on mental health concepts, adolescents described mental well-being as a condition with emotional well-being and good psychological and social function, which they termed to feel well. Mental health problems were described as a spectrum of conditions, caused by several factors. All kinds of mental health problems were termed to feel unwell or to not feel well. Both the presence of mental well-being and symptoms of mental health problems were suggested to be considered when assessing young peoples’ mental health. Sub-study II explored adolescents’ perceptions of the prevalence of mental health problems and related stigma among young people. The adolescents perceived mental health problems as a natural part of their lives and explained the increase by current living condition factors, e.g. pressure related to school or social media and improved openness about mental health problems. Stigmatisation of young people with mental health problems were recognised to be caused by prejudice, triggered by lack of knowledge. The adolescents wished for a future without stereotypic gender norms and stigma of mental health problems. In conclusion, findings of the thesis suggest that adolescents’ descriptions of mental health concepts encompass a broad range of conditions, from normal challenges that can cause distress to severe disabling mental health problems. Furthermore, adolescents acknowledge the simultaneous presence of mental wellbeing and mental health problems, as well as stigma consisting of negative preconceptions, stereotyping and discrimination. The results highlight that adolescents have a complex contextual understanding of mental health problems, but use the terms to feel well or unwell, of which adults need to be aware. Additionally, taking rumour spreading seriously and actively addressing stereotypic gender norms could be important to improve adolescents’ mental health. / <p>Licentiatseminariet kan även följas via Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/69890471140 Lösenord: Ungdomar</p><p>Ingen opponent utan tre medlemmar i betygsnämnd: Docent Fredrik Söderqvist, Örebro universitet (Ordförande i betygsnämnden); Professor Christina Dalman, Karolinska Institutet; Professor Karin Enskär, Uppsala universitet.</p><p></p><p></p>